En liten stilla undran. Efter min mc-olycka gav läkaren mig beskedet om att jag skulle få vänja mig med en arm. Testerna visade iofs total denervation på deltoideus och nerverna var utslitna ur ryggmärgen.
Nu efter endast 6-7 månader kan jag lyfta och röra armen som normalt (till 95 - 97 % ca) och min deltoideus som "skulle dö ut" har börjat synas igen och förmodligen är jag 98-99 % återställd om 1-2 år.
Jag vill gärna tro att all den hårda träningen jag har lagt ner är orsaken, att jag inte lyssnade på sjukgymnasten utan började köra hårt relativt tidigt. Men jag har en känsla bara att det är nerverna som växer långsamt.
Men även läkarna vet ju om det där, att det dessutom tar tid etc. Varför säger snubben då att man aldrig kommer bli bra, kanske liiite mer rörlighet som han uttryckte det.
En mindre envis person hade kanske lagt ner och gett upp bara, varför träna om man inte blir bättre?

Nu efter endast 6-7 månader kan jag lyfta och röra armen som normalt (till 95 - 97 % ca) och min deltoideus som "skulle dö ut" har börjat synas igen och förmodligen är jag 98-99 % återställd om 1-2 år.
Jag vill gärna tro att all den hårda träningen jag har lagt ner är orsaken, att jag inte lyssnade på sjukgymnasten utan började köra hårt relativt tidigt. Men jag har en känsla bara att det är nerverna som växer långsamt.
Men även läkarna vet ju om det där, att det dessutom tar tid etc. Varför säger snubben då att man aldrig kommer bli bra, kanske liiite mer rörlighet som han uttryckte det.
En mindre envis person hade kanske lagt ner och gett upp bara, varför träna om man inte blir bättre?


fan vad gött att läsa
.