Vad är RAD?

[Mattias]

Eftersom jag gärna vill veta mest av alla kan väl nån förklara RAD för mig, snälla?

 

[oFFkeFF]

Relative Air Density, en formel för att räkna ut densiteten på luften vid det specifika tillfället. Har den inte i huvudet eftersom jag är lat och använder tracktimer till att räkna ut det åt mig.

 

[oscar]

Har den inte i huvudet....

Leta fram den då!!!

 

[Mattias]

Jag känner på mig att Teddy kommer med en briljant förklaring inom kort!

 

[Teddy]

Annorlunda uttryckt: mängden tillgängligt syre givet en viss luftmängd.

Hur mycket bensin man ska skotta in i förgasarna beror på hur mycket syre det finns i luften.

Mängden syre beror på tempratur, fuktighet och tryck.
Låg temp --> mycket syre.
Låg fuktighet --> mycket syre.
Högt tryck --> mycket syre.

Mer syre --> mer bensin.

 

[Nyteknik]

Annorlunda uttryckt: mängden tillgängligt syre givet en viss luftmängd.

Hur mycket bensin man ska skotta in i förgasarna beror på hur mycket syre det finns i luften.

Mängden syre beror på tempratur, fuktighet och tryck.
Låg temp --> mycket syre.
Låg fuktighet --> mycket syre.
Högt tryck --> mycket syre.

Mer syre --> mer bensin.

Vilket proffs!

 

[Mattias]

Okej, jag fattar principen.
Men man måste testa fram en grundinställning som utgångspunkt, antar jag.
Hur lyder formeln?

Hur mycket skiljer det i bestyckning på en morgonträning (säg 09.30) och rejsdags (här gissar vi på 15.30) om vi tar en fin svensk sommardag som exempel?
Ange gärna påhittade lufttryck, temperaturer och luftfuktighet för båda tillfällena och RAD och munstyckstorlek, om ni orkar dårå.

 

[sege]

Hur mycket ska man orka bry sig om sånt där om man ska ge sig in i 250SP-träsket med en RS250?

 

[oFFkeFF]

Hur mycket ska man orka bry sig om sånt där om man ska ge sig in i 250SP-träsket med en RS250?

Inget alls i stort sett.

 

[oFFkeFF]

Okej, jag fattar principen.
Men man måste testa fram en grundinställning som utgångspunkt, antar jag.
Hur lyder formeln?

Hur mycket skiljer det i bestyckning på en morgonträning (säg 09.30) och rejsdags (här gissar vi på 15.30) om vi tar en fin svensk sommardag som exempel?
Ange gärna påhittade lufttryck, temperaturer och luftfuktighet för båda tillfällena och RAD och munstyckstorlek, om ni orkar dårå.

Det kan skilja rätt mycket från kall och disig morgon, till varm solig eftermiddag. Som mest har jag nog gått från 205 till 182 i munstycksstorlek från morgon till eftermiddag.
Vanligtvis är det bara ett eller två steg i skillnad över en dag. Mellan dagarna kan det skilja mer.

 

[Nordgren]

Eftersom jag gärna vill veta mest av alla kan väl nån förklara RAD för mig, snälla?

Luftdensiteten räknas ut enligt följande (har tagit det från m-filen jag skrev till Matlab) RAD är den verkliga delat med en refens/standard lufttryck. Vet inte säkert vad som används eftersom jag inte använder RAD utan luftdensiteten direkt

T i Celsius
P i Pa
RH i RH(%)

MN=0.00000478892798*T^4+0.00007269855609*T^3+0.01330438340920*T^2+0.31426142096629*T+4.60789319559462;
AirDensity=0.46464*(P/133.3-MN*RH)/(T+273.13)

 

[RacerX]

För att få rätt på energiinnehållet i luften vid olika temperaturer & luftfuktighet (relativ & absolut) är det lättast att använda ett Mollier-diagram .

Ser lite krångligt ut vid första anblicken, men är inte så svårt egentligen!

Bifogar ett för 760mm Hg (normalt lufttryck...)

 

[Teddy]

Nu är jag långt från att vara något matteproffs men jag tror att den formel jag använder är samma som Nordgrens, dock något förenklad. Liksom Nordgren använder jag bara AD, ej RAD.

AD mäts i kg m^-3.
AD kan variera mellan 1,1 och 1,3.
Standard AD är 1,2 vilket är cirkavärdet vid 20C, 1013,25 mbar och 50% luftfuktighet.

Denna formel använder jag.
AD=((0,348444*P) - h(0,00252t - 0,020582))/(273,15 + t)

AD= Air density (kg m^-3)
P = Air pressure
h = Relative humidity of the air (%rh)
t =Air Temprature (C)

Petar man in värdena för Standard AD i ovan formel får man värdet 1,2 avrundat.

En typisk tisdagsträning på Sviestad i augusti kan se ut ungefär så här. Allt taget fritt ur minnet, alltså inte på siffran rätt men ganska så när.

Vädret klart, konstant tryck, fallande tempratur från +20 till -20. Munstycken 178/178.

Kl 17:00. RAD 1,160. Hojen går bra, viss tvekan i mellanreg och varvar aningen trögt på topp.
Kl 18:30. RAD 1,175. Hojen piggare över hela registret, dock marginellt.
Kl 20:00. RAD 1,195. Svarar bra på topp.

Allt eftersom tempraturen faller stiger AD och mitt val av munstycke stämmer bättre.

 

[Mattias]

Det klarnar, sa Pohlman. Tack, tack.

 

[t-rex]

Inget alls i stort sett.

En sten föll från mitt hjärta! Tackar.

 

[Teddy]

Inget alls i stort sett.

Jag skulle vilja hårddra det och säga: Inget alls, punkt. Jag känner inte till någon som bytte/byter munstycken på en Aprilia RS250. Jag har aldrig gjort det, mest därför att jag aldrig känt behovet. Hade man hört i depån att "alla" byter munstycken så hade man själv gjort det men något sådant har jag aldrig hört. Den hojen går lika bra i torrt som vått. Jag vet inte varför racern är så mycket mer känslig för bestyckning men det ligger väl i sakens natur att hårdtrimmat är lika med ömtåligt? Även om Aprilian skulle tjäna på att byta munstycken är det tveksamt om man skulle orka göra det då förgasarna sitter så illa till, mitt inne i ormboet av sladdar, slangar och kablar. Bara jobbet att montera luftburken är avskräckande nog. Varje gång måste jag dela den för att komma åt att få in händerna i den så att man kan trycka på den på förgasarna ordentligt.

 

[Axxexs]

Före 1997 var det inte ens tillåtet att byta munstycken i förgasarna i 250 standard! Anledningen till att man började tillåta det var att det var 3st, (tror jag det var), Suzuki RGV '97r skar/nöp på träningslägret på Anderstorp 1997. Man misstänkte då att japanerna inte hade bestyckat tillräckligt fett för att klara en kall/fuktig försäsongsträning i småland. Senare visade det sig att orsaken till att vissa RGV skar var pga av en liten flärp på en packning som råkat bli vikt så att det kom in tjuvluft via blocket. Men ändringen i reglementet om att munstycken fick bytas bara det var orginalmunstycken fick stå kvar.

Finns dom som testat att tex gå ner ett steg i storlek på huvudmunstycket eller sänkt nålen ett steg på aprilia RS250 men oftast gör det inte så mycket. Orginal fungerar i ur å skur på standardhojarna.

 

[TomK]

Jag skulle vilja hårddra det och säga: Inget alls, punkt. Jag känner inte till någon som bytte/byter munstycken på en Aprilia RS250. Jag har aldrig gjort det, mest därför att jag aldrig känt behovet. Hade man hört i depån att "alla" byter munstycken så hade man själv gjort det men något sådant har jag aldrig hört. Den hojen går lika bra i torrt som vått. Jag vet inte varför racern är så mycket mer känslig för bestyckning men det ligger väl i sakens natur att hårdtrimmat är lika med ömtåligt? Även om Aprilian skulle tjäna på att byta munstycken är det tveksamt om man skulle orka göra det då förgasarna sitter så illa till, mitt inne i ormboet av sladdar, slangar och kablar. Bara jobbet att montera luftburken är avskräckande nog. Varje gång måste jag dela den för att komma åt att få in händerna i den så att man kan trycka på den på förgasarna ordentligt.

För mig har vänster fugge har en tendens att tjyvlufta lite om inte luftburken delats och monterats noggrant. Jo, visst är det ett jäkla pyssel att bestycka om. Det lilla det eventuellt skulle kunna ge, visar sig i alla fall inte ute på banan. Med samma maskinmaterial - som i 250SP - är det allmänskicket på hojen, fjädringsinställningarna och så förstås 90% föraren det hänger på. Allt sitter i huvudet.

Med (i rejsingsammanhang förbjudna) kitpipor är det förstås en annan femma och så kan man ordna trycksatt luftburk, enklare fallförgasare (men krångligare att bestycka), lättat vevparti, ta bort batteri och delar av statorn, portning, andra toppar och allt vad nu trimgalningarna ägnar sig åt

Nåja, lite urspårning från ämnet...

 

[#Olsson#]

Det klarnar, sa Pohlman. Tack, tack.

Om du inte gjort det redan, kan du även kolla stabbens manual för 150an. Där hittar du nog lite tabeller för RAD, Vne, TAS o annat.

 

[Pejo]

Eftersom jag gärna vill veta mest av alla kan väl nån förklara RAD för mig, snälla?

Ungefär som ett led. Alltså saker efter varandra, då står dom på "RAD".