Hur börja luta i kurvor?

[Surtees]

Hej - är nu inne på min fjärde elev på ett par år. Killen har bilkörkort, är en bit över 30 och har kört moppe i yngre år.
Vi har kört ett par längre (2tim) lektioner på kurviga vägar och han har även kört på körskola.
Problemet är att han inte vågar luta hojen i kurvorna - svänger det lite på en 70-väg så är tempot snart nere i 55, tom 45 ibland. Har kört före honom, han säger att det känns bra men lutningen blir inte bättre.
Någon som har tips om hur man vänjer honom vid att luta - en stor rondell att köra flera varv i skulle kanske vara bra, men det faller på andra trafikanter. Träna på en stor parkering kanske, men svårt att hitta tomma sådana.
Eller är det bara att traggla vidare och låta honom vänja sig i eget tempo?

 

[SwePace]

Med risk att upprepa mig från tidigare trådar i ämnet.

Boka en KNIX med din elev. Om det inte går, börja gå igenom och öva enligt sitta-titta-sväng. Blick och motstyrning kräver förankring, fötter långt bak på pinnar och kläm knä mot tank innan resten.

Bromsövningar kan hjälpa. Bromsa då till stillastående från successivt ökade hastigheter. Förankrar man inte rätt blir det stökigt med broms.

Lyft blicken och titta dit man vill. I kombination med att sitta fast med benen, spänna bålen och vara avslappnad i armarna bör säkerhetskänsla infinna sig och lutningen kommer av sig själv.

Öva på och få eleven att förstå motstyrning kan hjälpa om den är av analyserande typ. Kanske är det så att poletten trillat ner av sig själv och eleven hanterar riktningsförändringar ändå?

 

[Ulvhamne]

Som SwePace sa, Knix. Går inte att köra gokartbanor utan att luta, inte ens i den långsammaste gruppen.
Har han problem med att slappna av på hojen? Vad jag har sett av mina "elever" har det varit huvudproblemet, hoj känns jävligt otäckt när man spänner sig.
Sedan är såklart säkert blicken ett problem med, tittar han för nära går det långsamt och det går så långsamt att det inte blir nån lutning.

 

[perjul]

Och sätt honom på din bönpall och kör kurvig väg i hyfsat tempo så han får en känsla för hur det känns. Gjorde nytta för en polare jag övningskörde med för en massa år sedan.

 

[Miggen]

Som ovan nämnt. Tror inte alls spec mycket på Knix i detta fall, otippat va?

Han kämpar mot den naturliga instinkten att inte luta mer än 10-15 grader, Miggen känner väl igen sig

Snabbaste botemedlet? Miggen hamnade på bönpallen bakom en såndär skogstokig bombare som körde 45 graders lutning i dubbla och trippla hasitghetsgränsen

Därefter trillade polletten ner kvickt, vid minsta osäkerhet, luta mer

 

[blueridge]

Har han åkt och lutat? Spjärnar emot?

Vågar du åka med honom?
Isf kan du ju klämma på armar för att kolla om han bara kör med styret och vita knogar. Att han får testa med att bara hålla med tumme och pekfinger, gärna bara höger sida i vänstersvängar. Du ser också och kan påminna om gas och blick, även ”tynga” lite mha din egen kropp.

Rätt vad det är släpper den mentala spärren…eller inte.

 

[Surtees]

Och sätt honom på din bönpall och kör kurvig väg i hyfsat tempo så han får en känsla för hur det känns. Gjorde nytta för en polare jag övningskörde med för en massa år sedan.

Funderar på det, för att känna just om han spjärnar emot. Åka med honom gör jag inte - hans hoj är för liten (GSR600) för oss båda 190cm-gubbar (egentligen är den något för liten för honom, men det kan jag inte göra något åt)

 

[Surtees]

Med risk att upprepa mig från tidigare trådar i ämnet.

Boka en KNIX med din elev. Om det inte går, börja gå igenom och öva enligt sitta-titta-sväng. Blick och motstyrning kräver förankring, fötter långt bak på pinnar och kläm knä mot tank innan resten.

Bromsövningar kan hjälpa. Bromsa då till stillastående från successivt ökade hastigheter. Förankrar man inte rätt blir det stökigt med broms.

Lyft blicken och titta dit man vill. I kombination med att sitta fast med benen, spänna bålen och vara avslappnad i armarna bör säkerhetskänsla infinna sig och lutningen kommer av sig själv.

Öva på och få eleven att förstå motstyrning kan hjälpa om den är av analyserande typ. Kanske är det så att poletten trillat ner av sig själv och eleven hanterar riktningsförändringar ändå?

Har pratat just motstyrning, var blicken skall vara osv men jag får en stark känsla av att han tittar tre meter framför hojen för att upptäcka grus o annat. Har försökt förklara att det inte är någon vits att vara livrädd för grus, det är ändå försent att undvika om man ser det så nära inpå. Men.... får hoppas att körskoleövningarna får det att gå bättre - han har bokat ganska många kommande veckor

 

[blueridge]

Funderar på det, för att känna just om han spjärnar emot. Åka med honom gör jag inte - hans hoj är för liten (GSR600) för oss båda 190cm-gubbar (egentligen är den något för liten för honom, men det kan jag inte göra något åt)

Jag kan förstå din motvilja men hojen är för liten hur?
Motormässigt? Krävs ju inga hastigheter för det vi talar om. Är den mindre i mått än t ex bandit 600/1200 som väl väger lika och har samma mått?
Edit; Jag menar att banditerna ligger i samma spann vikt/mått, inte effekt. Ok, GSR något nättare.

Kör en ”Dum, dummare.” Filma helst eventet, så vi kan komma med adekvata tips!

 

[Surtees]

Jag kan förstå din motvilja men hojen är för liten hur?
Motormässigt? Krävs ju inga hastigheter för det vi talar om. Är den mindre i mått än t ex bandit 600/1200 som väl väger lika och har samma mått?
Edit; Jag menar att banditerna ligger i samma spann vikt/mått, inte effekt. Ok, GSR något nättare.

Kör en ”Dum, dummare.” Filma helst eventet, så vi kan komma med adekvata tips!

Han sa att den kändes lite skum när vi körde på ojämnt asfalterad väg så jag provkörde - inget fel på hojen, men för mig som sitter bra på mina hojar kändes den ganska liten - svårt att peka ut något särskilt, men sitthöjden är markant låg och styret (standardstyre) mer nära mina knän. Dvs låg sittposition, och kort mellan sadel o styre. Min Aprilia är ingen jättestor hoj, men om du tittar på min profilbild så är armarna mer framåt än på hans GSR

 

[piece]

Vad tror du om att skicka ut hen i en kurva med mycket grus i?
Lutning bör komma automatiskt då bara det finns lite mer än styrfart

 

[blueridge]

Har pratat just motstyrning, var blicken skall vara osv men jag får en stark känsla av att han tittar tre meter framför hojen för att upptäcka grus o annat. Har försökt förklara att det inte är någon vits att vara livrädd för grus, det är ändå försent att undvika om man ser det så nära inpå. Men.... får hoppas att körskoleövningarna får det att gå bättre - han har bokat ganska många kommande veckor

Låter som att det är problem med var blicken ska riktas. En början kan ju vara vändningar, både vidare och snävare, där du är landmärke och blicken skall vara på ditt huvud eller höjda hand. Han kan ju också köra runt dig i cirkel på samma vis, alltså stor och liten cirkel, båda hållen, (tills han blir yr). Då ser du om han klarar hålla upp blicken och du kanske kan uppmuntra till viss tempohöjning. Kommer inte lutningen då…

Jag var handledare åt en som närmade sig 50, eller iaf +40, som ska göra allt på ”sitt” vis. Det var hopplöst. Han fulkörde utan handledare till uppkörningar tills han märkligt nog klarade kortet. Han fick också gips eftersom han tyckte det kändes bra att sätta i foten vid vändningar, vilket vi tjafsat om. Gipset kom dock efter han tagit kortet. Otroligt frustrerande när adepten inte tar direktiv, förutom direkt farligt.

 

[Hoztic]

Det är ju rätt naturligt att det känns läskigt att luta om man inte vet hur saker och ting funkar. Ja, asfalten kommer nära nedanför en, men man välter ju inte omkull för det, och inte glider däcken iväg heller. Det handlar om att bygga upp ett förtroende för sig själv, hojen och greppet.

Sen tror jag inte alls på rondeller, dom lutar oftast åt fel håll, vilket gör att det känns ännu konstigare. Stora asfaltplaner är inte mycket bättre dom heller, där tappar man alla former av referenser som man har på väg/bana.

Så nötning, och en sväng bakpå, tror jag mer på. Om eleven inte vill köra KNIX, det kan ju vara lite stressande att bli utkastad där, så kan man ju åtminstone åka och kolla och se att det går att luta hojar i kurvorna.

 

[Björn F]

Vi som kört några år grejar väl detta med förbundna ögon?

Kanske inte.

För jättelänge sedan hade jag en tjej som tog hojkort och sedan köpte en ny Kawa 400 LTD. Hon hade redan körkort men var osäker i kurvor, nedlägg osv.
Jag föreslog att vi skulle köra på en tom parkering och köra åttor. Det ville hon inte. Jag körde före och hon efter ett par gånger men det gav inget. Idén var nog god, växla mellan höger och vänster öka fart och testa olika avstånd mellan eventuella konor.

Jag såg en polare utan körkort nå gränsen för vad han vågade lägga ner. Nästan inget. Höll på att gå illa. Han hade iofs inte körkort. Preskriberat sedan länge.

Även jag når gränsen för hur mycket jag vågar lägga ner. Mina chicken strips visar det.
Inget problem för en slipmaskin att fixa.
Grus på asfalt är hämmande. I alla fall med landsvägsdäck. På vintern kör jag gärna på grussträngen.
Snö, is och snömodd är annars hämmande. Särskilt på gamla däck.

På senare tid brukar jag snabbt framkalla bilden av hur jag ser hojen glida på asfalten framför mig och jag ser undersidan av motorn ordentligt. Ska jag lägga ner mer eller fortsätta köra. Hur mycket är det värt?
Det går alltid att lägga ner mer. Det ingår ju i säkerhetsmarginalen. Tills det plötsligt inte går längre.


Inga tomtebloss här inte. I fotokurvan på Bulten.


Bägge fötterna nere hela vägen hem. Jobbigt.

 

[GuW]

Det kommer med tiden,och gör det inte det finns det flera Viragos på blocket

Motorcykelkörning är som fisar, kommer helt naturligt, och försöker man tvinga fram det så blir det bara skit....

 

[h11maj]

Låter ju inte som ovilja utan ovana.

Hur långt har ni kört på en sittning?
Kanske ta en sväng på 18-20 mil och kolla precis hur spänd han är. Efter en timmes kontinuerlig körning så släpper nog den initiala spänningen och det börjar falla på plats.
Börjar du från Kungälv och kör västra sidan älven upp hela vägen till typ Färgelanda så kommer det nog bli en människa av din adept också.
Krisar det med öppen parkering så ta ICA ute på Rollsbo på helgerna. Där stör du ju precis ingen.

 

[Surtees]

Låter ju inte som ovilja utan ovana.

Hur långt har ni kört på en sittning?
Kanske ta en sväng på 18-20 mil och kolla precis hur spänd han är. Efter en timmes kontinuerlig körning så släpper nog den initiala spänningen och det börjar falla på plats.
Börjar du från Kungälv och kör västra sidan älven upp hela vägen till typ Färgelanda så kommer det nog bli en människa av din adept också.
Krisar det med öppen parkering så ta ICA ute på Rollsbo på helgerna. Där stör du ju precis ingen.

Han bor i Frölunda, men vi har kört tre timmar en gång o två timmar vid ett annat tillfälle. Jag hoppas på att det skall lossa någon dag framöver, men har sökt o fått en del tips som jag skall testa för att förhoppningsvis snabba upp processen. Ska nog börja med att ta honom som passagerare på min hoj

 

[Lugn]

Förklara för honom att om han är han orolig för grus måste han hålla blicken längre fram för att ha en chans att väja. Kan han inte se det på håll är det troligtvis heller ingen risk med tanke på tempot.

Han kan också prova att böja nacken så huvudet hålls horisontalt, men det kanske han redan gör.

 

[Surtees]

Förklara för honom att om han är han orolig för grus måste han hålla blicken längre fram för att ha en chans att väja. Kan han inte se det på håll är det troligtvis heller ingen risk med tanke på tempot.

Han kan också prova att böja nacken så huvudet hålls horisontalt, men det kanske han redan gör.

Jodå, det har jag gjort men ser ändå när jag ligger bakom att han väjer för vägskador o annat smått som dyker upp precis framför honom - felbeteende, men svårigheten är att få honom att ändra sig fastän han förstår vad jag menar. Tyder på rädsla tycker jag - men får väl köra ett tag till innan jag kastar in handduken