Custom - förklara?
- Thread starter Starstriker
- Start date
Old Badger
SportHojsentusiast
Håller med! Min plastraket hälsar aldrig trots att den får både kärlek och omvårdnad!
Själv hälsar jag på alla sorters motorcyklister om det finns tid. Bäst gillar jag att hälsa i kurvor med gott nerlägg!
Starstriker
Som man googlar får man svar
För att reda ut begreppen lite. En Buldog ser jag knappast som custom, inte en Vmax heller.
Det jag syftade på när jag startade tråden var krompråmarna. Ni vet de där med platt ruta som är rundad i ovankant, som är monterat på en kromstege.
Många är även kittade med allsköns fransar, skinnväskor och annat westerninspirerat....
Det jag syftade på när jag startade tråden var krompråmarna. Ni vet de där med platt ruta som är rundad i ovankant, som är monterat på en kromstege.
Många är även kittade med allsköns fransar, skinnväskor och annat westerninspirerat....
Apropå krompråm, såg en här i sthlm igår på väg hem från jobb där varenda liten pinal var kromad, eller såg kromad ut... Fransar hade han däremot inte.
Förstår heller inte grejen med custom men jag resonerar så att man skall ha den hoj som man själv tycker är roligast och som man kör mest på.
Hade jag haft plats och ekonomi för flera hojar hade kanske en sporthoj ingått i stallet men skall jag bara ha en hoj så får det allt bli nåt lite mer allsidigt och användbart som jag kan ta både till och från jobbet, åka och handla med och köra långturer på. Med den kravspecen så funkar ju vare sig sporthoj eller custom speciellt bra.
Hade jag haft plats och ekonomi för flera hojar hade kanske en sporthoj ingått i stallet men skall jag bara ha en hoj så får det allt bli nåt lite mer allsidigt och användbart som jag kan ta både till och från jobbet, åka och handla med och köra långturer på. Med den kravspecen så funkar ju vare sig sporthoj eller custom speciellt bra.
Old Badger
SportHojsentusiast
Jag skulle inte gå in på Kromsläde.com och berätta att jag inte kör Kromsläde utan Sporthoj!
Marsupilami
Tvåtaktstaliban
Lånade en kompis Suzuki Marauder 800 får några år sedan.
Den stod helt enkelt till mitt förfogande, i mitt garage, då kompisen ännu inte tagit körkortet och själv saknade ett bra ställe att förvara cykeln på.
Då jag själv inte kört något på två hjul på ett antal år, hände det mer än en gång att jag valde att ta Maraudern istället för bilen om jag skulle ett litet ärende.
Kom på mig själv med att jag faktisk gillade cykeln på något vis, en glidare vore kanske inte så dumt som komplement till tvåtaktaren som jag höll på att skruva ihop.
Fanns dock en del småsaker som jag kände att jag ville ändra på för att trivas med cykeln.
Motorn var rätt mysig, även om den saknade några hästar till på topp. Dock helt duglig för kurviga småvägar.
Att sitta med fötterna framme vid framhjulet kändes superfel, men använde man passagerarpinnarna istället för de tilltänka fotpinnarna blev körställningen hyfsad.
Skulle man sedan banta bort ett femtiotal kilon och ändra gaffelvinkeln en aning, så att det faktiskt gick att svänga lite med den, skulle cykeln faktiskt vara riktigt trevlig på kurviga vägar.
Markfrigången var dock ett litet problem, trots att jag tog det lugnt i kurvorna, så en liten höjning av åtminstone fotpinnarna hade varit ett måste.
Började alltså seriöst fundera på ett lämpligt glidaralternativ som passade mallen ovan.
Det mesta pekade alltså på en Ducati, men jag blev inte övertygad av den 916 jag provkörde.
Samma kompis har numera köpt en 1500cc gliadare som jag inte ens minns namnet på. En +300kg Suzuki av något slag. Provkörde den för ett par veckor sedan.
Riktigt läskig!
Att jag konstant höll på att låsa bakhjulet när jag av gammal vana växlade ner inför kurvorna berodde helt och fullt på mig själv. Att hoppa direkt från en RS250 till en 1500 fyrtaktstwin, som seriöst väger mer än dubbelt så mycket, kräver visst en del justering av körstilen..
Det värsta var dock chassit. Det första som poppade upp i hjärnan när jag drog i gasrullen var att ramen måste vara byggd av gummi! Kändes verkligen som om cykeln försökte vrida sig mitt av.
Maraudern hade som sagt en viss charm, men det här åbäket var bara genomgående obehagligt att köra.
För att besvara ursprungsfrågan, vad vitsen med glidarcyklar är, så visar mitt enhälliga svar detta: Ingen som helst!
Bottendraget i en stor fyrtaktstwin eller stånka, kombinerat med lämpligt chassi kan dock ha sin charm, men jag letar fortfarande efter något passande för mig. Borde nog prova en SZR 660 eller TRX850.
Den stod helt enkelt till mitt förfogande, i mitt garage, då kompisen ännu inte tagit körkortet och själv saknade ett bra ställe att förvara cykeln på.
Då jag själv inte kört något på två hjul på ett antal år, hände det mer än en gång att jag valde att ta Maraudern istället för bilen om jag skulle ett litet ärende.
Kom på mig själv med att jag faktisk gillade cykeln på något vis, en glidare vore kanske inte så dumt som komplement till tvåtaktaren som jag höll på att skruva ihop.
Fanns dock en del småsaker som jag kände att jag ville ändra på för att trivas med cykeln.
Motorn var rätt mysig, även om den saknade några hästar till på topp. Dock helt duglig för kurviga småvägar.
Att sitta med fötterna framme vid framhjulet kändes superfel, men använde man passagerarpinnarna istället för de tilltänka fotpinnarna blev körställningen hyfsad.
Skulle man sedan banta bort ett femtiotal kilon och ändra gaffelvinkeln en aning, så att det faktiskt gick att svänga lite med den, skulle cykeln faktiskt vara riktigt trevlig på kurviga vägar.
Markfrigången var dock ett litet problem, trots att jag tog det lugnt i kurvorna, så en liten höjning av åtminstone fotpinnarna hade varit ett måste.
Började alltså seriöst fundera på ett lämpligt glidaralternativ som passade mallen ovan.
Det mesta pekade alltså på en Ducati, men jag blev inte övertygad av den 916 jag provkörde.
Samma kompis har numera köpt en 1500cc gliadare som jag inte ens minns namnet på. En +300kg Suzuki av något slag. Provkörde den för ett par veckor sedan.
Riktigt läskig!
Att jag konstant höll på att låsa bakhjulet när jag av gammal vana växlade ner inför kurvorna berodde helt och fullt på mig själv. Att hoppa direkt från en RS250 till en 1500 fyrtaktstwin, som seriöst väger mer än dubbelt så mycket, kräver visst en del justering av körstilen..
Det värsta var dock chassit. Det första som poppade upp i hjärnan när jag drog i gasrullen var att ramen måste vara byggd av gummi! Kändes verkligen som om cykeln försökte vrida sig mitt av.
Maraudern hade som sagt en viss charm, men det här åbäket var bara genomgående obehagligt att köra.
För att besvara ursprungsfrågan, vad vitsen med glidarcyklar är, så visar mitt enhälliga svar detta: Ingen som helst!
Bottendraget i en stor fyrtaktstwin eller stånka, kombinerat med lämpligt chassi kan dock ha sin charm, men jag letar fortfarande efter något passande för mig. Borde nog prova en SZR 660 eller TRX850.
