Dreggel
Alltid politiskt inkorrekt
Jag hade en helt sjuk dröm häromnatten, och tänkte att nån kanske vill göra ett försök att tyda den. 
Och nej jag har inte tagit LSD
Det börjar med att jag, Per (en polare) och hans flickvän står nere på tunnelbanan. Jag misstänker att det är på natten för det står olika grupper av fulla människor på perongen. Per och och hans flickvän är ganska fulla och när det passerar en polispatrull bestående av en man och
en kvinna så går Per fram och berättar för dem att en kille som står i en grupp längre bort har en stor kniv innanför jackan. Polispatrullen går genast bort till killen och tar honom vänligt men bestämt under vardera armen och leder bort honom i en tunnel. När de har kommit så långt att man
inte kan se dem längre, stannar de och drar sina batonger och börjar gå lös på killen med full kraft.
Man kan se på deras skuggor på väggen hur de slår honom tills han ligger på marken, då drar de sina pistoler och tömmer bägge sina magasin i honom. Per och flickvännen skrattar så att tårarna sprutar och tycker hela händelsen är sjukt rolig, för killen hade ju ingen kniv!
Efter en stund så står Pers flickvän och dricker ur en halvfull 33cl colaflaska av glas. Helt plötsligt går hon fram till en kille och kastar flaskan så hårt hon kan rakt i ansiktet på honom. Killen går ju självklart rakt ner i backen och glaskflaskan krossas mot hans ansikte. Flickvännen och Per ligger på marken och tjuter av skratt åt hela händelsen.
Efter en stund så slocknar alla lampor nere i tunnelbanan och allt blir i princip kolsvart. Det enda ljus som finns är några svaga "nödutgång" skyltar. Någonting rör sig inne i gångarna i tunnelbanan!
Man kan ana hur 4-5 små siluetter rör sig på ett mekaniskt vis och när man kisar så ser vi att det ser ut som små gnomer, ca 60cm höga, iklädda nån sorts robot/rymddräkt med glashjälmar och ett svagt blått ljus lyser upp glashjälmen, liksom nedifrån/inifrån dräkterna.
Helt plötsligt börjar de kasta någonting mot människorna som står i mörkret på perongen. Det ser ut som små puckar som glider fram på golvet och när "puckarna" kommer nära någon så exploderar de, men inte som
en mina utan snarare som en fotoblixt.
Jag kastar mig fram mot en av "minorna" och när jag tar upp den så ser jag att det är som en plåtkopp med någon typ av blå självlysande seg vätska i koppen. Jag kastar den snabbt tillbaks mot gnomen och när minan exploderar så krashar hans robotdräkt ihop och börjar gnissla och gnistor kommer ut från lederna på dräkten.
Jag skriker till de andra hur man gör för att döda dom, och efter en stund är striden över.
Istället börjar nu en typ av vampyrer dyka upp ur mörkret, men till skillnad från vanliga vampyrer så suger inte dessa blod utan de tar tag i en och håller i en, samtidigt som de sakta segar ner en för att slutligen förvandlas till trä. De stackare till människor som de får ett bra tag om fastnar i träet och dör skrikandes.
Vi flyr genom gångarna på tunnelbanespåret med trävampyrerna hack i häl.
Slutligen kommer vi till en tunnelmynning och kommer ut i det fria. Det visar sig vara dagsljus ute men ganska molnigt. När första direkta solstrålen träffar en av trävampyrerna så dör den, så efter en del jagande och duckande så verkar vi ha blivit av med dom.
Vi flyr mot en byggnad som visar sig vara ett gammalt nedlagt slakteri. Väl inne i byggnaden springer vi genom en stor hall och in i ett litet rum med två öppningar på varsin sida rummet. Istället för dörrar så hänger det remsor av delvis genomskinlig plast, för att hålla kylan inne.
Efter att ha gömt oss där en stund så åker plasten isär för en öppningen och där ser vi hur Carola Häggkvist sticker in huvudet. Men ganska snabbt inser vi att det här är ett fruktansvärt monster som bara har tagit Carolas
skepnad, eftersom blicken stirrar tomt framåt samtidigt som den har ett stelt grin. Plötsligt börjar Carolamonstret kasta hundratals med ägg på oss, och det visar sig vara både hårdkokta och löskokta ägg. Ett intensivt äggkrig utbryter och vi lyckas jaga bort Carolamonstret eftersom vi besvarar elden med mestadels hårdkokta ägg.
Vi springer ut ur byggnaden och ser att det är massor med människor som rör sig åt höger. Äggkastandet fortsätter, nu mer som en rolig lek snarare än krig. Min kusin ansluter från ingenstans och börjar oxå kasta ägg på folk.
På vänster sida om oss finns ett 2 meter högt staket och på andra sidan staketet står massvis med pensionärer och köar in till slakthuset som just kom ifrån. Min kusin lobbar iväg ett ägg mot en av pnsionärerna men råkar
istället träffa hans fru mitt i pannan. Eftersom det är ett hårdkokt ägg så går tanten ner för räkning och hennes man blir vansinnig och försöker tränga sig för att komma förbi de andra i kön så att han ska kunna kom runt till
oss, antagligen för att ge oss en omgång.
Vi upptäcker att vatten börjar stiga i snabb hastighet framifrån och folk börjar dra på sig nån typ av röda uppblåsbara badringar som dyker upp från ingenstans. Jag drar på mig min röda badring och inte länge därefter så
startar en hiskelig åktur nedför en naturlig fors som bildas. Färden gå i hög hastighet genom tunnlar under vägar, och eftersom det är hundratals människor som färdas nedför med sina röda badringar så slår vissa i kanter och
tunnelväggar och slår sig fördärvade. Ingen ofarlig åktur med andra ord.
Efter en stunds åkande nedför forsen så kommer jag fram till en trång tunnel där det verkar som några har grabbat tag i kanterna och bildat en propp, men eftersom jag kommer i så hög hastighet så trycks jag igenom den mänskliga
propp och skjuts iväg som en projektil genom luften av trycket.
Nu verkar det som att vi kommit fram till slutet av forsfärden för efter proppen så är det som en perrong, liknande start/stop på en rollercoaster.
Jag flyger genom luften och fattar att jag kommer damma in i väggen i hög hastighet, så jag böjer upp min badring så att den ska fungera som stötdämpare. Nu studsar jag in i väggen så hårt att jag far iväg åt andra hållet och studsar omkring som en flipperkula i lokalen. Slutligen stannar jag, och får syn på någon som verkar jobba där.
Jag skriker åt personen och kräver att få tala med säkerhetsansvarig för åkturen, och tillslut får jag prata med denne. Det visar sig vara en kinesisk tjej i 35års åldern och jag kräver av henne att få se på vervakningskamerorna
för åkturen för att visa hur farlig den är. Kvinnan berättar att de inte har några övervakningskameror men att hon kan visa mig åkturen ändå.
Plötsligt befinner jag mig i luften, och när jag vänder mig och och tittar så sitter jag och kvinnan i en ca 1,5 meter lång plast-helikopter, i full fart ovanför forsen.
Nu blir jag arg och skäller på kvinnan för att de har bristfällig övervakning av fors-åkturen och att det inte finns bandat att jag håller på att slå ihjäl mig.
Kvinnan sänker ner helikoptern och plötsligt blir jag utkastad och landar i en 3 meter i diameter stor vattenpöl som verkar ha sumpig botten. I vattenpölen krälar massor av grodor, ålar och små (ca 30cm långa) krokodiler, och alla
verkar vara gjorda av mjukplast. Kräldjuren börjar suga sig fast vid mig och plötsligt sugs jag ner på alla fyra, med plastdjur fastsugna på armar och fötter. När jag tittar ner mot skrevet så ser jag en grön plastkrokodil som suger sig fast på mitt könsorgan. Jag skriker till och vaknar.
Och nej jag har inte tagit LSD
Det börjar med att jag, Per (en polare) och hans flickvän står nere på tunnelbanan. Jag misstänker att det är på natten för det står olika grupper av fulla människor på perongen. Per och och hans flickvän är ganska fulla och när det passerar en polispatrull bestående av en man och
en kvinna så går Per fram och berättar för dem att en kille som står i en grupp längre bort har en stor kniv innanför jackan. Polispatrullen går genast bort till killen och tar honom vänligt men bestämt under vardera armen och leder bort honom i en tunnel. När de har kommit så långt att man
inte kan se dem längre, stannar de och drar sina batonger och börjar gå lös på killen med full kraft.
Man kan se på deras skuggor på väggen hur de slår honom tills han ligger på marken, då drar de sina pistoler och tömmer bägge sina magasin i honom. Per och flickvännen skrattar så att tårarna sprutar och tycker hela händelsen är sjukt rolig, för killen hade ju ingen kniv!
Efter en stund så står Pers flickvän och dricker ur en halvfull 33cl colaflaska av glas. Helt plötsligt går hon fram till en kille och kastar flaskan så hårt hon kan rakt i ansiktet på honom. Killen går ju självklart rakt ner i backen och glaskflaskan krossas mot hans ansikte. Flickvännen och Per ligger på marken och tjuter av skratt åt hela händelsen.
Efter en stund så slocknar alla lampor nere i tunnelbanan och allt blir i princip kolsvart. Det enda ljus som finns är några svaga "nödutgång" skyltar. Någonting rör sig inne i gångarna i tunnelbanan!
Man kan ana hur 4-5 små siluetter rör sig på ett mekaniskt vis och när man kisar så ser vi att det ser ut som små gnomer, ca 60cm höga, iklädda nån sorts robot/rymddräkt med glashjälmar och ett svagt blått ljus lyser upp glashjälmen, liksom nedifrån/inifrån dräkterna.
Helt plötsligt börjar de kasta någonting mot människorna som står i mörkret på perongen. Det ser ut som små puckar som glider fram på golvet och när "puckarna" kommer nära någon så exploderar de, men inte som
en mina utan snarare som en fotoblixt.
Jag kastar mig fram mot en av "minorna" och när jag tar upp den så ser jag att det är som en plåtkopp med någon typ av blå självlysande seg vätska i koppen. Jag kastar den snabbt tillbaks mot gnomen och när minan exploderar så krashar hans robotdräkt ihop och börjar gnissla och gnistor kommer ut från lederna på dräkten.
Jag skriker till de andra hur man gör för att döda dom, och efter en stund är striden över.
Istället börjar nu en typ av vampyrer dyka upp ur mörkret, men till skillnad från vanliga vampyrer så suger inte dessa blod utan de tar tag i en och håller i en, samtidigt som de sakta segar ner en för att slutligen förvandlas till trä. De stackare till människor som de får ett bra tag om fastnar i träet och dör skrikandes.
Vi flyr genom gångarna på tunnelbanespåret med trävampyrerna hack i häl.
Slutligen kommer vi till en tunnelmynning och kommer ut i det fria. Det visar sig vara dagsljus ute men ganska molnigt. När första direkta solstrålen träffar en av trävampyrerna så dör den, så efter en del jagande och duckande så verkar vi ha blivit av med dom.
Vi flyr mot en byggnad som visar sig vara ett gammalt nedlagt slakteri. Väl inne i byggnaden springer vi genom en stor hall och in i ett litet rum med två öppningar på varsin sida rummet. Istället för dörrar så hänger det remsor av delvis genomskinlig plast, för att hålla kylan inne.
Efter att ha gömt oss där en stund så åker plasten isär för en öppningen och där ser vi hur Carola Häggkvist sticker in huvudet. Men ganska snabbt inser vi att det här är ett fruktansvärt monster som bara har tagit Carolas
skepnad, eftersom blicken stirrar tomt framåt samtidigt som den har ett stelt grin. Plötsligt börjar Carolamonstret kasta hundratals med ägg på oss, och det visar sig vara både hårdkokta och löskokta ägg. Ett intensivt äggkrig utbryter och vi lyckas jaga bort Carolamonstret eftersom vi besvarar elden med mestadels hårdkokta ägg.
Vi springer ut ur byggnaden och ser att det är massor med människor som rör sig åt höger. Äggkastandet fortsätter, nu mer som en rolig lek snarare än krig. Min kusin ansluter från ingenstans och börjar oxå kasta ägg på folk.
På vänster sida om oss finns ett 2 meter högt staket och på andra sidan staketet står massvis med pensionärer och köar in till slakthuset som just kom ifrån. Min kusin lobbar iväg ett ägg mot en av pnsionärerna men råkar
istället träffa hans fru mitt i pannan. Eftersom det är ett hårdkokt ägg så går tanten ner för räkning och hennes man blir vansinnig och försöker tränga sig för att komma förbi de andra i kön så att han ska kunna kom runt till
oss, antagligen för att ge oss en omgång.
Vi upptäcker att vatten börjar stiga i snabb hastighet framifrån och folk börjar dra på sig nån typ av röda uppblåsbara badringar som dyker upp från ingenstans. Jag drar på mig min röda badring och inte länge därefter så
startar en hiskelig åktur nedför en naturlig fors som bildas. Färden gå i hög hastighet genom tunnlar under vägar, och eftersom det är hundratals människor som färdas nedför med sina röda badringar så slår vissa i kanter och
tunnelväggar och slår sig fördärvade. Ingen ofarlig åktur med andra ord.
Efter en stunds åkande nedför forsen så kommer jag fram till en trång tunnel där det verkar som några har grabbat tag i kanterna och bildat en propp, men eftersom jag kommer i så hög hastighet så trycks jag igenom den mänskliga
propp och skjuts iväg som en projektil genom luften av trycket.
Nu verkar det som att vi kommit fram till slutet av forsfärden för efter proppen så är det som en perrong, liknande start/stop på en rollercoaster.
Jag flyger genom luften och fattar att jag kommer damma in i väggen i hög hastighet, så jag böjer upp min badring så att den ska fungera som stötdämpare. Nu studsar jag in i väggen så hårt att jag far iväg åt andra hållet och studsar omkring som en flipperkula i lokalen. Slutligen stannar jag, och får syn på någon som verkar jobba där.
Jag skriker åt personen och kräver att få tala med säkerhetsansvarig för åkturen, och tillslut får jag prata med denne. Det visar sig vara en kinesisk tjej i 35års åldern och jag kräver av henne att få se på vervakningskamerorna
för åkturen för att visa hur farlig den är. Kvinnan berättar att de inte har några övervakningskameror men att hon kan visa mig åkturen ändå.
Plötsligt befinner jag mig i luften, och när jag vänder mig och och tittar så sitter jag och kvinnan i en ca 1,5 meter lång plast-helikopter, i full fart ovanför forsen.
Nu blir jag arg och skäller på kvinnan för att de har bristfällig övervakning av fors-åkturen och att det inte finns bandat att jag håller på att slå ihjäl mig.
Kvinnan sänker ner helikoptern och plötsligt blir jag utkastad och landar i en 3 meter i diameter stor vattenpöl som verkar ha sumpig botten. I vattenpölen krälar massor av grodor, ålar och små (ca 30cm långa) krokodiler, och alla
verkar vara gjorda av mjukplast. Kräldjuren börjar suga sig fast vid mig och plötsligt sugs jag ner på alla fyra, med plastdjur fastsugna på armar och fötter. När jag tittar ner mot skrevet så ser jag en grön plastkrokodil som suger sig fast på mitt könsorgan. Jag skriker till och vaknar.
Last edited:
