CO2 gram / km

Sambandet mellan koldioxidhalt (CO₂) och temperatur är logaritmiskt. Det innebär att CO₂ har störst uppvärmande effekt vid låga koncentrationer, medan effekten per ppm minskar ju högre halten blir.

I dag ligger koldioxidhalten på cirka 420 ppm, vilket motsvarar ungefär 3 °C av den totala växthuseffektens uppvärmning av jorden. Om vi i stället bara hade 20 ppm CO₂ i atmosfären, skulle det motsvara en uppvärmning på omkring 1,6 °C – det vill säga mer än hälften av den totala effekten.

Man brukar därför säga att växthuseffekten från CO₂ är "mättad" – det vill säga att en stor del av den möjliga effekten redan är uppnådd. För att få samma temperaturökning som hittills krävs nu mycket större ökningar av CO₂-halten än tidigare.

Innan vi når en sådan ökning kan det mycket väl dröja över 100 år – eller ännu längre.
 
Sambandet mellan koldioxidhalt (CO₂) och temperatur är logaritmiskt. Det innebär att CO₂ har störst uppvärmande effekt vid låga koncentrationer, medan effekten per ppm minskar ju högre halten blir.

I dag ligger koldioxidhalten på cirka 420 ppm, vilket motsvarar ungefär 3 °C av den totala växthuseffektens uppvärmning av jorden. Om vi i stället bara hade 20 ppm CO₂ i atmosfären, skulle det motsvara en uppvärmning på omkring 1,6 °C – det vill säga mer än hälften av den totala effekten.

Man brukar därför säga att växthuseffekten från CO₂ är "mättad" – det vill säga att en stor del av den möjliga effekten redan är uppnådd. För att få samma temperaturökning som hittills krävs nu mycket större ökningar av CO₂-halten än tidigare.

Innan vi når en sådan ökning kan det mycket väl dröja över 100 år – eller ännu längre.

Termodynamikens första lag säger att all energi vi bränner blir till värme och den värmen hamnar i atmosfären och kommer fortsätta hamna i atmosfären så länge vi fortsätter konsumera energi som lagrats under jordytan.

Den enda vägen ur det är att bara konsumera energi som alstras ovan jord.
 
Säker är jag inte nej men jag är inte överdrivet blåögd och lättlurad heller så jag tror mer på ökade utsläpp än naturlig förändring faktiskt
Klimatet har alltid förändrats. Hur tror du att istiden för 16 000 år sedan uppstod – var det också människans påverkan? Och hur förklarar man värmeperioden under medeltiden, när man bedrev jordbruk på Grönland och odlade vin i Storbritannien?

Du vet väl att temperaturen som funktion av koldioxid (CO₂) är logaritmisk? Det innebär att CO₂ är en mycket kraftfull växthusgas när halten i atmosfären är låg, men en betydligt svagare växthusgas i dag, när halten redan ligger på omkring 420 ppm.

CO₂-halten i atmosfären ligger, som sagt, idag på cirka 420 ppm. Om den ökar till 840 ppm – alltså en fördubbling från dagens nivå – leder det till ungefär 1 °C temperaturökning, på grund av koldioxiden. Det kommer ta många år innan CO2 har ökat så mycket.

Vid CO₂-halter runt 150 ppm eller lägre riskerar fotosyntesen att stanna av, vilket skulle innebära att växtlivet kollapsar – och därmed allt liv på jorden.
 
Klimatet har alltid förändrats. Hur tror du att istiden för 16 000 år sedan uppstod – var det också människans påverkan? Och hur förklarar man värmeperioden under medeltiden, när man bedrev jordbruk på Grönland och odlade vin i Storbritannien?

Du vet väl att temperaturen som funktion av koldioxid (CO₂) är logaritmisk? Det innebär att CO₂ är en mycket kraftfull växthusgas när halten i atmosfären är låg, men en betydligt svagare växthusgas i dag, när halten redan ligger på omkring 420 ppm.

CO₂-halten i atmosfären ligger, som sagt, idag på cirka 420 ppm. Om den ökar till 840 ppm – alltså en fördubbling från dagens nivå – leder det till ungefär 1 °C temperaturökning, på grund av koldioxiden. Det kommer ta många år innan CO2 har ökat så mycket.

Vid CO₂-halter runt 150 ppm eller lägre riskerar fotosyntesen att stanna av, vilket skulle innebära att växtlivet kollapsar – och därmed allt liv på jorden.
Ja förändrats har det men på 20-25 år ? Det har gått så fort att vintern försvunnit här så det känns inte normalt
Här man ”tur så är det nästan vinter halva januari+februari och halva mars den såg man inte komma i mitten på 90-talet så nog tror jag alla industrier och skorstenar orsakade av människan skyndar på mer än naturen gjorde på istiden du hänvisar till för 16000 år sen
 
Termodynamikens första lag säger att all energi vi bränner blir till värme och den värmen hamnar i atmosfären och kommer fortsätta hamna i atmosfären så länge vi fortsätter konsumera energi som lagrats under jordytan.

Värmen stannar inte kvar i atmosfären, utan strålar hela tiden ut i rymden. Det som gör att det är varmt på jorden är energin från solen – inte värme från förbränning – och att växthusgaser bromsar utstrålningen. Så ditt resonemang stämmer inte riktigt.
 
Ja förändrats har det men på 20-25 år ? Det har gått så fort att vintern försvunnit här så det känns inte normalt
Här man ”tur så är det nästan vinter halva januari+februari och halva mars den såg man inte komma i mitten på 90-talet så nog tror jag alla industrier och skorstenar orsakade av människan skyndar på mer än naturen gjorde på istiden du hänvisar till för 16000 år sen
Då kan det vara värt att titta på vad som hände i början av Younger Dryas. Studier från Grönland visar att årstemperaturen där sjönk med cirka 4 grader – på så kort tid som tre år. Det är ett tydligt exempel på hur dramatiska klimatförändringar kan ske helt utan mänsklig påverkan. Detta skedde i slutet av den senaste istiden.
 
Klart att de kan ske och att jorden inte har några problem med om det blir 15 grader varmare eller kallare genomsnittstemperatur över året.

Problemet är främst att vårt globala samhälle får svårt att klara av ett par miljarder flyktingar som inte kan bo kvar där de bor idag. Vart tänkte du att de skulle flytta när deras hem läggs under vatten? :va

Beroende på hur snabbt/hur mycket förändringarna sker kanske vi rentav får problem som art att överleva. Spelar givetvis noll roll i ett geologiskt tidsperspektiv men för oss människor på några hundra års sikt kan det bli rätt besvärligt.


Mvh
 
Klart att de kan ske och att jorden inte har några problem med om det blir 15 grader varmare eller kallare genomsnittstemperatur över året.

Problemet är främst att vårt globala samhälle får svårt att klara av ett par miljarder flyktingar som inte kan bo kvar där de bor idag. Vart tänkte du att de skulle flytta när deras hem läggs under vatten? :va

Beroende på hur snabbt/hur mycket förändringarna sker kanske vi rentav får problem som art att överleva. Spelar givetvis noll roll i ett geologiskt tidsperspektiv men för oss människor på några hundra års sikt kan det bli rätt besvärligt.


Mvh
Du bör nog studera fysiken bakom hur koldioxid påverkar klimatet. Temperaturökningen som funktion av koldioxidkoncentrationen är logaritmisk, vilket innebär att det tar lång tid innan temperaturen ökar dramatiskt – om det någonsin sker.

Det skulle vara mer oroande om en ny istid uppstod – då skulle vi få svårt att odla grödor, och det skulle kunna leda till hungersnöd.
 
Du bör nog studera fysiken bakom hur koldioxid påverkar klimatet. Temperaturökningen som funktion av koldioxidkoncentrationen är logaritmisk, vilket innebär att det tar lång tid innan temperaturen ökar dramatiskt – om det någonsin sker.

Det skulle vara mer oroande om en ny istid uppstod – då skulle vi få svårt att odla grödor, och det skulle kunna leda till hungersnöd.

Har du själv studerat fysiken? Har du räknat på vad mängden energi som kommer via olja, gas, kol, kärnkraft varje år?
 
Du bör nog studera fysiken bakom hur koldioxid påverkar klimatet. Temperaturökningen som funktion av koldioxidkoncentrationen är logaritmisk, vilket innebär att det tar lång tid innan temperaturen ökar dramatiskt – om det någonsin sker.

Det skulle vara mer oroande om en ny istid uppstod – då skulle vi få svårt att odla grödor, och det skulle kunna leda till hungersnöd.
Finns mer än temperatur som påverkar odling om du vill grotta ner dig i sånt -pollinerande insekter tycker varken om stora öppna ytor eller högre temperaturer. Är en industri till sydeuropeiska odlare att sälja grupper med humlor/bin för pollinering då dom försvunnit från jätteodlingarna.
Finns många sätt att dö av mer än att frysa ihjäl -svält är ett
😉bilringarna inför beachsäsongen försvinner dock utan mat 😂
 
Har du själv studerat fysiken? Har du räknat på vad mängden energi som kommer via olja, gas, kol, kärnkraft varje år?
Jag har läst naturvetenskap på universitetet och haft förmånen att arbeta i miljöer där frågor om strålningsbalans och energiöverföring ofta varit på agendan, så jag har hunnit sätta mig in i det ganska ordentligt.

Det är lätt att underskatta hur dominerande solinstrålningen är i jordens energibalans. Solens yttemperatur ligger på omkring 6 000 grader Celsius – och den tillför ungefär 173 000 terawatt (varje sekund) energi till jordsystemet. Som jämförelse ligger mänsklighetens totala energianvändning på cirka 20 terawatt.

Det är alltså inte den direkta energin från mänsklig aktivitet som är klimatfrågan, utan hur växthusgaser påverkar hur mycket av solens energi som absorberas och strålas ut. Mycket av växthuseffekten är dessutom redan mättad – särskilt i de våglängdsområden där koldioxid verkar. Mer CO₂ ger därför en logaritmisk temperaturpåverkan, inte en linjär.

För övrigt står vattenånga och moln för ca 70–90 % av växthuseffekten. Koldioxidens roll är alltså relativt begränsad, och de förstärkningsmekanismer som ofta åberopas bygger i stor utsträckning på antaganden och modelleringar med betydande osäkerheter.
 
Finns mer än temperatur som påverkar odling om du vill grotta ner dig i sånt -pollinerande insekter tycker varken om stora öppna ytor eller högre temperaturer. Är en industri till sydeuropeiska odlare att sälja grupper med humlor/bin för pollinering då dom försvunnit från jätteodlingarna.
Finns många sätt att dö av mer än att frysa ihjäl -svält är ett
😉bilringarna inför beachsäsongen försvinner dock utan mat 😂
Det är helt sant att jordbruk påverkas av många faktorer – biologisk mångfald, pollinatörer, jordkvalitet, vattenåtkomst, osv. Men det förtjänar att påpekas att CO₂ i sig inte är ett hot i detta sammanhang – snarare tvärtom.

CO₂ är en livsnödvändig byggsten för växter, och högre halter gynnar tillväxten för i stort sett alla fotosyntetiska organismer. Det är välkänt inom växthusodling att man tillsätter extra CO₂ för att öka skördarna, t.ex. vid tomatodling. Ju mer CO₂, desto snabbare växer plantor och träd – det gäller särskilt för så kallade C3-växter som ris, vete, soja och potatis. Dessutom minskar deras vattenbehov markant, vilket är särskilt värdefullt i torra områden.

Faktum är att satellitdata visar en tydlig ökning av växtlighet globalt sedan 1980-talet – särskilt i torra regioner – och ökade CO₂-nivåer spelar en stor roll i det.

Pollinering är givetvis viktig, men den påverkas främst av landskapsanvändning, bekämpningsmedel och habitatförlust – inte direkt av CO₂. Så om man är orolig för insekterna (vilket är legitimt), är det just dessa faktorer vi bör titta närmare på.

Så visst, svält är en risk – men i nuläget är det faktiskt CO₂ som hjälper oss förebygga den.
 
Faktum är att satellitdata visar en tydlig ökning av växtlighet globalt sedan 1980-talet – särskilt i torra regioner – och ökade CO₂-nivåer spelar en stor roll i det.

Det har du såklart källor på?

För det jag själv har sett visar på precis motsatsen, att jorden blir mindre grön. Till stor del pga minskad luftfuktighet globalt vilket i sin tur beror på ökade globala temperaturer.

 
Det har du såklart källor på?

För det jag själv har sett visar på precis motsatsen, att jorden blir mindre grön. Till stor del pga minskad luftfuktighet globalt vilket i sin tur beror på ökade globala temperaturer.

1745229245854.png
Det här är en bild från en av William Happers föreläsningar.
 
f197aa5b814b536435e904ae8de28657.jpg



Mvh
 
Jag har läst naturvetenskap på universitetet och haft förmånen att arbeta i miljöer där frågor om strålningsbalans och energiöverföring ofta varit på agendan, så jag har hunnit sätta mig in i det ganska ordentligt.

Det är lätt att underskatta hur dominerande solinstrålningen är i jordens energibalans. Solens yttemperatur ligger på omkring 6 000 grader Celsius – och den tillför ungefär 173 000 terawatt (varje sekund) energi till jordsystemet. Som jämförelse ligger mänsklighetens totala energianvändning på cirka 20 terawatt.

Det är alltså inte den direkta energin från mänsklig aktivitet som är klimatfrågan, utan hur växthusgaser påverkar hur mycket av solens energi som absorberas och strålas ut. Mycket av växthuseffekten är dessutom redan mättad – särskilt i de våglängdsområden där koldioxid verkar. Mer CO₂ ger därför en logaritmisk temperaturpåverkan, inte en linjär.

För övrigt står vattenånga och moln för ca 70–90 % av växthuseffekten. Koldioxidens roll är alltså relativt begränsad, och de förstärkningsmekanismer som ofta åberopas bygger i stor utsträckning på antaganden och modelleringar med betydande osäkerheter.

173000 terawatt varje sekund? Då fattar jag att jordklotet blir varmare och varmare, eller glömde du någon detalj som balanserar det hela?

Du svarade inte på den andra frågan, så jag förstår att du inte räknat.
 
Jag har läst naturvetenskap på universitetet och haft förmånen att arbeta i miljöer där frågor om strålningsbalans och energiöverföring ofta varit på agendan, så jag har hunnit sätta mig in i det ganska ordentligt.

Det är lätt att underskatta hur dominerande solinstrålningen är i jordens energibalans. Solens yttemperatur ligger på omkring 6 000 grader Celsius – och den tillför ungefär 173 000 terawatt (varje sekund) energi till jordsystemet. Som jämförelse ligger mänsklighetens totala energianvändning på cirka 20 terawatt.

Det är alltså inte den direkta energin från mänsklig aktivitet som är klimatfrågan, utan hur växthusgaser påverkar hur mycket av solens energi som absorberas och strålas ut. Mycket av växthuseffekten är dessutom redan mättad – särskilt i de våglängdsområden där koldioxid verkar. Mer CO₂ ger därför en logaritmisk temperaturpåverkan, inte en linjär.

För övrigt står vattenånga och moln för ca 70–90 % av växthuseffekten. Koldioxidens roll är alltså relativt begränsad, och de förstärkningsmekanismer som ofta åberopas bygger i stor utsträckning på antaganden och modelleringar med betydande osäkerheter.


Eftersom du inte gjort kalkylen så gör jag den åt dig.

20 tW ger alltså 175000 tWh/år eller 175000*10^12 Wh/år = 175*10^15 Wh/år

Lufttrycket på jorden är 1 bar, dvs 1 kg luft per kvadratcentimeter eller 10000 kg/m^2 => 10*10^9 kg/km^2

Jordens area är 510*10^6 km^2

Atmosfären består alltså av 510*10^6*10*10^9 = 5100*10^15 kg luft.

Luftens värmekapacitet är 1 kJ/(kg*K) = 0.28 Wh/(kg*K)

Temperaturhöjningen per år blir alltså 175*10^15/ (5100*10^15 * 0.28) = 175/ 1428 = 0.12 grader/år.
Jämför med den globala uppvärminingen som är 0,02 grader/år.


Jag tror att du räknat med vattenkraft, vindkraft, solceller och annan energi som produceras ovan jord i dina 20 tW.

Du kan alltså glömma det där om CO2, det är ett villospår som inte kommer rädda oss från global uppvärmning. Sanningen är alltså värre än så, vi måste dra ner på all konsumtion av energi som inte producerats ovan jord.
Du kan ju ta den här kalkylen till dina kollegor så kan ni räkna på det hela tillsammans.

Tillför man de smältande polarisarna, ökad luftfuktighet och uppvärmning av haven så hittar man antagligen mellanskillnaden från 0.12 och verklighetens 0.02 grader.
 
Last edited:
Det här är en bild från en av William Happers föreläsningar.
Du "glömmer" skriva två saker. 1) Happer har ingen formell utbildning kring klimatforskning (vet inte det svenska ordet men den engelska titeln är climate scientist) . För mig blir han alltså icke trovärdig. Han (liksom jag) svamlar alltså bara kring detta ämne, ännu en så kallad glad amatör. 2) Hans amatörmässiga åsikter står tvärs emot konsensus kring klimatforskning. Vill man få svar på frågor ska man gå till proffsen, de brukar veta. Vill jag laga bilen vänder jag mig till en mekaniker, vill jag få hjälp med hälsan vänder jag mig till en läkare vill jag veta om klimatförändringar frågar jag en klimatforskare.
 
Eftersom du inte gjort kalkylen så gör jag den åt dig.

20 tW ger alltså 175000 tWh/år eller 175000*10^12 Wh/år = 175*10^15 Wh/år

Lufttrycket på jorden är 1 bar, dvs 1 kg luft per kvadratcentimeter eller 10000 kg/m^2 => 10*10^9 kg/km^2

Jordens area är 510*10^6 km^2

Atmosfären består alltså av 510*10^6*10*10^9 = 5100*10^15 kg luft.

Luftens värmekapacitet är 1 kJ/(kg*K) = 0.28 Wh/(kg*K)

Temperaturhöjningen per år blir alltså 175*10^15/ (5100*10^15 * 0.28) = 175/ 1428 = 0.12 grader/år.
Jämför med den globala uppvärminingen som är 0,02 grader/år.


Jag tror att du räknat med vattenkraft, vindkraft, solceller och annan energi som produceras ovan jord i dina 20 tW.

Du kan alltså glömma det där om CO2, det är ett villospår som inte kommer rädda oss från global uppvärmning. Sanningen är alltså värre än så, vi måste dra ner på all konsumtion av energi som inte producerats ovan jord.
Du kan ju ta den här kalkylen till dina kollegor så kan ni räkna på det hela tillsammans.

Tillför man de smältande polarisarna, ökad luftfuktighet och uppvärmning av haven så hittar man antagligen mellanskillnaden från 0.12 och verklighetens 0.02 grader.

Alla dessa forskare som vill konsumera ännu mer energi för att omvandla CO2 gör alltså världen en björntjänst, likaså tex det fossilfria stålet kommer pga ökad energiförbrukning alltså istället öka den globala uppvärmningen.
 
Nyheter
Öppet hus på Rapido MCK Stockholm

Lördag den 17 maj bjuds det...

Yamaha TRACER 7 & TRACER 7 GT 2025

Yamahas TRACER 7 och TRACER...

Nya Yamaha Tracer 7 och Tracer 7 GT

Yamaha har presenterat 2025...

Full fart på Bike Trollhättan-dagarna

Just nu har portarna öppnat...

MV Agusta inför fem års garanti

MV Agusta tar ett nytt steg...

MV Agusta förlänger garantin till fem år

Italienska motorcykeltillve...

Bilprovningen: Motorcyklar överlag i gott skick

Foto: Bilprovningen Nu ä...

Färre döda i vägtrafiken

Foto: Jacob Sjöman, Transpo...

Idag inleds nationella potthålsveckan

I år äger Nationella Potthå...

Nationella Potthålsveckan 1-7 maj

Det är återigen dags för Na...

Back
Top