1´a dagen av föräldraledighet, man kan vänja sig ;)

Vi har beräkningsdatum 24/1, så det börjar att dra ihop sig nu:gnissla
Fan, jag är ju en av dom där som bara tog med en cola & ciggpaketet....

Det blir nog huvudänden för mig oxå, vill nog inte se för mycket!
Kan bara hoppas allt går bra, ganska många tankar som snurrar i huvudet just nu

Börjar bli så jävla trött på alla andra män/pappor som bara är negativa:
- Jaha, bara att sälja hojen nu då, du lär ju knappast ha tid med sen....
- Jaha, sitta vid datorn kan du ju glömma nu,den tiden kommer inte att finnas....

Va fan, det blir väl till vad man gör det till
eller?:gnissla
 
Last edited:
Jag fick ju inte ens vara i samma rum så vem vet, de kanske plockade en unge från lagret! :mad: mamman var ju sövd och jag satt i rummet bredvid så de kan ju ha hämtat vilken liten skitunge som helst! :tungan

Har han inte startat en studiecirkel om batiktryck än så skulle jag vara misstänksam om huruvida det är din avkomma.
 
Börjar bli så jävla trött på alla andra män/pappor som bara är negativa:
- Jaha, bara att sälja hojen nu då, du lär ju knappast ha tid med sen....
- Jaha, sitta vid datorn kan du ju glömma nu,den tiden kommer inte att finnas....

Va fan, det blir väl till vad man gör det till
eller?:gnissla

Helt rätt!
Man prioriterar annorlunda, det är oftast mysigare att hänga med pyret än hojen/datorn.. Men tid att göra annat hittar man alltid..
Dessutom blir ju barnet relativt självständigt efter bara ett par år, då finns det definitivt luckor i schemat att fylla med egen tid..
 
Börjar bli så jävla trött på alla andra män/pappor som bara är negativa:
- Jaha, bara att sälja hojen nu då, du lär ju knappast ha tid med sen....
- Jaha, sitta vid datorn kan du ju glömma nu,den tiden kommer inte att finnas....

Va fan, det blir väl till vad man gör det till
eller?:gnissla

Den första kommentaren är fel men den andra ligger det mycket i....

Det svåra är inte att komma ut å köra hoj eller göra andra lite mer tidskrävande grejor... Sånt är bara å planera och dela upp så du får göra något ena dan så får hon göra något annat nästa dag...

Däremot ligger det mycket i att tiden vid datorn försvinner.
Den största uppoffringen som jag ser det är nämligen att all den där "strötiden" försvinner... Tiden som man lökar vid datorn, eller bara slözappar på TV:n eller all den där andra tiden man har när man inte fått barn. Alla de där små stunderna då man kan göra absolut ingenting eller precis vad man vill.

Den tiden är ett minne blott.

Däremot kan jag köra lika mycket hoj som tidigare, spelar lika många golfrundor och är i fjällen lika ofta. Vi åker ofta ut med båten och har hunnit åka utomlands två gånger...

Så det stora är inga problem, det är bara att planera.

Det är den "lilla tiden".... Spontantiden, löktiden som försvinner.
 
Jag har med myndig stämma förklarat för min tjej att jag INTE kommer delta vid eventuell förlossning. Dels ogillar jag blod, och förlossningar är nog något av det äckligaste jag vet :zpy
Hon har inte varit på min sida men för ett tag sedan mjuknade hon och sa: "Nu har jag pratat med Mikaela och hon kommer vara med på förlossningen istället för dig". Det är hennes bästa kompis, som för övrigt har pluggat barnmorske-tjosanhejsan.
Nåja, jag har inte släppt till än så jag har ett tag kvar hoppas jag :brinnerup

Helt rätt, har man inte papper på att man har kompetens har man inget i ett sjukhusrum att göra sålänge där är "action". Ingen skulle drömma om att vara ivägen under en blindtarmsoperation.

Mig försökte dom stänga in med massa utrustning före själva förlossningen men då folk började ta på sig munskydd tackade jag för mig och gick ut i hallen så dom fick jobba i fred.
 
Jag var hemma i 7 månader förra året. Mellan 1 Maj - 1 December.
När jag gick på min ledighet var det kanonväder ute så vi fördrev dagarna med att jag slängde ut en filt med lite leksaker i trädgården så fick lillen sitta där & leka under parasoll medan jag läste hojtidning & drack kaffe. :)

Vi åkte även på diverse utflykter, gick på babysim & barnsång. Tiden gick & vips så var 7 månader slut. Det gick så oerhört snabbt! Men det är helt klart värt det.
 
Däremot ligger det mycket i att tiden vid datorn försvinner.
Den största uppoffringen som jag ser det är nämligen att all den där "strötiden" försvinner... Tiden som man lökar vid datorn, eller bara slözappar på TV:n eller all den där andra tiden man har när man inte fått barn. Alla de där små stunderna då man kan göra absolut ingenting eller precis vad man vill.

Den tiden är ett minne blott.

Det är den "lilla tiden".... Spontantiden, löktiden som försvinner.

Nja, beror som sagt lite på hur gammal knodden är.. Min dotter är fem bast och jag har massor av tid att göra mest ingenting..
 
Nja, beror som sagt lite på hur gammal knodden är.. Min dotter är fem bast och jag har massor av tid att göra mest ingenting..

Jo, jag syftade främst på de som ska bli föräldrar och perioden medan barnet är beroende av föräldrarna. En 17åring är ju ganska lättskött jämfört med en ettåring om man inte har en tonåring med en massa problem förstås..
 
Min son är snart 9 månader. Jag ska göra den gamla klassikern och ta Juni, Juli och Augusti som pappaledigt.

Vad gäller förlossningen höll jag mig precis som många andra vid huvudänden.
Så den biten var inte så farlig. Däremot råkade jag slå en flukt söderut när läkarn sydde frugan eftesom hon sprack en del. Dra mig i trissan, det var ingen vacker syn.
 
Jag är hemma med min 8-mån dotter och hon är inte särskilt jobbig, men 3,5-åringen som är van vid att få rusa av sig på dagis med kompisarna kan vara ganska så krävande:D

När jag tidigare var hemma med sonen så var det ju verkligen softa dagar när man bara behövde ta hand om en.

Det jag verkligen saknar nu är möjligheten att sova lunch tillsammans med lilltjejen, man får ALDRIG va ifred, det ska bytas skiva i DVD:n eller så hänger sig datorn när han sitter o tok-klickar.

Det bästa är att skicka ut honom på 4-hjulingen, men då kan man ge sig på att han kör fast och behöver hjälp att böka loss den!
 
Barnmorskorna tycker det är skitbra att farsorna är med...får morsan superont så är det han hon "nitar"/skäller ut istället för barnmorskan/läkaren :hihi

Så undrar ni varför ni ska tjäna mindre, när ni inte ens begriper att det är erat eget fel när det gör ont. :dummer
Skylla på läkare, herregud vad kvinnligt. :lol
 
Jag var hemma i 7 månader förra året. Mellan 1 Maj - 1 December.
När jag gick på min ledighet var det kanonväder ute så vi fördrev dagarna med att jag slängde ut en filt med lite leksaker i trädgården så fick lillen sitta där & leka under parasoll medan jag läste hojtidning & drack kaffe. :)

Vi åkte även på diverse utflykter, gick på babysim & barnsång. Tiden gick & vips så var 7 månader slut. Det gick så oerhört snabbt! Men det är helt klart värt det.

Att vara hemma innebär inte det städning, tvätt handla mm?
Eller gör den andra hälften det efter sin 8 tim arbetsdag?
Slapphög:gnisslar
 
Att vara hemma innebär inte det städning, tvätt handla mm?
Eller gör den andra hälften det efter sin 8 tim arbetsdag?
Slapphög:gnisslar

Nejdå, när min andra hälft kommer hem så står middagen på bordet, huset är städat och tvätten hängd, handlingen brukar jag göra på kvällen när hon kommit hem, det kan vara skönt att få lämna hemmet utan Belsebubs avkomma ibland.
Grejen är ju liksom att det inte är ett så stort jobb att sköta hemmet som kvinnfolket gärna vill påskina:D
 
Nejdå, när min andra hälft kommer hem så står middagen på bordet, huset är städat och tvätten hängd, handlingen brukar jag göra på kvällen när hon kommit hem, det kan vara skönt att få lämna hemmet utan Belsebubs avkomma ibland.
Grejen är ju liksom att det inte är ett så stort jobb att sköta hemmet som kvinnfolket gärna vill påskina:D

de är ju defenitivt inte värre än o jobba 8tim på en dag. :banana
lite disk o lite annat fixar man ju under dagen. att respektive kommer hem till ett dukat bord e ju ganska skönt. så får man busa med lillen sen..





sen de värsta under förlossningen som nån sa är inte allt "äckel" utan att se sin käraste ha så ont. :näsblod
 
Har inga barn (och planerar inte att skaffa några pga diverse omständigheter) men att det vissa perioder är jobbigt kan man självklart förstå. När saker är som värst tänker jag på en vän som ensam sköter två barn med Asperbergs syndom och cp-skada efter bl a födda för tidigt. Det faktum att han själv är amputerad på ena benet gör att man blir så oerhört beundrad över vad människan klarar av, en riktig inspirationskälla både för mig och mina vänner (med barn). Även barnen är en inspirationskälla då de klarar av mycket mer än vad man tror och som utomstående har man sett hur de utvecklas och gör enorma framsteg:)
 
Nyheter
Tierp Arena värd för EM i Dragracing

Den 7–10 augusti 2025 förva...

120 unga motocrosstalanger från hela världen möts i Uddevalla

Screenshot Den 16–17 aug...

En vecka kvar!

Nu är det exakt en vecka kv...

Farligt vilseledande alkomätare på marknaden

Ett stort oberoende test ut...

Specialbyggd Yamaha XSR900 GP hyllar Rainey

För att fira den trefaldige...

Vi provkör Indian Sport Chief RT

I Allt om MC nummer 8 som k...

Ducati 996 SPS – fabriksny 99:a – såld för rekordsumma

När en hojfirma i Tombolo i...

Äldre än en gentleman

Vi har fotograferat en 100 ...

MV Agusta återgår till 100% eget ägande

MV Agusta Motor S.p.A. till...

MV Agusta åter självständigt

MV Agusta Motor S.p.A. till...

Back
Top