Jag råkade ut för exakt samma sak, men med lite kortare avstånd till säljaren. Skulle dra iväg ca 25 mil (50 inkl. hemresa). Släpet var bokat, pengarna i plånboken. Jag hade frågat honom om han kunde hålla hojen till dagen efter, och jag hade inte prutat ett öre. På kvällskvisten ringer telefonen och han berättar att han fått mer pengar för hojen och därav sålt den. Han tyckte att det var bäst att ringa och berätta det, så jag visste... (dukigt va?) Så att jag inte åker dit i onödan osv... Plus att han visste att släp, pengar och allt var fixat, men han kunde inte dra sig till minnes av att han lovat nåt.
Man bryter mot ett muntligt avtal när man gör som han gjorde, och även i ditt fall. Det är lika allvarligt som att bryta mot ett skriftligt. Det enda avtal man behöver på papper är när det gäller BOSTAD.
Jag hade god lust att åka dit och strypa kräket, eller köra över honom med släpet eller nåt... Vad skulle jag annars använda det till!?
Till en början kan man tänka att "hoppas den skär sig", eller så. Men antagligen hade ju inte den blivande ägaren någon aning om att säljaren lovat mig förtur. Och även om han hade det så hade han väl inte sagt nåt om det. Att hämnas förstår jag blir en slags "reaktion" på att man är besviken, men det blir ju inte bättre för det, det skapar ju bara problem för köparen också, vilket inte är rätt.
... Men. Det kommer fler chanser, jag lyckades faktiskt göra ett riktigt kap istället, så nu i efterhand är jag glad att det inte blev nån affär.
