Alla Tesla modeller har handtag som är infällda och har 3 olika sätt att hantera detta.
Model S har handtag som fälls ut medelst en liten motor när man låser upp bilen och fälls in igen när den låses. Dörren öppnas genom att man drar lite i handtaget varpå en microbrytare skickar en lågnivåsignal som i sin tur öppnar låsmekanismen. Här fanns två barnsjukdomar på den modellen:
* Kugghjulet som kör in och ut handtaget var till en början gjort av för klent material och tänderna på kugghjulet gick sönder.
* Kabeln från microbrytare till styrenhet var till en början kabel som inte fixade att den rörde sig vid varje in/ut-fällning och resulterade i kabelbrott.
Båda dessa problem avhjälps snabbt med en beställning från Ebay för en hundralapp eller två och en halvtimmes skruvande. Kanske en timme för en glad amatör.
Eller köper man lås-insatsen från skroten. Med möjliga problemet att insatsen uppdaterats med åren och signalen därmed också uppdaterats.
Sista åtgärd är att för dyra pengar lämna in till märkesverkstad och få skiten bytt för en hel massa pengar.
Raket-kirurgi? Nej det tycker jag inte. Inte speciellt många andra heller vad jag vet.. Onödigt? Ja kanske. Men fördelen med att de styrs m.h.a digitala signaler är att man kan låsa/låsa upp/öppna individuella dörrar med fjärren eller appen. T.ex trippel-klick för att låsa upp passagerardörren.
Model X har som jag skrev ovan bara "tryck-knappar". Dvs tryck på handtaget så öppnas dörren.
Sen har vi Model 3 (och Y, kommande modell till Svedala) som är helt analog. Handtaget är ett handtag, men man måste fälla ut det med tummen för att sen öppna med resten av fingrarna. Precis likt en Fiat Barchetta från 90-talet som L. Mäkinen skrev ovan. Detta betraktas däremot som svartkonst, blasfemi och/eller dumheter, av någon outgrundlig anledning, av motorjournalister. Varför frångår mitt förstånd.