Mordecaien
Can do!
Nu har bägaren börjat rinna över. Ordet allmänbildning börjar gå mig på nerverna.
Litteraturhistoria.
Jag inbillade mig att man tog upp lite böcker från olika tidsepoker, influenser som kan ha inverkat på varför de skrevs på sättet de skrevs etc. Kanske en lättare analys av någon bok. Fair.
Men tji fick man! Litteraturhistoria går ut på att man ska lära sig om författarna. Jag kan förstå om man tar upp en bok t.ex. "Brott och staff" och kollar på människosynen, samhällsnormer etc. i boken och kanske lite varför den är skriven på det viset. Men nej, sådant håller man inte på med.
Men vad i hela friden får man ut av att lära sig Fjodors (författaren) kusiners födelsedagar, att han satt och skyfflade jord några år i sibiren år 18xx och kilade stadigt med en stenograf?! Jag kan tänka mig att det vore nyttigt att kunna om man söker till på spåret eller liknande, men annars? Då jag konfronterade läraren och frågade varför i hela friden man ska lära sig detta så fick jag ett luddigt svar i stil med:
"Det är allmänbildning. Sånt här ska man kunna. Det har alltid varit så. Jag lovar dina föräldrar kan det."
Det svaret börjar jag bli jävligt less på. Vet inte hur många gånger jag fått det svaret när jag frågat varför man ska lära sig vissa saker som verkligen inte känns relevant till något. Varför inte lika gärna läsa blondin-bellas blogg? Det är väl precis lika (o)intressant som Fjodors vardag? Och bara för att en tidigare generation kan något är det ett legitimt skäl att tvinga någon annan att lära sig det? Varför inte lika gärna börja lära ut ABBAs samtliga låtar, vilket album vilken låt var med på. Eller kunna sätta Rolling Stones skandaler på en tidsaxel?
Nu vart det lite av en sågning av svenska. Men det var mer tänkt som ett exempel. Men är det verkligen bara jag som tycker att "allmänbildning" numera är synonymt med saker man "ska kunna" utan någon riktig anledning?!
Litteraturhistoria.
Jag inbillade mig att man tog upp lite böcker från olika tidsepoker, influenser som kan ha inverkat på varför de skrevs på sättet de skrevs etc. Kanske en lättare analys av någon bok. Fair.
Men tji fick man! Litteraturhistoria går ut på att man ska lära sig om författarna. Jag kan förstå om man tar upp en bok t.ex. "Brott och staff" och kollar på människosynen, samhällsnormer etc. i boken och kanske lite varför den är skriven på det viset. Men nej, sådant håller man inte på med.
Men vad i hela friden får man ut av att lära sig Fjodors (författaren) kusiners födelsedagar, att han satt och skyfflade jord några år i sibiren år 18xx och kilade stadigt med en stenograf?! Jag kan tänka mig att det vore nyttigt att kunna om man söker till på spåret eller liknande, men annars? Då jag konfronterade läraren och frågade varför i hela friden man ska lära sig detta så fick jag ett luddigt svar i stil med:
"Det är allmänbildning. Sånt här ska man kunna. Det har alltid varit så. Jag lovar dina föräldrar kan det."
Det svaret börjar jag bli jävligt less på. Vet inte hur många gånger jag fått det svaret när jag frågat varför man ska lära sig vissa saker som verkligen inte känns relevant till något. Varför inte lika gärna läsa blondin-bellas blogg? Det är väl precis lika (o)intressant som Fjodors vardag? Och bara för att en tidigare generation kan något är det ett legitimt skäl att tvinga någon annan att lära sig det? Varför inte lika gärna börja lära ut ABBAs samtliga låtar, vilket album vilken låt var med på. Eller kunna sätta Rolling Stones skandaler på en tidsaxel?
Nu vart det lite av en sågning av svenska. Men det var mer tänkt som ett exempel. Men är det verkligen bara jag som tycker att "allmänbildning" numera är synonymt med saker man "ska kunna" utan någon riktig anledning?!