Vad fick dig att börja, eller sluta, tävla?

[Hoztic]

Tja!

Hur kommer det sig egentligen att just du började tävla inom roadracing? Medlockad av polarna, inspirerad av Rossi/Doohan, eller bara sugen på att testa något nytt?

En naturlig följdfråga är ju för er som har slutat, varför slutade ni? Toppen av karriären, slut på pengar, fick inte ihop med med jobb och familj mm eller var det helt enkelt inte kul längre?

Jag hade haft kortet knappa 2 år när jag hängde med på två bandagar med hojklubben, och fick verkligen upp ögonen för det här med banåka. Sen blev det några år med bandagar och SMC-kurser. Allt eftersom fokuserade jag mer och mer på prestation och varvtider, jag byggde om hojen, började med slicks och däckvärmare. Till slut ledsnade jag på att bygga om gathojen hela tiden och köpte en banhoj. I samma veva tog jag licens och började köra lite licensträningar. Jag hade en dröm om att tävla ganska länge, fast jag tyckte att jag var för långsam, men till slut tog jag mod till mig och körde R600 nere på Anderstorp (stor bana med mycket vingelmån och möjlighet för andra att varva mig enkelt) förra våren och tyckte det var skitkul, även om jag var livrädd i varenda kurva, och kom kronsist.

I "efterhand" så ångrar jag det inte för fem öre, jag har lärt känna massor med folk i hela Sverige, och har grymt kul både på hojen och i depån! Fast jag hade antagligen aldrig fått tummen ur och börjat om det inte vore för SH, och alla svar på mina dumma rookiefrågor jag har fått härifrån Som rookie, utan en massa kunniga RR-rävar i bekantskapskretsen, är det ganska svårt att komma in i cirkusen och få koll på alla grejer

En annan viktig detalj är att jag flyttade från Gävle till Stockholm för snart 7 år sen, det kapade ju ca 10 mil, enkel väg, till närmsta bana, vilket är nog så viktigt!

Framför allt är det nog viljan, och möjligheten, att hela tiden utvecklas som driver mig, alla små detaljer i samspelet mellan mig, hojen och banan. Pallplatser har jag ingen ambition att sikta på, jag kör för att det är förbannat kul och utvecklande istället!

Så, hur började det för alla andra? En poll hade blivit ganska meningslös, eftersom alla säkert har sina anledningar, så ta det i text istället!

 

[MC Doktorn]

Det som fick mig att börja var detta forum och det som fick mig att sluta var min talanglöshet och rädsla att slå mig så illa att jag skulle bli en idrotts invalid.


Tyvärr kostar det pengar och man börjar som äldre då man ha råd så kan man inte förneka att bäst före datum har passerat.

Tror man inte på sig själv i en idrott kan man lika gärna lägga av.

 

[Mr.R]

Tog licens för att kunna träna med de lite snabbare förarna.
Skaffade banhoj och säljaren tyckte att jag skulle köra BoTT.
Ställde upp i ett par race 2009. 2010 började med en spräckt topp och sedan blev det familj och nu väntar en helt annan form av twin's
Kommer att försöka hinna med lite banåka men tävlandet ligger definitivt på hyllan ett tag framöver.

 

[P€RRA]

Körde gata i mitten av 90-talet och tog en paus för att bilda familj så det dröjde till 2004 innan jag började köra igen. Fick nys om bandagar via det här forumet och sen var man såld. Slutade åka gata 2006 och satsade istället på att ta licens och börja tävla.

Intresset för motorcyklar och RR har funnits sen barnsben och jag hann med att se både VM och EM i Sverige på 80-talet och diverse dragracing med mc på Mantorp och vanliga vägar. På den tiden var motorsport mer accepterat och det var fullt på de tävlingar jag såg. Då var det dessutom flyguppvisning med Viggen och en massa annat.
(Glömmer aldrig när speakern, tror det var på Gelleråsen, räknade ner från 10 till 0 och då dundrade en Viggen in över banan. Maxat för en kille i nedre tonåren!).

 

[*Svensken*]

Jag började tävla på grund utav den min som Petter Jansson hade efter att jag hakade på han ett var på Gotland, han på rejs hoj och jag på gathoj. Min andra bandag var det, 2007 och det känns som igår!

Den dag jag slutar så är det nog på grund utav att man blir så motarbetad hela tiden...

 

[Rolle Rotax]

Körde gata i mitten av 90-talet och tog en paus för att bilda familj så det dröjde till 2004 innan jag började köra igen. Fick nys om bandagar via det här forumet och sen var man såld. Slutade åka gata 2006 och satsade istället på att ta licens och börja tävla.

Intresset för motorcyklar och RR har funnits sen barnsben och jag hann med att se både VM och EM i Sverige på 80-talet och diverse dragracing med mc på Mantorp och vanliga vägar. På den tiden var motorsport mer accepterat och det var fullt på de tävlingar jag såg. Då var det dessutom flyguppvisning med Viggen och en massa annat.
(Glömmer aldrig när speakern, tror det var på Gelleråsen, räknade ner från 10 till 0 och då dundrade en Viggen in över banan. Maxat för en kille i nedre tonåren!).

Ännu ballare var det att stå på pressdelen i tornet (högst upp) när någon av Petrarna i slutet kom i låg höjd, vek rätt upp i luften över tornet och drog på. Tornet är inte så högt men det blev närmare

Snudd på född i depåerna så till slut tryckte oket så hårt att jag var tvungen att börja köra.

 

[Larzon]

Började titta på RR för över 30 år sen..Började tävla för 25..För då fanns ingen tv-sänd racing,inga bandagar,inget internet,inga filmade bomdrepor på Bulten..Så jag började för att lära mig köra hoj och få köra på bana,nu kör jag på bandagar för det är fortfarande så ballt..
Slutade pga lite talang och brist på pengar..
Men det var en fantastisk tid,alla borde prova!!

 

[hållundan]

Började för att mina gåtåkarkompisar gick all in, och ville inte fortsätta köra gata "själv". Sen hade man harvat lite bankörningar som gav mersmak. Hade sjukt sköj under tiden, i synnerhet i ERF (DAMP Rejsing och Josh i Mura). Tyvärr blev det aldrig någon start i Rocky 600.

Slutade för att tvånget att mecka (kränga, plasta, köpa, surfa, skruva, byta, pilla, greja, bösa), pengaflödet, Tajkonlivet i kall bil/släp/tält och bekymmer med Dodge van var för stort och förtog glädjen i det hela.

Nu får man roa sig med att ljuga i depå (minnas tillbaka till storhetstiden under 07, 08, 09) och solskensåka på gatan istället. Bra så.

 

[Swedie]

Slutar nu pga familjen och för dålig tid att köra helt enkelt. Kört i rätt många år. Tar en paus helt enkelt. Köp min hoj! Tack

 

[Bikerbitch]

Tog mc-kort som 18 åring och körde min första bandag på Sviestad samma sommar med Finlandsfärjan (GSX 400FWS) Vurpade samma sommar på gata och insåg att bana är "da shit"

Köpte en Aprilia RS250 ihop med dåvarande pojkvännen. Han ville inte börja tävla, så jag började tävla istället, året var 2004.

Slutade på grund av att jag dels körde som en kärring samt att familjen utökades.
Kostar för mycket att vara ledig varje vecka och träna/köra tävlingar etc om man bara är motionär

 

[Gearbox]

Vad fick dig att börja, eller sluta, tävla?

Jag har inte ens börjat. Ibland inser man sina begränsningar. För fet, för gammal, för liten plånbok, livrädd, hemlängtan.................behöver jag fortsätta

 

[Kenny_kx]

Jag började tävla för att jag är den sortens människa.. Det enda jag ångrar är att jag inte hakade på min skolkamrat som började åka RR.

Istället så började jag köra RallyCross i några år som gick skapligt och jag tog ett antal placeringar på DM nivå som jag var nöjd med. Däremot så hade jag inte material eller kapital att köra SM.

Körde sedan Rally i många år men det kostade ännu mer pengar och lyckades också komma till start i SM sammanhang men efter dyra haverier så fanns det ingen möjlighet att fortsätta.

Att jag inte gav Roadracing en chans då var att det var runt 120 mil till närmaste bana om man ville tävla i Sverige. (75 mil om man tävlade i Finland)

På senare tid har jag börjat fundera om man inte skulle ta licens i alla fall och göra ett försök men nu är man väl för gammal

 

[Boris JR]

Största sponsorn (mamma) såg mig krascha tungt och ströp finansieringen till RR men godkände annan MC-sport så nu är det enduro och ökenrally som gäller.

 

[Torkel]

Köpte en RD350-86 i absolut toppskick som min första hoj runt 1997, den lades dessvärre i ett dike under första övningskörningen pga att jag inte visste riktigt hur motstyrning fungerar...
När jag sedan fick körkortet så var skadan redan skedd på hojen så att säga. Åkte ut till Sviestad med den dagen efter jag fick kortet då det av en händelse var heldags bankörning.
Åkte på varenda banåkningskväll på Sviestad och uppgraderade mig efter det med två olika RD350 i rejsskick, första tävlingen var på Gelleråsen 1999 se bild. (Jag med nummer 43, min kompis Rickard med über-RD'n har 82)
Sen var det kört!

 

[oops164]

Köpte en RD350-86 i absolut toppskick som min första hoj runt 1997, den lades dessvärre i ett dike under första övningskörningen pga att jag inte visste riktigt hur motstyrning fungerar...
När jag sedan fick körkortet så var skadan redan skedd på hojen så att säga. Åkte ut till Sviestad med den dagen efter jag fick kortet då det av en händelse var heldags bankörning.
Åkte på varenda banåkningskväll på Sviestad och uppgraderade mig efter det med två olika RD350 i rejsskick, första tävlingen var på Gelleråsen 1999 se bild. (Jag med nummer 43, min kompis Rickard med über-RD'n har 82)
Sen var det kört!

Hmmm är det inte Martin Johaqnssons kn*llbuss till vänster

 

[Henrik]

Jag har inte den mentala spärren/förståndet till att vistas i trafiken på MC, & vanliga bandagar ger mig inte tillräckligt mycke nöje sett till vad det kostar per säsong.

 

[Hoztic]

Vad fick dig att börja, eller sluta, tävla?

Jag har inte ens börjat. Ibland inser man sina begränsningar. För fet, för gammal, för liten plånbok, livrädd, hemlängtan.................behöver jag fortsätta

Äh, smådetaljer! Det mesta av det där stämmer in på mig också plus att jag är för lång, men humlor kan också flyga

Största sponsorn (mamma) såg mig krascha tungt och ströp finansieringen till RR men godkände annan MC-sport så nu är det enduro och ökenrally som gäller.

Ja, enduro och ökenrally är ju otroligt säkra sporter Slita ut kroppen sakta med säkert eller i en häftig vurpa, det är ju frågan...

 

[magnus_moss]

Jag fattar inte frågan! Hojar är som pingisrack, slalomskidor, tennisbollar; man använder dem för att utöva en sport. Mao, det finns inget bruksvärde i dem.
När jag lärt mig cykla började jag och några polare bygga banor och se hur fort vi kunde köra dem, vi byggde hopp och kollade vem som vågade hoppa längst. När jag var sju fick jag prova broderns trimmade moppe som fanns vid pappas föräldrahem. Sedan den dagen var det rökt; hela tiden var det "Vi gör en bana och kör på tid/kör på kapp(om det fanns andra moppar nära)!!!!
Så jag har alltid tävlat, cross, enduro, Formel ford, rally, folkrace, rallycross, classic racing. Tyvärr var det först som 43-åring som jag "hittade hem" och halkade in på RR, och det är ju liksom lite sent... Men det är ju fortfarande grymt nice!

Så, min motfråga till er som lägger av är; Hur gör ni? När jag fick mitt första barn försökte jag, men efter fyra månader utan racehoj var jag på väg in i en seriös depression; inget var kul längre. Så då var det frun som insisterade på att jag skull köpa hoj igen! Och på den vägen är det...

Så, allvarligt, hur kan ni sluta? Jag fattar det inte! Jag finns här på jorden av en anledning; att köra motorfordon så fort det går. Och om jag slutar med det har jag ju ingen funktion längre!!! Så hur kan ni bara sluta????

 

[Skurken]

Fick en PV50 av farsan när jag var 5(?) år. Upp till PV80 med 3 vxl halvautomat, sen börjades det med cross som jag körde i 2 år kanske. När jag var 11 så tappade jag helt sugen ochkörde mest för farsans skull. När han märkte det så la vi ner och han sa att jag skulle få jobba själv om det var något jag ville göra, så att han inte prackade på mig något. Jag tog licens för GoCart, men det blev inget av det. När hela den här hysterin lagt sig så åker vi en dag från RR SM på Falken förbi en övergiven GoCart bana, där folk kör..... Minimoto!?! GRYMT!! 2 dagar senare köptes det en, och farsan köpte en. Vi körde lite tillsammans, men det kom inte igång riktigt förrän en polare till mig började och köpte en egen. Vi körde på industriområdet och ritade upp curbes med gips så ofta vi kunde. Så höll det på tills jag och min kompis gick en kurs för att få köra på Båros GoCart bana. Jag köpte en 4-takts 4 vxl halvautomatisk pocketbike. Slet ner benskydd, bakdäck och fotpinnar tills vi köpte en minimotard. Körde med den ett varv, ramlade. Ett till, ramlade. Sen gick det bättre. Vi åkte hem och trimmade lite, bytte dämpning bak. Körde en träning men den nya dämpningen bak sög. DÅ hände det grejjer. Testade en jr125a på Sviestad den hösten. Farsan jobbade på en mc-firma så vi hämtade in en Aprilia RS125 från Tyskland, krashad för 870 euro. Det bokades en licenskurs och tokmekade tills det var dags. Hojen gick skit men jag tog mig igenom kursen. Första rejset var på Anderstorp nästa år. Kraschade på träningen inför helgen. Kom 7a i rejset. Detta var 2008. Sen låg jag där runt top 10 hela säsongen och fightades för mitt liv.
Jag minns första träningen på Falken. Första varvet gick över escapen i chikanen, andra över sanden och tredje varved kom jag igenom första högern men la mig i vänstern. Score. Men där vann jag mitt första och enda rejs 2009 innan jag blev opererad för Scolios, och är nu stel i nästan hela ryggen, har 3 kotor där nere fria och 3 där uppe tror jag. Trodde det skulle vara över, men nu börjas det planeras för en kamikaze säsong i SuperMono i framtiden. Får se hur det går. Går ryggen sönder har jag bara mig själv att skylla.

Nu är min biografi avslutad!