Jaha...
Vaknade Natten till lördagen av att regnet försökte punktera taket på min ngt slitna Mazdabuss, sidan om mig på madrassen låg mina för helgen dedikerade mekar och moraliska stöd Danna och Otto. Försökte tänka på ngt annat än regnet och somna om, men det gick inge vidare..
LÖR: Vaknade på morgonen och konstaterade vad jag redan visste, att det var tokblött.. Funderade länge och väl på om jag skulle ge mig ut i vätan eller inte, men kom tillslut fram till att om jag vill bli snabbare på banan måste jag spendera lite tid där också.
I med sexan ner med huvudet och håll stummt till 200m skylten, satte mig upp greppade frambromsen, och reflekterade över att detta nog måste vara min snabbaste vurpa... Fick ögonkontakt med hojjen när den kasade förbi, och andades för en millisekund ut av lättnad när jag såg att den precis som jag fortfarande gled på asfalten, till det slog mig att den närmade sig curbsen, och började studsa..
ett kval, ett fulkomligt meningslöst kval..
I depån samlades de närmast sörjande och granskade skadorna..
Fredrik hade en kylare och fotpinne, Jörgen hade bromsgrepp, sege hade styrhalva och Pär hade en flong ny huvudbromcylinder, med tillhörande behållare.. Silvertejp, våld, Otto och Danne fixade resten! Jag är evigt tacksam!
Kval 2 Gick klart bättre, började hitta runt banan och framför allt, banan var nästan helt torr, lyckades med en 5:e tid och kände mig nöjd och glad.
Kval 3 I och med den minst sagt blöta morgonen fick vi ett kvalpass till på kvällen, ett pass som inte medförde några förändringar, tror att alla körde långsammare, utom Stefan Gustavsson som faktist (nu med fungerande transponder) fick en tid detta passet, och knuffade ner mig på 6:e tid, fortfarande andra led så det kändes ok.
SÖN:
Warm-up kördes mest för syns skull 09.00, med ett warm-up först på morgonen och racet sist på dagen var det mest ett spel för gallerierna.
Gjorde en makabert dålig start och var nog om inte sist, så i alla fall nästan sist in i första böj, ohyggligt irriterad på mig själv körde jag kantigt upp mig några placeringar per varv, såg mina utvalda kombatanter försvinna.
på 4:e varvet började framdäcket bete sig mkt märkligt, släppte i ingången på alla kurvor, och försökte slå knut på hojjen i utgången så fort jag slog på gas
så jag fick snällt sänka tempot, inbromsningen vid slutet på rakan var minst sagt intressant.
Trodde först att det kanske var däcken som började tröttna, men en snabb titt på lap-timern berättade med kall övertydlighet att det nog knappast var fallet.. I slutet av varv 6 släppte framdäcket rejält i alla svängar, och drog i många fall med sig bakdäcket, vid det här laget var det ganska tydligt att jag hade punka på framhjulet...
Djup suck, en snabb överläggning med mig själv kom fram till att jag med lite tur kunde snappa åt mig i alla fall en poäng om jag tog mig i mål, så min resa mot den rutiga flaggan fick fortsätta, nu i ett avsevärt måttligare tempo.. Kom naturligtvis kronsist och var så ofantligt besviken....
Packade under tystnad och fick skoj och stoj av Otto och Danne för att se det från den ljusa sidan..
Behöver jag ens påpeka att vi fick PUNKA på BUSSEN på motorvägen, utan reservhjul.....
Hade dock en fantastiskt trevlig helg med alla hjältar i Kungaklassen, och alla andra! 
Vi ses på SVIESTA, då dj....
Vaknade Natten till lördagen av att regnet försökte punktera taket på min ngt slitna Mazdabuss, sidan om mig på madrassen låg mina för helgen dedikerade mekar och moraliska stöd Danna och Otto. Försökte tänka på ngt annat än regnet och somna om, men det gick inge vidare..
LÖR: Vaknade på morgonen och konstaterade vad jag redan visste, att det var tokblött.. Funderade länge och väl på om jag skulle ge mig ut i vätan eller inte, men kom tillslut fram till att om jag vill bli snabbare på banan måste jag spendera lite tid där också.
I med sexan ner med huvudet och håll stummt till 200m skylten, satte mig upp greppade frambromsen, och reflekterade över att detta nog måste vara min snabbaste vurpa... Fick ögonkontakt med hojjen när den kasade förbi, och andades för en millisekund ut av lättnad när jag såg att den precis som jag fortfarande gled på asfalten, till det slog mig att den närmade sig curbsen, och började studsa..
ett kval, ett fulkomligt meningslöst kval..I depån samlades de närmast sörjande och granskade skadorna..
Fredrik hade en kylare och fotpinne, Jörgen hade bromsgrepp, sege hade styrhalva och Pär hade en flong ny huvudbromcylinder, med tillhörande behållare.. Silvertejp, våld, Otto och Danne fixade resten! Jag är evigt tacksam!
Kval 2 Gick klart bättre, började hitta runt banan och framför allt, banan var nästan helt torr, lyckades med en 5:e tid och kände mig nöjd och glad.
Kval 3 I och med den minst sagt blöta morgonen fick vi ett kvalpass till på kvällen, ett pass som inte medförde några förändringar, tror att alla körde långsammare, utom Stefan Gustavsson som faktist (nu med fungerande transponder) fick en tid detta passet, och knuffade ner mig på 6:e tid, fortfarande andra led så det kändes ok.
SÖN:
Warm-up kördes mest för syns skull 09.00, med ett warm-up först på morgonen och racet sist på dagen var det mest ett spel för gallerierna.
Gjorde en makabert dålig start och var nog om inte sist, så i alla fall nästan sist in i första böj, ohyggligt irriterad på mig själv körde jag kantigt upp mig några placeringar per varv, såg mina utvalda kombatanter försvinna.
på 4:e varvet började framdäcket bete sig mkt märkligt, släppte i ingången på alla kurvor, och försökte slå knut på hojjen i utgången så fort jag slog på gas
så jag fick snällt sänka tempot, inbromsningen vid slutet på rakan var minst sagt intressant.Trodde först att det kanske var däcken som började tröttna, men en snabb titt på lap-timern berättade med kall övertydlighet att det nog knappast var fallet.. I slutet av varv 6 släppte framdäcket rejält i alla svängar, och drog i många fall med sig bakdäcket, vid det här laget var det ganska tydligt att jag hade punka på framhjulet...
Djup suck, en snabb överläggning med mig själv kom fram till att jag med lite tur kunde snappa åt mig i alla fall en poäng om jag tog mig i mål, så min resa mot den rutiga flaggan fick fortsätta, nu i ett avsevärt måttligare tempo.. Kom naturligtvis kronsist och var så ofantligt besviken....Packade under tystnad och fick skoj och stoj av Otto och Danne för att se det från den ljusa sidan..
Behöver jag ens påpeka att vi fick PUNKA på BUSSEN på motorvägen, utan reservhjul.....
Hade dock en fantastiskt trevlig helg med alla hjältar i Kungaklassen, och alla andra! Vi ses på SVIESTA, då dj....
