Raderad medlem 51742
Guest
Tanken med jobbskattebidraget var att vi själva skulle spara dessa pengar istället för att staten gjorde det och sedan delade ut pengarna.
Så vi själva skulle ha en buffert när sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen skulle ge mindre i ersättning.
Tyvärr såg de flesta det bara som en skattesänkning utan motprestation eller kostnad...![]()
Just den delen av de statliga skyddsnäten går det ju att ha olika uppfattning om hur stora de skall vara, men inom dessa områden finns det ju också en rimlig chans för de flesta att just använda pengarna till att bygga upp buffertar. Om man sedan väljer att avstå från det och lever som om vi alltid skulle befinna oss i en högkonjunktur är en annan sak. Sen finns det förstås också människor som trots skattesänkningar inte har råd att bygga den typen av buffertar och de flesta är nog överens om att det därför behöver finnas en grundtrygghet som bekostas gemensamt.
Men jag skulle tro att över hela skalan från höger till vänster, oavsett om man är kommunist eller förespråkar en nattväktarstat, råder det nog en stor enighet om att det finns områden där det är helt omöjligt för individen själv att bygga upp en tillräcklig beredskap och där inte ens försäkringslösningar hjälper. Ingen anser det nog rimligt att varje individ själv skall behöva skaffa sig en privat akutmottagning med intensivvårdsavdelning, matförsörjning för ett år framåt, tillgång till alla tänkbara läkemedel som skulle kunna behövas närmaste året eller en egen polis- eller försvarsmakt. Det är här staten måste träda in och trots att det bör råda så pass stor enighet om detta så har staten på något märkligt sett prioriterat bort just detta under många år.
Last edited by a moderator:





