Antalet HK, är DET det enda som gäller för dig!?

Jag skulle lätt kunna gå ner sisådär 30 kusar. Men chassit vill jag ha kvar, och varvvilligheten.

Nu vart det som det vart...
 
Har alltid gillat hojar med mycket kubik= vridmoment. Sen när man efter 21 års hojåka (började med en CB 900F) fick möjligheten att köpa sin drömhoj så tvekade jag inte en sekund trots att jag inte är kapabel att utnyttja den fullt ut. Säger som en vis man sa en gång "En hoj som är gjord för att gå i 300 km/tim du anar inte va bra den går i 110 km/tim".
Om jag ändrar lite grejor på hojen utseendemässigt och tvättar hojen inför varje gång man skall ut och åka är man posör då? (Guilty as charge)
 
benkar skrev:
Har dels åkt hoj "några år" och även varit på SH-forumet "ett tag", överlevt diskussioner om såväl prestanda som tex försäkringspremier, men allt det här har fått mig fundera lite...

Kör sedan några år en "mediåker" Honda VTR1000 med 110 hk, en hoj som i många ögon ses som en "sur touringhoj", men har skitkul ute på vägarna, och hade i stort sett lika kul med hojen innan, en TRX850 med 80hk. Läser diverse trådar om försäkringspremier, frågor om en R6 duger som första hoj mm, ungefär som om antalet hk skulle vara det enda avgörande kring roligheten/utbytet kring hojkörning... ???

Nästan varenda modern hoj, närapå även glidare, ligger på närmare 100 hk, ganska ruggig effekt, i klass med dom "värsta" hojarna för 10 år sedan, men många beklagar sig över det, tycker inte att hans/hennes hoj duger, utan anser att man "måste ha" en R1 med 170 hk för att ha kul på hoj... :confused: och i nästa andetag så gnälls det på försäkringspremierna...

Så, jag bara undrar, om man nu inte kör på bana, varför denna hysteriska jakt på hk, och varför man/alla vill ha den värsta hojen på en gång efter att KK är taget, är det inte kul "Byta upp sig" under några år, börja lite lugnt, och ta sig an/ha något värre sukta efter nästa år? Men, är kanske inte hk på en R1/Gixxer1000 som lockar, utan posörfaktorn, så gasar man, och det skiter sig?

Måste tyvärr säga att jag haft lika kul på vägarna oavsett hoj, fartkänslan har kommit tidigare med en gammal junkig hoj, än med en nyare hoj, men kul har det varit alla år. Säger inte att det "ska vara som förr", att man byter upp sig med åren, men å andra sidan kan kanske dagens hets att skaffa sig "värstingen" på en gång, vara en av många förklaringar till att försäkringspremierna ser ut som dom gör?

Så... om du är en av dom som skaffar värsta hojen, varför, för att den är ballast, eller för att du man/kvinna nog att utnyttja all effekt och inte kan ha kul utan all denna effekt, diskutera på...!

/B


Jag tror att det är så här för vissa!! Mycket vill ha MER :hihi :hihi
 
Visst kan det vara kul med lite pulver man man har precis lika kul med en mindre hoj.

Jag började på en honda cb 250 och sedan har hojarna varit i kronologisk ordning z 550,Bakker 1300 (167hk/driven, 200kg våt) GPZ1100, gsxr400 och nu en rd350

Jag är alltså tillbaka där jag började med små "effektsvaga" hojar och efter att ha gjort en sådan resa så måste jag säga att det är inte roligare att åka hoj bara för att man har mycket effekt utan det som gör att det är kul att köra för mig är att det ska vara hyffsad väghållning.

R1 är en posörmoppe! :7peta
 
Mycket effekt gör att det går fort rakt fram, men i kurvorna är det svårare ju mer pulver man har :va
 
Iceman1975 skrev:
Klart intressantaste tråden på länge.. :D

Håller med dig Iceman1975, Helt klart den vettigaste tråden på ett tag.
Kan inte säga att jag e effektkåt. Istället för o byta mig upp till mer hk, så byter jag mig "ner" :confused: . Från ZX9R till Raptor o nu blir det en motard. :D
 
Så jag som kör Gixxer 1000 med akrapovic helsystem, kn-filter, 3-moddad och mörkt kåpglas mm. är en posör? Inte i mina ögon iaf, men om andra tycker det så bjuder jag på det :D Varför jag åker Gixxer 1000???

Jo, började min karriär på moppe, lätt mc en offroad 125 mtx, första tunga mc´n var en suzuki 550EF- en riktig sur hoj förresten, sedan blev det en FZR 600, CBR 600 - CBRen var riktig rolig hoj, snabb som bara den på bana och snabbstyrd osv. Efter den så blev det en YZF750R men den var inte alls lika rolig, framtung bla. bla. Förresten så var CBRen oxå extrautrustad, kanske därför den var så rolig!!!!

Efter ett uppehåll i hojåkandet så ville jag skaffa en båge igen. Men vad skulle man köpa? Eftersom jag alltid har åkt trimmade moppar tidigare - retar alltid någon förmodar jag så ville jag ha en hoj med VRID OCH KRAFT. En Gixxer 1000 har det mesta av det anser jag. Skönt när man skjutsar, behöver ej växla ner 3 pinnar som förr.

Men kan jag utnyttja den fullt ut? Inte på en liten å krokig väg iaf - framhjulet har sällan kontakt med asfalten :lol men håller man igen på rullen så går det utmärkt att köra. På stora vägar är den en DRÖM att köra - man är KUNG där!! Hoppas att jag ej retades för mycket, men jag tycker att iaf att man skall börja med mindre hojar för att sedan byta upp sig. En kvick 600 är banne mig inget å skämmas över det heller. :hej
 
Har själv varigt inbiten hästkraftsknarakre men har nu tagit mig ur träsket och funnit att jag klarar mig utmärkt med 112 små kusar. Sen spelar ju bara effekt någon större roll i höga farter då även en "motorsvag" hoj hänger med bra upp till 180-200, och när vägen sen blir krokigt så spelar det ingen roll om sitter på det senast 1000cc monstret för man får ändå se sig frånåkt av hojar med halva effekte och en skicklig förare bakom styret!.
 
Jag är posör, så är det bara.
Jag kan åka fort rakt fram, men när det svänger går det långsammare än långsammast. (men jag jobbar på det ;))

Tills vidare så kan jag bara säga att min hjärna säger att jag borde skaffa en 750 whatever, men mitt hjärta ville ha STORT. Det är som att köpa bil. Min nuvarande bil har min hjärna lyckats köpa, men annars är det hjärtat som får som det vill.

Sedan tycker jag det är roligt att se de på små hojar förnedra oss med stora hojar. Jag kan skylla på att jag är en sopa på att köra, och sedan är det bara att le. Men ta exempelvis när Mattias kör skiten ur det mest som går iförd sitt gay lila ställ och sin gamla sur-600, well, då blir man road.

Det, plus att jag gillar att betala 3000 i månaden i försäkring. Ungefär som Mona Sahlin tycker det är ballt att betala skatt. Skillnaden mellan oss är att jag faktiskt gör det, och hon snackar om det.
 
Freppa skrev:
Jag är posör, så är det bara.
Jag kan åka fort rakt fram, men när det svänger går det långsammare än långsammast. (men jag jobbar på det ;))

Tills vidare så kan jag bara säga att min hjärna säger att jag borde skaffa en 750 whatever, men mitt hjärta ville ha STORT. Det är som att köpa bil. Min nuvarande bil har min hjärna lyckats köpa, men annars är det hjärtat som får som det vill.

Du är ju ändå på rätt väg från 1300 till 1000, vem vet var det kommer att sluta?
 
Kan väl motvilligt erkänna att jag är hästkraftsknarkare, vill alltid ha mer..
Men jag är ännu mer beroende av låg vikt och bra chassi. Eller egentligen helhetsupplevelsen av hojen.
D.v.s det ska vara bra klipp i motorn och den ska vara snabbstyrd som fan.
En xt600 med 30hk och 160kg är bara för slö, en husaberg med 60hk och 115kg är mer lagom busfaktor på.
Hayabusan har så mycket motor att man förlåter det tröga chassit, så kan ju inte neka till att de hästarna är rätt roliga ändå. GSXR1000 och R1, nah, tycker faktiskt inte om dem särskilt mycket, då är jag mer för 600 och 750 som blir vettigare paket att gasa och svänga med..
Har även haft skitkul med africa twin på småvägar och inne i stan.
Och sinnessjukast fortfarande gsxr1100 med modell äldre turbo och en ketchup-effekt på 280 hk.
Absolut roligast har jag numer med min racer som uppskattningsvis ligger runt 85 bakhjulshästar(ska bli mer i vinter) och väger 101kg med alla vätskor utom soppa.
 
Själv gillar jag vridet och effekten i en 1000cc, har haft 600, 750 och en 929a. Hondan trodde jag skulle räcka effekt mässigt men den vart en klar besvikelse, mäst beroende på dess effektkurva... När jag sedan köpte en gsxr 1000-02 vart jag kär och hittat en hoj jag trivs med och känner att jag har någonting att lära av... Som det känns nu så är jag hellre utan hoj än om jag inte får "ratta" en gixxer....
 
Många har nog jakt på hästar för att ballfaktorn ska stiga , gasa fullt rakt fram kan alla , men gasa på och utnyttja hästarna på andra ställen är nog många som är sämre på , jag hade 136 hk på min och när jag var uppe på toppen av min kapacitet så hade hojen mer att ge , man är som många andra , man är inte kung för sina kallingar, fixar inte hela alfabetet m.m ...Fast sen finns det ju ett fåtal som är riktigt duktiga och är chef över hojen ..
 
Ni är ute och cyklar :tungan

Finns ingen skönare känsla än att acca upp i påfarten till 110-vägarna, eller göra omkörningar på nanosekunder (nästan). Effekt är kul :)
 
Visst är det så att hästar och vrid är härligt upp till 250 blås, när man ska göra en wheelie eller helt enkelt bara vara en rödljuskung.
Men nog fasen skulle en 600:a tex, vara bra mkt trevligare att köra på småvägarna.
Jag valde hoj efter hur den skulle klara min vanligaste körning bäst.
Dvs ganska mtk a-b åkning. Eftersom jag gärna sätter tjejen bakpå när det bär iväg vill jag ha ett stadig chassi som fixar det.
JAG tycker inte att en 600 gör det.
Då kom lixom hästar och vrid på köpet, inget jag kollade på innan jag köpte den.
Jag var helt övertygad om att den hade prestanda så jag skulle klara mig....och ta mig tusen det blev över oxå :banana
//Tobbe
 
förra sommaren körde jag en 1100 dragstar men tyckte att ja hade FÖR mycke kubik å gick ner i kubik å maxxa i hk vilket ja inte ångrar!! som nån tidigare skrev att man e kung på större vägar!!
 
Jag tänker inte hymla, jag tycker att mycket effekt är skitroligt. Det jag uppskattar mest med stora motorer är vridet, när jag kör landsväg så åker jag alltid på vridet, åker på höga växlar i kurvorna. När det bjuds till streetrace eller motorvägsrace så nyttjas effekten, annars om man bara ska köra fort så ligger jag mest på högsta växeln och gasar.
Efter tre år på två olika 125or så köpte jag en Honda Dominator, med den kunde jag lära mig att köra utan att bli nervös över en massa effekt. Den körde jag två säsonger och runt 3500 mil innan jag köpte min gammelgixxer. Köpet gjordes i december och i maj hade jag fortfarande inte vågat vrida full gas. Hoppet från 43hk till 143 är, tja, enormt. Efter lite massage av maskinen så gav den mer hästar och vrid på bakhjulet än den gav på veven innan, vilket ju är vääääligt nödvändigt :rolleyes: Dock så behövde den en renovering och trimgreejor är billigare än original och dessutom fick jag det jag vill ha, nämligen mer vrid. Man får en avslappnad körning med mycket kubik, varvar mycket sällan över 5000 vid normal körning om man inte kör motorväg. Min nygixxer var ett impulsköp som inte var planerat, den hojen ska väl symbolisera det värsta som japansk motorcykelindustri producerade 2003. Jag har kört Freppas och min nygixxer i sammanlagt ca 60 mil, och inte vridit fullt ens på sexan. Jag har respekt för cykeln, effekten är jag van vid men inte chassiet. Jag planerar att köra den nya som jag kör den gamla, vilket innebär att jag måste kolla mer på hastighetsmätaren för att inse att det går fort. Säkert blir det lite hängande på McD efter en skojig åktur också, men det hör ju liksom till......
 
Nyheter
Sandvikens franskaste Triumph

I Norrtälje kunde vi se hur...

Hydet Dirt Drag #2 – Helt enkelt skitkul

Den 2 augusti körde Hydet M...

A ride for our child, Tyra

MC-kortegen ”A ride for our...

Mälaren Runt #40 – 16 augusti

Lördagen den 16 augusti kör...

Specialbyggd Yamaha XSR900 GP

För att fira den trefaldige...

Dragracing-EM på Tierp Arena 7-10 augusti

Den 7–10 augusti 2025 förva...

Tierp Arena värd för EM i Dragracing

Den 7–10 augusti 2025 förva...

120 unga motocrosstalanger från hela världen möts i Uddevalla

Screenshot Den 16–17 aug...

En vecka kvar!

Nu är det exakt en vecka kv...

Farligt vilseledande alkomätare på marknaden

Ett stort oberoende test ut...

Back
Top