JOrdbruksministern var på teve i morse maa incidenten i Malmö, och han uttryckte sig lite vagt, om ett förbud, man gjorde dessutom jämförelser med Norge, där de redan har ett förbud, men ministerns största fråga var hur man skulle definiera de raser som är kamphundar...
Hur svårt kan det vara?
Alla uttalade kamphundsraser är givna, och sedan borde då analogt med detoxå kloner därutav vara förbjudna.
(annars kommer alla förorts-white-trash människor som har dessa hundar att blanda i en 1000-del pappillion och sedan hävda att det är en ANNAN ras...som vi redan sett i den nu döda kamphundstråden.)
För mig är det svinenkelt: Innehåller en hund korsnigar utav dessa hundraser eller delar av så är de klassade som kamphund.
Och nej: Rottwilers, Shäfrar och andra renrasiga icke traditionella kamphundar ÄR (och kommer aldrig bli) kamphundar, hur mycket bettstatistik ni visar upp alla kamphundsförespråkare!
Det är inte antalet bett som gör en kamphund. Det är dess galna psyke, där de biter oupphörligt.
Och nej! det beror inte på jur de är tränade, för även om en golden retriever tränas att bli en kamphund så kommer den aldrig bli det, lika lite som att en Fiat blir en Ferrarri om man klistrar på stegrande hästar på den...
(nu kommer alla kamphundsförståsigpåare läsa mitt inlägg som fan läser bibeln och jag vet redan vilka kommentarer det kommer... men fakta kvarstår: Kamphundar på gator och torg ÄR otrevliga, det måste vi få tycka, jag blev ju själv biten av en här hemma, men inget allvarligt iofs, men den attacken kom oxå som en blixt från en klar himmen, och nej, jag var inte provocerande, jag flaxade inte med armarna, jag satt still och lät hunen komma fram till mig, jag gjorde öht ingenting.)
Men det "lustiga" är att kamphundsförespråkare ALLTID hittar förmildrande omständigheter för hundens agerande. Det är ALLTID människans fel, och det var ju sååå naturligt för den lilla rackaren att slita loss ansiketet på barnet som vara ville klappa den...