Enkelt mattetal

MR.duDe

hejhej
Gick med
3 May 2006
Ort
Kungsbacka
Hoj
Ingen
Har precis börjat plugga till en omtenta i linjär algebra men är så sjukt ringrostig så jag har redan fastnat..

Någon som kan hjälpa lite?

Lös följande ekvationssystem med substitutionsmetoden.
Uppgift. d.
 

Bifogat

  • IMAG0023.jpg
    IMAG0023.jpg
    204.3 KB · Visningar: 350
Börja med att stoppa in 4-I1 istället för I2 i den undre ekvationen.
Sen multiplicerar du båda sidor med 12, för att få bort talen i nämnaren.
Eller först med 3 och sen med 4, om du funderar på varför just 12... Sen borde du rätt lätt se hur du får ut I1.
Och har du I1 så får du också ut I2, genom den övre ekvationen.
 
Det sägs att skolan fungerar dåligt nu för tiden.
Men något man blir förbannad på, när man på kvällen sitter och gör ungarnas matteläxor,
medans de fecesbökar eller vad det heter, är att när jag gick i skolan lurade lärarna i oss
att vi var tvugna att lära oss att lösa matteuppgifterna själva! :mad:
 
Jag undrar i så fall vilka brudar han satsar på om han vill imponera med att visa att han behärskar grundskolematte, vilket detta är.

Grundskolematte?
Hur gammal är du egentligen?

Jag tror att det är dags för ett nytt kapitel i den här skildringen:
Ca:1950 åk5 -- En bonde säljer en säck potatis för 20 kr. Framställningskostnaderna är 4/5 av priset. Hur stor är vinsten uttryckt i kronor?

Ca:1960 åk6 -- En bonde säljer en säck potatis för 20 kr. Framställningskostnaderna är 16 kr. Var snäll och räkna ut vinsten.

Ca:1970 åk7 -- En bonde säljer en mängd potatis (A) för en mängd pengar (B). B är mängden av alla delar BE för vilka gäller; BE är en krona. I streckmängdform måste du för mängden B göra tjugo små streck [/ / / / / / / / / / / / / / / / / / / /], ett för varje krona. Mängden av framställningskostnaderna (C) är sexton små streck [/ / / / / / / / / / / / / / / /]. Rita bilden av mängden C som en delmängd av mängden B och angiv resultatmängden (D), som ger svaret på frågan: Vad är kardinaltalet för vinstmängden?

Ca:1980 åk 7-- En bonde säljer en säck potatis för 20 kr. Framställningskostnaderna är 4/5 därav, vilket är 16 kr. Vinsten uppgår till 1/5, vilket är lika med 4 kr. Stryk under ordet "potatis" och diskutera för- och nackdelar med potatisodling med din bänkkamrat.

Ca:1990 åk 8 Jämför potatispriserna i två butiker som ligger så pass långt från skolan att ni inte kommer tillbaka förrän lagom till denna lektions slut. Skriv ett par rader om varför du tycker om undersökande arbetssätt.

Ca:2000 åk 9 En driftig(duktig) kvinna driver(sköter) ett ekologiskt(giftfritt, bra för miljön) jordbruk(bondgård). När hon skördat(plockat upp) sin potatis kommer en girig (snål, elak) uppköpare(handelsman/kvinna(i detta fall man)) från det förgubbade (dominerat av män) ”lantmännen”(förening vars blotta namn antyder att kvinnor inte kan sköta en bondgård) och vill köpa hennes potatis. Diskutera(prata med varandra) hur hon kan undvika att exploateras(utnyttjas) genom att ingå i ett kvinnligt nätverk istället och på så sätt distribuera(få ut till kunder) sin potatis.
 
24 år och de enklaste ekvationssystemen i två variabler ingick i nians matte för skolor i min kommun. Det sagt är det mycket möjligt att många var satta i grupper som inte hade med ekvationssystem i undervisningen.

Visst lärde man sig det där i skolan, men när man inte övar regelbundet på det så glömmer man bort det där. Hade inte en snubbe med massa guld på sina axelklaffar pekat med hela handen på ingången till universitet och sagt; "Gå dit. Lär dig saker i ett år!" hade inte jag haft en aning om hur jag skulle tackla problemet...
 
Om man får fråga, när används denna matematik i verkligheten? :rolleyes:

Nationalekonomi, statistik, finans och förmodligen finns några vettiga tillämpningar för ingenjörer också.

:tummenupp


Edit:

Satt med ett "liknande" problem (fast vi fick konstruera ekvationen själva) idag med 2 okända variabler varav vi ville ha den ena som "svar". Kan erkänna att vi gnuggade pannorna ett tag innan vi kom på hur vi skulle ställa upp det (som i 1a-inlägget) för att sen inse att vi kunde banka inte hela datamaterialet i minitab (bra program) och få ut värdena direkt för varje givet Y.
 
Last edited:
Här är ett exempel på ett typiskt dagligt vardagsproblem som visar vikten av att kunna matematik.

Du har 50 kr och går till affären för att köpa smågodis. Du väljer mellan chokladbitar som väger mycket men är godast, eller skumbananer som inte är lika goda men väger lite = du får fler av dem än chokladgodiset för samma peng. Hur maximerar du inköpet för mest godisnytta för 50 lappen?

50 kr = X Chokladbitar + Y skumbananer
1 chokladbit = 5 skumbananer ( i smakvärde)

Men vid 35 eller fler chokladbitar så avtar suget efter bitarna till
1 chokladbit = 0,5 skumbananer (smakvärde)

1 chokladbit kostar 1 kr, en skumbanan kostar 25 öre

så, hur många av respektive godisbit är det optimala inköpet?
 
Last edited:
Erkänn att du startade tråden för att brewdarna ska tro att du är smart.....

Nja, snarare skäms jag för att jag inte klarar uppgiften :näsblod
Jag har pluggat tillräckligt länge för att veta att snabbaste sättet för mig att repetera är att få några av de första uppgifterna förklarade för mig..

Jag undrar i så fall vilka brudar han satsar på om han vill imponera med att visa att han behärskar grundskolematte, vilket detta är.

Det finns två alternativ här. Antingen av skolar blivit extremt mycket slappare eftersom jag läste tom. matematik E på gymnasiet och detta inte kom förens jag började på Chalmers.

Eller så är du en sådan person som överdriver lite mer för varje år som går. Så om ytterligare 20 år löste du säkert dessa uppgifter innan du fyllt 5.

Vem vet.
 
Här är ett exempel på ett typiskt dagligt vardagsproblem som visar vikten av att kunna matematik.

Du har 50 kr och går till affären för att köpa smågodis. Du väljer mellan chokladbitar som väger mycket men är godast, eller skumbananer som inte är lika goda men väger lite = du får fler av dem än chokladgodiset för samma peng. Hur maximerar du inköpet för mest godisnytta för 50 lappen?

50 kr = X Chokladbitar + Y skumbananer
1 chokladbit = 5 skumbananer ( i smakvärde)

Men vid 35 eller fler chokladbitar så avtar suget efter bitarna till
1 chokladbit = 0,5 skumbananer (smakvärde)

1 chokladbit kostar 1 kr, en skumbanan kostar 25 öre

så, hur många av respektive godisbit är det optimala inköpet?


Det beror väl på hur elasticitetsfunktionen och MRS-kurvan ser ut, är både linjära är det ju en sak. Men så enkelt är det ju inte att köpa godis! :huvet
 
Nyheter
Dags att boka in Gotland Ring!

Upplev magiska Gotland Ring...

Öppet hus på Rapido MCK Stockholm

Lördag den 17 maj bjuds det...

Yamaha TRACER 7 & TRACER 7 GT 2025

Yamahas TRACER 7 och TRACER...

Nya Yamaha Tracer 7 och Tracer 7 GT

Yamaha har presenterat 2025...

Full fart på Bike Trollhättan-dagarna

Just nu har portarna öppnat...

MV Agusta inför fem års garanti

MV Agusta tar ett nytt steg...

MV Agusta förlänger garantin till fem år

Italienska motorcykeltillve...

Bilprovningen: Motorcyklar överlag i gott skick

Foto: Bilprovningen Nu ä...

Färre döda i vägtrafiken

Foto: Jacob Sjöman, Transpo...

Idag inleds nationella potthålsveckan

I år äger Nationella Potthå...

Back
Top