Tips behövs till rädd passagerare

TS.. Kör "odramatiskt".. kör mjukt.. sväng mjukt, vida svängar.. inga attackmotstyrningar och bombarspår.. bromsa så lite som möjligt, och om du måste bromsa, bromsa mjuuuukt.. Samma sak när du går på gas.. gasa mjukt, inte plötslig fullgas.

Allt detta minskar den där känslan av att dom håller på att ramla av eller att allt är påväg åt helvete.
Jag har skjutsat ganska många som varit rädda, men som varit jättenöjda efteråt och velat åka mer.
 
TS.. Kör "odramatiskt".. kör mjukt.. sväng mjukt, vida svängar.. inga attackmotstyrningar och bombarspår.. bromsa så lite som möjligt, och om du måste bromsa, bromsa mjuuuukt.. Samma sak när du går på gas.. gasa mjukt, inte plötslig fullgas.

Allt detta minskar den där känslan av att dom håller på att ramla av eller att allt är påväg åt helvete.
Jag har skjutsat ganska många som varit rädda, men som varit jättenöjda efteråt och velat åka mer.

Har samma erfarenhet av denna strategi med. Bra även om ni kan snacka med varandra under turen så hon vet vad som komma skall.
 
TS.. Kör "odramatiskt".. kör mjukt.. sväng mjukt, vida svängar.. inga attackmotstyrningar och bombarspår.. bromsa så lite som möjligt, och om du måste bromsa, bromsa mjuuuukt.. Samma sak när du går på gas.. gasa mjukt, inte plötslig fullgas.

Allt detta minskar den där känslan av att dom håller på att ramla av eller att allt är påväg åt helvete.
Jag har skjutsat ganska många som varit rädda, men som varit jättenöjda efteråt och velat åka mer.

Har samma erfarenhet av denna strategi med. Bra även om ni kan snacka med varandra under turen så hon vet vad som komma skall.

Kan inte annat än att instämma! En passagerare som är lugn och avslappnad och inte stretar emot i varje kurva gör det hela mycket lättare för båda.


Min sambo var också livrädd i början trots att det var hon själv som ville åka med. Vi började lite lätt genom att ordna så att hon fick åka bakpå en lite större hoj i början, en Yamaha Venture 1300, och jag åkte med på min cykel. Efter någa "fikaturer" var hon redo att åka med mig istället men tyvärr så saknade hon fotöljen och fick känslan av att hon skulle ramla av bakåt utan ryggstöd. Monterade en toppbox med ett litet ryggstöd på och nu är allt frid och fröjd... förutom att hon tycker att en 600 är lite för slö om vi åker två. Har fått order om att byta till en större cykel, gärna en Blackbird för den gillade hon när vi var och provkörde hos en handlare:D
 
De som skriver att det är bra att ha olika intressen, det stämmer, men enligt min erfarenhet så förenklas livet avsevärt, utöver att det blir mycket roligare, om man delar de intressen som tar mycket tid och kostar.

Kör man en 30-milarunda en dag var sjätte vecka, då spelar det inte så stor roll, men kör man sådana rundor i tid och otid, tar hojen överallt, till affären, till stranden, på långsemester, då blir det snabbt ensamhet i tvåsamhet.

Och de som säger att det är roligare att köra själv och bra ifall tjejen inte gillar att åka... Hon måste ju faktiskt inte åka med varje gång man sticker ut och kör, men att veta att man kan sticka iväg en runda då och då tillsammans är rätt trevligt. :tummenupp

Till trådskaparen: De flesta har redan sagt det som behöver sägas; ta det lugnt, kör mjukt, ta med henne på en KNIX och om det inte hjälper så kan hon ju ta eget kort. Ett annat lite mer kontroversiellt tips är att låta henne hoppa ett bungy-jump. Efter det har hjärnan blivit överbelastad och förstörd och det finns inte längre så mycket man blir rädd av. :hihi

Åkte en del innan jag tog kortet. Efter jag tog det försöker jag undvika det. Man sitter mest hela tiden och undrar, varför gjorde han/hon si eller så. :hihi

Var sambo för många år sedan med en tjej som arbetade inom vården och hade sett en del vad hojolyckor kan medföra, ändå tog hon mod till sig. Vi tog många lugna rundor, sedan gick det snabbare efter hand som hon började känna sig säker. Blev en hojsemester också. :) Mådde hon dåligt kom hon alltid och frågade ifall vi inte kunde ut en sväng. När vi kom hem igen kände hon sig bättre, var glad och så. Hon nämnde någon gång, att det var som en stor Ipren på två hjul. :)
 
Andra har gett rådet : KNIX - vilket är kalass bra. Ta det ett steg vidare och och kör inte själv i början - få en instruktör att skjussa i stället.. Sen kan du ta över.. Detta har fungerad toppen..
 
TS: Känner du att du är rutinerad och trygg som förare. Kan tänka mig att man som passagerare direkt märker/känner av minsta osäkerhet?

Själv har jag blivit skjutsad 3-4 ggr på hoj och jag gillar det inte. Mest för att jag är lång och hamnar så förbannat högt upp i fartvinden.
 
TS: Känner du att du är rutinerad och trygg som förare. Kan tänka mig att man som passagerare direkt märker/känner av minsta osäkerhet?

Själv har jag blivit skjutsad 3-4 ggr på hoj och jag gillar det inte. Mest för att jag är lång och hamnar så förbannat högt upp i fartvinden.

Det gör jag definitivt, än mer med tanke på hur lugnt jag kör med henne bak. Men jag kan hålla med dig och alla andra om att jag inte heller trivs på bönpallen.
 
Som Ivan skrev ovan, skaffa headset.
Tror en del av rädslan sitter i att inte kunna kommunicera.
Jag har gärna frun bakpå under lugna fikaturer med Scala Ridern på. :tummenupp
Om jag kör lugnt och fint blir hon :kär och vi kan :krama.
 
Jag hatar att sitta bakom nån. Åkt bakom Filip Backlund på Knutstorp och aldrig mer. Gillade inte ens att bli skjutsad hem av polaren från Sviesta som är 4 km på 50 och 70 vägar när jag klotat förra året. Som många säger så är nog itne alla gjorda för att åka bakpå.
 
Jag hatar att sitta bakom nån. Åkt bakom Filip Backlund på Knutstorp och aldrig mer.
:D:D
Jag åkte en gång med en instruktör i en bil på Knudan och jag var övertygad om att vi skulle blåsa rakt fram i kurvorna. Fruktansvärt !! Fast intressant samtidigt ( eller snarare efteråt då ) :crash
 
sorry om jag kidnappar tråden lite lätt: Har en dejt på G som är supersugen på att åka med (keeper :tummenupp) frågan är dock om jag behöver göra något med hojen fjädringsmässigt? Det kommer ju inte sättas några rekord på bulten direkt. Behövs det göras för en tur på några mil?
 
sorry om jag kidnappar tråden lite lätt: Har en dejt på G som är supersugen på att åka med (keeper :tummenupp) frågan är dock om jag behöver göra något med hojen fjädringsmässigt? Det kommer ju inte sättas några rekord på bulten direkt. Behövs det göras för en tur på några mil?

Du ser ju vilken vikt hojen klarar, sen beror det ju på om hon är lätt flugvikt eller supertungviktare - men för en lugnare tur är iaf mitt svar NEJ du behöver inte göra något :tummenupp
 
sorry om jag kidnappar tråden lite lätt: Har en dejt på G som är supersugen på att åka med (keeper :tummenupp) frågan är dock om jag behöver göra något med hojen fjädringsmässigt? Det kommer ju inte sättas några rekord på bulten direkt. Behövs det göras för en tur på några mil?
Hamnar en hel del mer tyngd på svingen, så det är möjligtvis att vrida om bakdämparen ett par snäpp.

Men ska du köra lugnt och snällt ett par mil är det troligtvis ingen risk att du slår igenom hela fjädringsvägen bak oavsett.

På min hoj tar det inte många minuter att ta ut verktygen ur sadeln, vrida ett par hack på bakdämparen och lägga tillbaks dem.

För kortare skjutsturer bryr jag mig inte och det har varit problemfritt. Ska vi åka många mil skruvar jag rätt det, mest för sakens skull.
 
Säg att du är livrädd när du kör, kanske känns bättre för henne när hon vet att ni båda är lika rädda. Låt inte din tjej känna sig ensam i ert förhållande! Tänk ett steg längre :dummer
 
Back
Top