Som motorcykelkonstruktör har jag ju viss förståelse för ramens uppträdande men inte alls på samma nivå som dig Jörgen. Jag tog mig därför friheten att översätta ditt inlägg till min nivå både för att själv bättre förstå och kanske i någon mån hjälpa andra:
Tack! Typ så!
Bäst att jag gör en bättre förklaring till de som undrar hur jag tänker.
Fågelpinnen svetsades tex dit av UCC. Genom att bricka upp den kommer den att göra mer nytta även i sidled. Eftersom brickorna gör att pinnen måste spännas upp i ett S isf ett U för att tillåta förskjutning i sidled . Fågelpinnens infästning är mer låst i ytterligare en frihetsgrad. Jag har mao styvare, mer låsta knutvillkor. Ett försök att utnyttja den fågelpinnen bättre. Men bidraget tror jag är minimalt jämfört med pinnens bidrag i tryck och drag.
Svinginfästningen är det lite samma sak, jag använder min känsla för hur rören kommer att behöva röra sig i förhållande till varandra för att svingen ska kunna vinkla av i sidled, för att på det viset plocka "low hanging fruit".
De öronformade brickorna bakom svingaxelröret, är förstås annorlunda, de sitter där för att föra in lasterna på en större del av vaggrören, i syfte att öka svinginfästningens böjstyvheten i sidled. Öronen hjälper ju inte bara i drag, utan även i tryck, inte minst eftersom svetsspänningarna kommer att dra svingaxelröret hårdare mot vaggrören. Det blir lite förspänt.
Den böjda och sist införda plåten placerade jag i vaggrörens böj av flera orsaker, dels kommer plåten tack vare sin böjda form att effektivare hålla samman rören i flera relativa riktningar, dels gör den böjda formen att plåten har mycket större bucklingsmotstånd. Ett sätt att demonstrera bucklingsmotståndet hos en krökt plåt för ngn, är att låta denne greppa ett A4-papper med händerna och förskjuta det som ett parallellogram, papperet bucklas omedelbart i 45-gradersveck. Böjer man sen papperet likt min plåt och provar igen, så brukar många förvånas över hur stor skillnaden blir. Så av många orsaker tror jag att min plåt blir mycket effektivare än om plåten, som brukligt, hade suttit i plan form lite längre fram där det är raksträcka.Triangulering mha ett rörkors under vaggan fungerar inte här, ty mellan vaggrören är sump och två magnetpluggar placerade.
Som sagt, det här är bara mina uppskattningar. Ett sätt att plocka de enklaste sakerna, som inte kommer att ändra folks uppfattning att det är en sportsterram.
Att räkna på en sån här ram i sin helhet tror jag inte heller på. Det skulle vida överstiga arbetskostnaden vad det kostar att beställa en ny featherbed eller spondonram, dels tror jag inte att resultatet skulle ha så mycket med verkligheten att göra. Det är för många villkor i modellen som kommer att vara osäkra. På en så här primitiv och enkel ram är det nog mer effektivt att löda ihop en trådmodell som man kan belasta med fingrarna och iaktta vad som händer.