Dagens Blocket! (mc-relaterat)

Jag hugger på betet.
I garaget står 5 italienare och alla startar utan bekymmer och går som de ska.
Det står en japan och en svensk också och svensken är väl den sorgliga biten.

Mina dåliga erfarenheter grundar sig mest på bilar jag stött på. Lancia, Alfa Romeo och Fiat var inga positiva bekantskaper. Kanske är italienarna bättre på mc, fast jag anser fortfarande att design fått gå före funktion i många fall. Jag minns även nåt test av Laverda i Mc-Nytt som inte var så positivt, men det var ju på 80-talet.
 
Mina dåliga erfarenheter grundar sig mest på bilar jag stött på. Lancia, Alfa Romeo och Fiat var inga positiva bekantskaper. Kanske är italienarna bättre på mc, fast jag anser fortfarande att design fått gå före funktion i många fall. Jag minns även nåt test av Laverda i Mc-Nytt som inte var så positivt, men det var ju på 80-talet.

Du rackar alltså ner på något du inte vet något om eller möjligen hört från någon på 80-talet.
SH jajjamen.
 
Du rackar alltså ner på något du inte vet något om eller möjligen hört från någon på 80-talet.
SH jajjamen.

Det är samma med engelskt skit, man vet mer än de som faktiskt kör med fordonen! :crash

Men vill/kan man inte underhålla sitt fordon och inte vill ha ett fordon med känsla så är valet enkelt, köp japanskt! :hej
 
När min kompis köpte beg Triumph av Grahns i Motala så
tappade han ljuddämparna halvvägs till Kisa:huvet.
För att inte tala om alla kolvar som det blev extra ventilationshål på
hos dåtidens Triumphägare:död
Engelskt, nej tack.
 
Det är samma med engelskt skit, man vet mer än de som faktiskt kör med fordonen! :crash

Men vill/kan man inte underhålla sitt fordon och inte vill ha ett fordon med känsla så är valet enkelt, köp japanskt! :hej

kan du beskriva vad känslan är? jag har med enduro och landsvägshojar haft svenskt,österikiskt,engelskt,japanskt och italienskt men aldrig förstått vad det är med den där känslan
som du skriver om:fakta
ska tillägga att jag har varit i stort sett nöjd med samtliga hojar jag haft/har oavsett var dom kommer ifrån
 
Det är samma med engelskt skit, man vet mer än de som faktiskt kör med fordonen! :crash

Men vill/kan man inte underhålla sitt fordon och inte vill ha ett fordon med känsla så är valet enkelt, köp japanskt! :hej

Skönt att gå in I helgen med känslan att man är inkompetent, viljelös och saknar känslomössig förmåga.
Kram, kram :fyllisar
 
Gott att se Linköpingsborna samlas kring Ledbergsstenen och göra sig redo att dra i viking mot allt engelskt. Eller för. Eller mot varandra.


Jag har märkligt nog inte haft någon engelsk hoj.Tiger T400 står på listan. Den borde närma sig sin botten nu.

Det var jäkligt nära att det blev affär på en Sunbeam S7a där kring 79-80 någon gång.
Säljaren ville ha 1000, jag bjöd 500 och han kom ner till 750.
Meeen, jag skulle ju så klart tvinga ner honom till mina 500 - och då sket sig den affären.

Sådant kan man ångra idag. Lite grann, typ. :crash


Men, jag haft italienare!
Från tillverkare som all varit illa skadeskjutna av sin egna, självförvållat usla ekonomi.
Massa ambition och idéer, massa kärlek och hjärta. Noll förmåga att knyta ihop säcken.

Tänk en hoper med bokstavsbarn, 10 stycken i varje stad som går samman - alla dead set på att var och en bygga världens bästa motorcykel. ...i en kubikklass som ger noll poäng på aallllaa exportmarknader.


Wikisidan "Italienska motorcykeltillverkare" https://en.m.wikipedia.org/wiki/Category:Motorcycle_manufacturers_of_Italy
listar ett femtiotal namn, och den är långt ifrån komplett.

Gemensamt?
Dom finns inte längre.

Dom var allihopa byggda med kärlek och känsla.
Problemet var att dom krävde kärlek och känsla också, för att brukas.

Så mycket kärlek finns helt enkelt inte i världen, tyvärr.

Jag älskade min Laverda. Jag älskade ljudet, jag älskade gången.
Det finns INGEN hoj som kan kombinera insugsljud, avgasvrål och avslagssnork som Laverdas 180*-trippel.
Stenhård att köra, inget funkade under 160 km/h - inte fjädring, inte körställning, inte kåpan.
Men plötsligt: "ton up", så lirade allt. En sådan dröm!
Finns ingen hoj jag okynnesväxlat som Laverdan.

"Ja, konstapeln - visserligen, men nu är det såhär va..."

Men var det en bra motorcykel? Nope.
Eller, jo - förstod man hur grovt byggd den var och vad den tålde och inte tålde så var det för sin tid en utmärkt hoj.
Men dom akterseglades. Av utvecklingen, av japanerna, av sin egen brist på vidareutveckling.
RGS-kostymen var ett utmärkt sätt att transformera den ultimata caféracern till en GT-tourer, för att krama ur några få bra år ur plattformen innan avlösaren kom.

Som aldrig kom.

Istället vart det familjestrid om var de få stålar man hade skulle investeras, och tröskor är ju sååå mycket ballare än motorcyklar.
 
Last edited:
Fffttt. Med Tvåsiffrigt antal italienska hojar är det bara en som varit bråkig. Det var den japanska motorn som strulade...
 
Gott att se Linköpingsborna samlas kring Ledbergsstenen och göra sig redo att dra i viking mot allt engelskt. Eller för. Eller mot varandra.


Jag har märkligt nog inte haft någon engelsk hoj.Tiger T400 står på listan. Den borde närma sig sin botten nu.

Det var jäkligt nära att det blev affär på en Sunbeam S7a där kring 79-80 någon gång.
Säljaren ville ha 1000, jag bjöd 500 och han kom ner till 750.
Meeen, jag skulle ju så klart tvinga ner honom till mina 500 - och då sket sig den affären.

Sådant kan man ångra idag. Lite grann, typ. :crash


Men, jag haft italienare!
Från tillverkare som all varit illa skadeskjutna av sin egna, självförvållat usla ekonomi.
Massa ambition och idéer, massa kärlek och hjärta. Noll förmåga att knyta ihop säcken.

Tänk en hoper med bokstavsbarn, 10 stycken i varje stad som går samman - alla dead set på att var och en bygga världens bästa motorcykel. ...i en kubikklass som ger noll poäng på aallllaa exportmarknader.


Wikisidan "Italienska motorcykeltillverkare" https://en.m.wikipedia.org/wiki/Category:Motorcycle_manufacturers_of_Italy
listar ett femtiotal namn, och den är långt ifrån komplett.

Gemensamt?
Dom finns inte längre.

Dom var allihopa byggda med kärlek och känsla.
Problemet var att dom krävde kärlek och känsla också, för att brukas.

Så mycket kärlek finns helt enkelt inte i världen, tyvärr.

Jag älskade min Laverda. Jag älskade ljudet, jag älskade gången.
Det finns INGEN hoj som kan kombinera insugsljud, avgasvrål och avslagssnork som Laverdas 180*-trippel.
Stenhård att köra, inget funkade under 160 km/h - inte fjädring, inte körställning, inte kåpan.
Men plötsligt: "ton up", så lirade allt. En sådan dröm!
Finns ingen hoj jag okynnesväxlat som Laverdan.

"Ja, konstapeln - visserligen, men nu är det såhär va..."

Men var det en bra motorcykel? Nope.
Eller, jo - förstod man hur grovt byggd den var och vad den tålde och inte tålde så var det för sin tid en utmärkt hoj.
Men dom akterseglades. Av utvecklingen, av japanerna, av sin egen brist på vidareutveckling.
RGS-kostymen var ett utmärkt sätt att transformera den ultimata caféracern till en GT-tourer, för att krama ur några få bra år ur plattformen innan avlösaren kom.

Som aldrig kom.

Istället vart det familjestrid om var de få stålar man hade skulle investeras, och tröskor är ju sååå mycket ballare än motorcyklar.

Jag tror att en del helt enkelt hänger på att (halva) Italien de facto varit ett utvecklingsland långt in i EU-medlemskapet.

Yta har alltid varit viktigt, dvs design och stil. Alltså snygga grejor. Under ytan inte riktigt lika viktigt. Lägg till underutvecklad industri, oklara spelregler, låg utbildningsnivå, hög korruption och en mycket svag stat.

Man skall fördenskull inte underskatta italienska fordon. Många är lysande konstruerade och helt OK tillverkade också - de flesta mycket fint formgivna. (Att det sålts en enda Volvo i Italien är helt otroligt.)

Det finns många italienska bilar och motorcyklar som jag skulle vilja ha, men jag kommer förmodligen aldrig att köpa en...
 
kan du beskriva vad känslan är? jag har med enduro och landsvägshojar haft svenskt,österikiskt,engelskt,japanskt och italienskt men aldrig förstått vad det är med den där känslan
som du skriver om:fakta
ska tillägga att jag har varit i stort sett nöjd med samtliga hojar jag haft/har oavsett var dom kommer ifrån

Känslan är olika för oss alla och man kan sammafatt det med...
För de som förstår, behövs ingen förklaring, för de som inte förstår, finns ingen förklaring! :krama

Skönt att gå in I helgen med känslan att man är inkompetent, viljelös och saknar känslomössig förmåga.
Kram, kram :fyllisar

Nu tror jag nog att du visade lite känslomässig oförmåga att förstå oss, i minoriteten, som faktiskt gillar engelskt och italienskt skit... ;)

Jag gillar att man kör det man själv gillar, inte vad andra tycker man ska gilla.
Det må vara så att våra SkitHojar kräver både kärlek och omvårdnad och inte klarar misshandel på ett sätt som japantillverkade gör. Men det är inte ett sämre, men heller inte ett bättre val att köpa annat än japanskt, vi har bara gjort ett annat val... ;)

Men det är tyvärr allvarligt känsligt för många att vi vill köra något annat än vad de i majoriteten tycker är det bästa.
Jag förstår, och accepterar, att andra gör andra val.
Jag förstår, och accepterar, att andra inte kan/vill sköta sitt fordon mer än nödvändigt.
Jag förstår, och accepterar, att andra bara vill åka, inget mer med sin motorcykel.
Jag förstår, och accepterar, att andra inte är lika vidsynta när det gäller andras val...:hej
 
Jag tror att en del helt enkelt hänger på att (halva) Italien de facto varit ett utvecklingsland långt in i EU-medlemskapet.

Yta har alltid varit viktigt, dvs design och stil. Alltså snygga grejor. Under ytan inte riktigt lika viktigt. Lägg till underutvecklad industri, oklara spelregler, låg utbildningsnivå, hög korruption och en mycket svag stat.

Man skall fördenskull inte underskatta italienska fordon. Många är lysande konstruerade och helt OK tillverkade också - de flesta mycket fint formgivna. (Att det sålts en enda Volvo i Italien är helt otroligt.)

Det finns många italienska bilar och motorcyklar som jag skulle vilja ha, men jag kommer förmodligen aldrig att köpa en...

Snacka om det, en svensk ingenjör med fokus på funktion, boende i Italien, med italiensk färg och form-flickvän lade upp bollen för otaliga kulturkrockar. :D
 
Nyheter
Dags att boka in Gotland Ring!

Upplev magiska Gotland Ring...

Öppet hus på Rapido MCK Stockholm

Lördag den 17 maj bjuds det...

Yamaha TRACER 7 & TRACER 7 GT 2025

Yamahas TRACER 7 och TRACER...

Nya Yamaha Tracer 7 och Tracer 7 GT

Yamaha har presenterat 2025...

Full fart på Bike Trollhättan-dagarna

Just nu har portarna öppnat...

MV Agusta inför fem års garanti

MV Agusta tar ett nytt steg...

MV Agusta förlänger garantin till fem år

Italienska motorcykeltillve...

Bilprovningen: Motorcyklar överlag i gott skick

Foto: Bilprovningen Nu ä...

Färre döda i vägtrafiken

Foto: Jacob Sjöman, Transpo...

Idag inleds nationella potthålsveckan

I år äger Nationella Potthå...

Back
Top