Inte för att vara dryg men jag har nästan hundra koll så det är lugnt.
Skämt å sido så är jag tämligen säker på att resten av Norden har 12v, det bör räcka.
Framför man sådana argument kommer alltid någon dåre och snackar om det och det fallet då ingen visste eller den och den åkomman osv. Yeah right men låt oss hålla oss till merparten och så tar vi undantagen för sig.
I Tyskland och Frankrike har man till nionde månaden (!) vid tex down syndrom. Det är samma som Illinois och New York det. Väldigt tyst om det här hemma, tycker du inte? Jag tyckte själv det lät så osannolikt när jag hörde det på Sveriges radio att jag kontaktade reportern, som vidhåller att det är på detta vis. Det är svårt att belägga som amatör men jag har läst regelverket och det förefaller identiskt med Illinois, dvs godtyckligt och ej definierat "health including mental". Det kanske är sådan lagstiftning vi istället ska vara rädda för?
I Georgia får man väl göra abort fritt tills hjärtljud kan höras, kanske är rimligt? Framförallt är det ju absolut inte sant att de har abortförbud.
Annars kan vi ju fortsätta invagga oss i tron att just Sverige är världsbäst, som på integration ungefär:
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/lakare-forsoker-radda-aborterade-foster
Men för att återknyta, det Lars Adaktusson gjort är att konsekvent rösta mot att EU kan lägga sig i abort. Det borde vara en klok hållning om man vill ha liberal abort. Men fakta och logik bekommer inte de flesta nu för tiden.
Det här är för övrigt en text från SvD 20190601. Konstigt att det mellan raderna antyds oemotsagt att abort genom hela graviditeten är ok, tycker du inte? Eller hur tolkar du texten?
NEW YORK. Först abort, sedan begravning – av blod och vävnadsrester. Det senaste utslaget i USA:s högsta domstol visar hur de konservativa domarna planerar att avskaffa aborträtten – långsamt, svårt och kränkande för kvinnor. Ändå kan det räknas som en kompromiss i ett allt hårdare klimat för aborter i USA.
Jenny Nordberg
Publicerad 2019-06-01
Stäng
Dela artikeln:
Aborträtten avskaffas hårt, långsamt och kränkande
”När börjar egentligen livet”, frågade jag en neonatalkirurg nyligen. Han gör hjärtoperationer på för tidigt födda barn, och bedriver forskning för att kunna operera dem redan inne i livmodern.
Kommentar
En kommentar belyser ett ämne ur flera infallsvinklar. Eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Han är alltså expert på att rädda liv, på ett högst konkret och högteknologiskt vis.
Mänskligt liv hänger ihop med en högre grad av mänskligt medvetande, svarade han. Själv anser han inte att medvetandet kan sägas existera (på den nivån) förrän den nyfödda är några veckor gammal. Men det finns ingen precis gräns, eller början för den högre grad av medvetande som kan sägas innebära liv, tycker han.
Embryon då? Foster? När det hörs hjärtslag? ”Det är väl ett slags liv”, föreslog jag.
Om man ska tala om något som lever på cellnivå, så går det ju att räkna in ägg, och spermier också, svarade han. Då får du börja redan där.
Jag tänkte på honom när det senaste utslaget från USA:s högsta domstol kom i veckan.
Vad är ”liv” och är det samma sak som ”människa” – eller krävs något mer för det?
Sju av nio domare i USA:s högsta domstol röstade i veckan ja till att delstater själva får bestämma vad som gäller för de vävnadsrester som skrapas bort ur en kvinnas livmoder vid en abort. I Indiana har lagstiftarna nämligen kommit på att det ska vara obligatoriskt att begrava eller kremera detta efter en abort. Det är inte nödvändigt att ge vävnadsresterna ett namn – men det går bra om man vill.
Eftersom abortmotståndare som en del av sin strategi har valt att tala om ”livets början” och ”ja till livet” så tvingar de fram en diskussion om när detta omtalade liv egentligen börjar.
Men det räcker sällan att fråga medicinsk expertis, oavsett olika uppfattningar om när medvetande formas hos en individ. Det blir i stället en djupare fråga om när livet börjar och när döden inträffar. För vad är en hjärndöd person, vars kropp fortfarande kan hållas vid liv? Vad är ”liv” och är det samma sak som ”människa” – eller krävs något mer för det? Och det var precis dit kirurgen ville leda samtalet, förstod jag efter en stund. Hans andra examen hade nämligen avlagts i filosofi.
Högsta domstolens beslut innebär att den kvinna som gör abort i Indiana måste fatta beslut om hur blod och vävnadsrester ska ska begravas. För begravas måste de alltså. De får inte längre behandlas som medicinskt avfall av ett sjukhus, och slängas bort på samma vis som ett bortopererat födelsemärke. Allt enligt den lag i Indiana som stiftades under guvernören som är USA:s nuvarande vicepresident; den konservativt kristne Mike Pence.
Vävnadsrester efter en abort får förmodligen istället lämnas över från kliniken till en begravningsbyrå, vilket också lär blir något som patienten får betala för. Detsamma gäller för den kvinna som får missfall – det som kommer ut ur henne måste också begravas. (En månatlig menstruation är än så länge upp till kvinnan själv hur hon hanterar. Men med tanke på att ett tidigt missfall kan te sig som en vanlig menstruation – i synnerhet eftersom en kvinna sällan vet om hon tekniskt sett varit gravid ett kort ögonblick – är det oklart vad det ska räknas som.)
Effekten blir förstås att kvinnor som väljer, eller känner sig tvungna, eller är tvungna, att göra abort för sin egen överlevnad, utsätts för en svår psykisk påfrestning. Så stor att de kanske känner sig tvungna att avstå aborten. Just för att de känner att de ska begrava ett liv.
När frågan om vad ett liv är lämnas över till läkare med förhoppningen om mer precisa svar, som jag försökte göra, känns det ju också snart som om abortmotståndarnas ”pro-life” har en betydligt bättre slogan än abortförespråkarnas ”pro-choice”. För vad är de senare? Nej till livet, men ja till att välja?
Forskningen har varit som en enda stor present till anti-abortrörelsen de senaste årtiondena, eftersom den som vill undvika filosofiska frågor och i stället få exakta svar med hjälp av medicinska framsteg får allt mer att hänvisa till. Det finns också numera forskning som säger att foster och nyfödda har en viss grad av medvetenhet, där de kan uppfatta ljud, känna smärta och så vidare.
På liknande – men motsatt – vis väljer abortförespråkare i USA ofta att bara kalla abort för ”sjukvård” för kvinnor eller som något som ingår i gynekologi, utan att det är något mer än så.
Men rätten till abort har aldrig varit en fråga som det går att ha ett rätt eller fel svar på med hjälp av medicinska fakta. Som så mycket annat är det något som människor väljer och skapar ett ja eller nej till.
Skickat från min Moto Z2 Play via Tapatalk