Eftersom vi alla vet att jag har rätt så ska jag försöka krångla till det hela lite. Just jämförelsen med hur det var för hundra år sedan är direkt olämplig eftersom kriminaliteten då var ganska hög, ännu värre var det på 1600-talet då det i delar av Sverige var så att ca. 10% av befolkningen dog p.g.a. mord eller dråp. Många väljer att jämföra med 50-talet vilket också egentligen är olämpligt eftersom det är en historiska avvikande period. Kan ju hänga ihop med att 80 miljoner hade dött i krig stax innan.
Vi är nog eniga om att uppfostran är viktig men minst lika viktig är ju det man kalla tidsandan. Idag lever vi i ett samhälle där det är alla för sig själv och starkast vinner. Den andan stöttar inte direkt respekt för andra. Samtidigt är pengar och status helt centralt i samhället. Föräldrar köper ju hellre en Wii till barnen än går ut och spelar fotboll med dem, å vem f-n har tid att besöka sina föräldrar? I min värld har vi ett samhälle där medmänsklighet nästan ses som en svaghet.
Jag hatar att låta som en kommunist och visst är jag lite raljerande men kriminalitet uppstår ju inte bara inom en individ utan i samspelet mellan individer och samhälle och få blir kriminella för att de tycker det är kul utan ofta för att det är ett val som är bättre än valet att följa lagen. Vissa väljer att inte betala tv-licensen (För att ta ett populärt exempel) för att de anser att de inte behöver det och tjänar pengar på det, andra rånar för att de inte har pengar till statussymboler. Visst är där en skillnad men filosofin bakom är skrämmande lik: Jag gör det som jag tjänar på oavsett om det är rätt och riktigt eller inte och jag har inte mycket att förlora på det.
Nu får jag inte bli alltför uppeldad, ska snart gå hem men jag gillade ditt inlägg. Ibland verkar du så förnuftig, om det inte ses som en förolämpning!
