Det där med politik verkar vara ett bra exempel på att äpplet kanske måhända inte faller långt från trädet, men ibland står det där trädet I en backe som gör att äpplet kan rulla en bra jävla bit bort ändå...

Mina föräldrar är gråsossar av den gamla skolan, båda gick med i SSU som unga och träffade där också många av de vänner som de fortfarande umgås med I vuxen ålder. På diverse middagar eller andra tillställningar då det gamla gänget samlades hemma hos oss sjöngs internationalen som snapsvisa...
Mina föräldrar har dock aldrig försökt indoktrinera mig eller ens påverka mina politiska åsikter (mer än med hjälp av någon snapsvisa här och där

) vilket jag tycker hedrar dem, vi diskuterar inte politik hemma och de har alltid varit tydliga med att de tycker att vi barn ska bilda oss en egen uppfattning om vad vi vill rösta på. Att jag hatar sossarna beror inte på att mina föräldrar är dåliga människor eller att jag tycker illa om dem på något sätt, mitt förakt för S som parti har vuxit fram efter att ha bevittnat åtskilliga år av deras gränslösa hyckleri, dubbelmoral, smutskastning och fördömande av idéer som man sedan stjäl rakt av och presenterar som sin egen politik etc.