Team DNS Mantorp SM-final 2011 - DNS to DNF in one giant leap

Mattias

Very nice
Personal
Gick med
24 Feb 2002
Ort
Stockholm
Hoj
GSX-R750WT + G650X Moto
HEJ!

För en gångs skull kommer här en rapport som inte handlar om mina tillkortakommanden som räserförare, märkligt nog.

Efter den storslagna succén på KM2 på Sviestad fattade jag det inte så svåra beslutet att inte köra mer i år, utan istället rida på confidence-vågen som ett nytt PB ändå ger.
Jag ändrade mig nästan när jag insåg att vädret skulle vara bra hela helgen, plus att jag faktiskt varit där och kört i augusti. Som tur är ändrade jag mig inte, vilket gjorde SM-finalhelgen till en mycket avsalappnad historia. För mig.

Fyfan jävla skit-sege upplevde det nog annorlunda, dock. Förutom att han inte anmälde sig förrän det var lite försent, så stötte han på patrull i form av att batteriet i husvagnen hade exploderat. Det upptäckte han på torsdagen, dagen före avresa.
Anledningen till detta var att ventilationsslangen legat klämd, åsså lite underhållsladdning på det. Batterisyra gör inte underverk för en redan halvmurken husvagn, men det gjorde ingen större skillnad.

Fredag, avresedag:
Jag åkte till jobbet i vanlig ordning på morgonkvisten. Gjorde ungefär vad jag borde, internetraggade och surfade fejjan och sporthoj. Stack iväg och åt lunch, en gigantisk kebabrulle. Jag försökte anpassa tiden för matintag lagom för att tiden för restproduktutsläpp skulle inträffa före avresa.
Fyfan jävla skit-sege hade sagt att vi skulle börja lasta vid ett. Döm om min förvåning när han faktiskt var på plats redan fjorton minuter i. Vi började proppa in saker i hans brittiska dragbil och i husvagnen. Redskapet för kappkörning fick sin sedvanliga plats frampå husvagnen. Detta för att alla vi passerar (ja, eller alla som passerar oss) ska kunna njuta av kolfiberkåporna och magnesiumhjulen.
Efter ett vältajmat meditativt ögonblick (okej, tjugo minuter) kom vi iväg vid tvåtiden. Fyfanjävla skitsege gnällde om att Frihamnen kanske var den sämsta platsen i hela världen rent trafikmässigt. Jag försökte förklara att Stockholm är en dålig plats rent trafikmässigt, men han vidhöll envist att just Frihamnen var sämst. Jaja, bara att hålla med så hans humör inte störtdök än värre.

e54hj.jpg


Fyfan jävla skit-sege är alltid fylld av prestationsångest inför såna här tillställningar. Det gläder mig naturligtvis ofantligt.

Jag kan inte nog beskriva hur mycket jag hatar att åka bil långt. Det är nästan okej om jag får köra. Måste jag sitta bredvid i en brittisk bil med husvagn påkopplad är det snudd på outhärdligt. Jag kan inte twittra eller fejsboka, för då blir jag åksjuk direkt.Konstigt nog blir jag inte det om jag kör och samtidigt twittrar eller fejsbokar. Vet inte vad det beror på.

Efter mycken vånda rullade vi slutligen in genom grindarna på Mantorp.

qltzz.jpg




Efter att ha undersökt tillgänglighet på el och en bra depåplats gav vi upp och tog en plats i depåns slumområde. Det märkliga var att det faktiskt fortfarande var dagsljus. Lyckas man få upp tältet i dagsljus borde man faktiskt fatta att nånting är på väg käpprätt åt fanders.

t34r.jpg


Som tur är försurades tillvaron lite av ett ideligt gnisslande av elgitarrer från ett tält innehållande människor från Sveriges framstjärt, vilket gjorde att jag kanske anade att det skulle kunna vara straff nog för att vara ute i god tid.

omoag.jpg


Efter att hela tältet med mekplats och hospitalitylounge var färdigt åkte vi för att skaffa mat. Fyfan jävla skit-sege var sugen på Sibyllaburgare, vilket varje by med självaktning borde kunna prestera. Mantorp är uppenbarligen en by utan självaktning, för vi hittade ingen sibylla. Vi hittade i princip ingenting. Vi åkte in mot "centrum", men måste ha blinkat för vi missade hela skiten. Ny plan gjordes upp och vi styrde kosan mot Mjölby istället. Det liknade det vi kallar by betydligt mer och de hade faktiskt Burger King, McDonald's OCH Max på precis samma ställe. Vi valde Max, eftersom de brukar kunna prestera nånting som trots allt liknar mat.
Väl tillbaka i depån gick vi ett lojt varv i den synnerligen oorganiserade depån och gick sen tillbaka till husvagnen för att sova. Med öronproppar, för allas trevnad.

Lördag, race day 1:
Vaknar 05:38 med bara ena öronproppen i. Hör att det faktiskt inte regnar, vilket bara det är lite av en skräll. En titt ut genom fönstret visade att det inte spelade nån större roll, för allt var blött ändå.

6hcm.jpg


Dimmigt så in i helvetet. En snabbkoll på twitter berättade att Sleven var på väg till Mantorp. Den galne mannen hade studsat upp i arla morgonstund för att komma och bistå med glada tillrop, mekhjälp, choklad och bullar. Landortsfolk är så vänliga! Jag hann inte mer än läsa det på twitter förrän han dök upp utanför husvagnen i sin franska "bil". Han satte genast igång med att tanka, beordra och ifrågasätta. Perfekt, då behövde jag inte ta ansvar längre.
För att bidra lite till spänningen hade teamklockan lite problem att faktiskt visa korrekt tid. Som tur är gick den före, vilket gjorde betydligt mindre än vad motsatsen hade gjort. Fy fan jävla skit-sege skickades ut på kval på regndäck, eftersom det var allt annat än torrt såvitt vi kunde se. Naturligtvis var det fel. De snabbaste körde runt på slicks, och Bridgestoneregndäcken gillade inte alls mittemellanförhållandena.

lddtc.jpg


Fyfan jävla skit-sege hade fått klara direktiv att hålla sig i de första två leden, eftersom han alltid startar så jävla illa ändå. Ju längre fram desto mindre dålig placering in i första sväng, var tanken. Han slutade nia och gnälld över att hojen kändes slö och att alla passerade som ett möte. Detta avfärdades naturligtvis som lama ursäkter.


Efter lite irrande och mekande och Kelda Amazing Asparagus med kräftstjärtar blev det så småningom dags för rejs. Fyfan jävla skit-sege hanterar stressen och pressen genom att må illa och gå på muggen. Här är han just tillbaka, men fortfarande akut bajsnödig:

eotmx.jpg


Mek-crewet hade fyllt i en noga kalkylerad mängd petroelumdestillat och skjutsade ut fyfan jävla skit-sege till start, nu på slicks och i finfina förhållanden. Perfekt tajmat såklart, han kom ut lite mitt i skocken som for iväg på sighting lap. När man startar från nionde ruta behöver man i princip bara passera de som står på femte och första startplats, vilket inte borde vara några problem. Fyfan jävla skit-sege hade fått instruktioner att göra en demonstart och runda hela fältet på yttern genom första böj. Provstarten och warm up lap fullföljdes och nu var det skarpt läge. Lamporna tändes, hölls ganska länge och slocknade sedan. Fyfan jävla skit-sege reagerade perfekt, och satte fart i exakt rätt ögonblick.


Tyvärr stannade han upp när kopplingen (ja, eller hur?) högg, och fick ta ett nytt tag. I vanlig ordning en ganska crap start, vilket i och för sig inte var oväntat. Efter att ha svajat på allt mellan sist och tionde slutade han tolva. Tolva? TOLVA?! Vi åker inte till östergötland för mediokra resultat. Helvetet.
 
Well, it was about to get worse.


Söndag, race day 2:
Även denna morgon vaknade jag med bara en öronpropp i. Lite tidigare, faktiskt tidigt nog för att kunna kolla på 125-rejset från Japan live. Eftersom det antagligen skulle bli en lång dag fylld av besvikelser bestämde jag mig dock för att somna om. Halv åtta vaknade jag igen och låg och väntade på att fyfan jävla skit-seges väckarklocka skulle ringa så vi kunde kolla på MotoGP-rejset som skulle börja åtta.



Vi kollade på det farsartade rejset medan vi åt frukost. Folk kraschade till höger och vänster och vi fnissade förnöjt åt deras inkompetens. Tydligen finns det en högre makt som jobbar mycket med karma, vilket vi skulle bli varse framåt eftermiddagen.



Efter gårdagens katastrofala start började fyfan jävla skit-sege leta fel på hojen istället för att rannsaka sig själv. Kopplingsgreppet som förvisso kan ha varit glappast i norra Europa byttes raskt ut.



dvgit.jpg



Trots att vädergubbarna sagt att lördagen skulle vara fin och söndagen lite sämre blev det kanske inte helt oväntat tvärtom. Slicks på för kvalet. Det var plågsamt att se hur sakta fyfan jävla skit-sege körde denna dag. En sekund över personbästa gör inga succéer och istället för att hålla sig i de två första leden sjönk fyfan jävla skit-sege som en sten och landade på en inte briljant sjuttondeplats i näst sista led. Nu innebär ju detta att man bara behöver passera trettonde, nionde, femte och första man för att leda genom första böj i princip, så det skulle väl inte vara några problem.

Fyfan jävla skit-sege gnällde vidare om att hojen kändes trött, så vi lyfte på cylindern för att leta ursäkter. Vi hittade inga. Vi slarvade däremot bort en slangklämma, vilket vi inte upptäckte förrän som sista steg i återmonteringen. När man lyfter på cylindern blir det ett gapande hål rakt ner i vevhuset, och för att vara säkra på att vi inte drällt ner slangklämman där i fick vi ännu en övning i att lyfta cylindern. Den var inte där, som tur var. Felet var faktiskt mitt, jag hade lämnat en av två slangklämmor man måste lossa sittade kvar på den nedre slangen, men gapat om att jag minsann hade tagit av den och lagt den på bänken. Heh.

Glada och nöjda (i alla fall jag) över att inget var fel, satte vi ihop alltihopa och gick iväg för en gastronomisk upplevelse i form av hamburgertallrik på banans restaurang. Sen gick vi tillbaka för att varmköra i god tid för att se att hojen startade och att det inte sprutade vatten. Den startade lydigt och vattensprut var inget bekymmer, mycket beroende på att vi glömt hälla i vatten överhuvudtaget. Fyfan jävla skit-sege kom på det när motorn varit igång i fem sekunder, så det var ju bra. Vi hällde i vatten och varmkörde på riktigt. Inte heller nu sprutade det vatten, faktiskt. Lite synd, kan man tycka såhär i efterhand.

bcorz.jpg


Fyfan jävla skit-seges kära sambo med pappa dök upp för att bevittna den kommande succén. De kommenderades iväg till Parisarn, för där är det mest action. Oh yes, it is. Dags för start! Vi tajmade det rätt dåligt denna dag, så när jag skjutsat iväg fyfan jävla skit-sege och löpt ut till pitlane var det ingen där. Efter en liten stund började det dock drälla in lite motorcyklar och sightingvarvet avverkades. Jag vet inte riktigt var funktionärerna som ansvarade för ordning i leden kom ifrån, men nån vidare ordning bidrog dom inte med. Det kanske är så att de har A-funktionärerna i de främre leden och skrapet längre bak, lite som med förarna. Efter en stunds diskussioner och argt pekande med hela händer stod alla på rätt ställe i alla fall.

Provstarten såg inte fullt så usel ut denna dag. Väl tillbaka på griden ställde alla upp på rätt ställe och starten gick. Fyfan jävla skit-sege kunde ju rimligen inte komma så mycket längre bak än han redan var, så nu kvittade det hur han kom iväg. När de väl kört iväg hade jag inte mycket att göra i pitlane längre, så jag gick iväg mot parisarn för att ansluta till sambo + svärfar och bidra med lite verbalt solsken kring fyfan jävla skit-seges framfart.

Jag hann inte fram. På väg bort mot läktarna passerade fyfan jävla skit-sege på en något bättre placering än han startat på. Kors! Vid varv fem hade jag hunnit fram till läktarna och såg från första parkett hur fyfan jävla skit-sege svepte genom första böjen. Precis när han slog på såg jag hur bakhjulet åkte ut i tangentens riktning. "Men åååh, jävla digitalnäve" tänkte jag, och trodde att tok skulle ha tur även denna gång. Det trodde nog fyfan jävla skit-sege med, för han kämpade väl med att få skutan under kontroll. Efter första sladden såg det faktiskt ut som om han skulle landa på hojen igen, och det gjorde han. Problemet var att den sladdade lite till och skickade av honom i en graciös båge. Han daskade i asfalten och tumladen en bit.
Jag skyndade fram till staketet från mitt håll och fyfan jävla skit-sege haltade mot staketet från sitt. Han utstötte flickiga läten om att det gjorde ont. Fniss. Hojen blev liggande på banan en bra stund, innan funktionärerna sprang ut och hämtade den. Den rullade ganska dåligt, eftersom motorn inte längre ville gå runt.

qvxje.jpg

p9elr.jpg


En snabb inspektion visade att den inte var så trasig, åtminstone inte utvändigt. Fyfan jävla skit-sege passade på att underhålla sambo + svärfar från sandfållan.
När rejset väl var slut drog den ena funktionären iväg vraket och hojen mot skamkärran och jag väntade kvar för att få lösdelar (en fotpinne) levererad från banan av den andre funktionären. När jag väl fått det löpte jag som en gasell genom sandfållan för att åka med på skamkärran för att sprida lite mer verbalt solsken. Det sket dom i och for iväg utan mig. Jag sprang mot tältet för att inte hinna glömma bort alla roliga saker jag hade kommit på, men när jag väl kom fram var jag så andfådd att jag inte kunde leverera. =(

Vi skojade till det lite genom att försöka dra runt motorn, men det satt verkligen tvärfast. Fyfan jävla skit-sege står envist fast vid att raset varit på gång under hela helgen och att det var det som sinkat honom. KLAAART det var, vi säger så.

Jag fick tillstånd att titta lite förstrött på 1000-rejset medan fyfan jävla skit-sege började riva tält och lasta. Han gjorde det inte speciellt snabbt, eftersom en stor del av tiden gick åt till att förklara hur ont det gjorde i foten, armbågen och höften. Huvudet hade också fått en smäll, sa han. Jo, det känner jag till. Men var det verkligen i samband med kraschen det hände? Inte i barndomen?

Sen fick vi åka hem. Gött. Man är inte fräsch som en nyponros efter en rejshelg. Man måste sanera sig noga innan man kan gå och sova.


På onsdagen efter rejset tog vi så isär motorn. Vevstaken sitter faktiskt helt fast i vevaxeln. Avståndet mellan vevsläng och kolvtoppen har ökat litet, vilket medgjort interface mellan kolv och topplock. Det ser kort sagt trasigt ut. Tur att det är vinter!
Fyfan jävla skit-sege hade nog önskat att veven hållit några mil till, men man kan inte få allt.

Han går alltså in i vinteruppehållet med en krasch som färskaste minne. Jag med ett nytt PB och fullkomlig succé! 2012 blir det hårt! Nu kommer jag ikapp! Ja! For sure!


Ses om ett drygt halvår, då med ny lack och nya ursäkter! Ses då!
 

Bifogat

  • pistongue.jpg
    pistongue.jpg
    238.5 KB · Visningar: 155
  • sege3.jpg
    sege3.jpg
    239.7 KB · Visningar: 148
  • hielm.jpg
    hielm.jpg
    239.4 KB · Visningar: 179
Varför i jösse namn byter ni inte veven i god tid innan den helt utsliten/skär ihop??

Blir ju mkt billigare samt ni slipper alla dessa onödiga: DNF's, långa racerapporter o könsord...:tummenupp
 
Nu är det ju tyvärr så att det rör sig inte så mycket i cylinderhuvudet i en tvåtaktare jämfört med en fyrtaktare :glömdet
 
Varför i jösse namn byter ni inte veven i god tid innan den helt utsliten/skär ihop??

Blir ju mkt billigare samt ni slipper alla dessa onödiga: DNF's, långa racerapporter o könsord...:tummenupp

10-11 förbannade sketna varv till på Mantorp kunde den väl hålla ihop, sen skulle den bytas var planen.

Grr och skit.

I år har jag verkligen upplevt gåpåmoln-bra körning med total lycka och sen avslutade jag allt med fullständigt.. bara dåligt. Jag var dålig, hojen var dålig, depån var tråkigt, helgen var tråkig, vädret var tyvärr bra, jag var dålig, det regnade inte, jag var dålig och.. näfan, dåligt. Sa jag att jag var dålig? Och att hojen var dålig? Och jag? Och mina förbannade förare i 125GP är sjukt svinigt ovettigt vansinnessnabba faktiskt, 1.24,7 på en moppe runt Mantorp, herremingud.

Efter Svejjstah var jag minst världsbäst så, nu kom jag inte ner på jorden utan six feet under, minst. Snyft.

Jag går mot 2012 med självförtroende strax under världssämst och kommer älta mig ännu längre ner på skalan under vintern.
 
Du får spöa mig några gånger nästa år så kanske det känns lite bättre, Sleven och Mattias är ju ingen match heller. Fast du får nog stryk av pojken Träff nästa år så... ;)
 
Sibylla? Max?

Den som vill äta bra mat åker givetvis till Sjögestad Motell, kör ut från Mantorp Park till höger, fortsätt rakt fram under E4'an, fortsätt ett par km till mot Vikingstad.

Kanske skräpmaten är nyckeln till o-framgång?
 
Sibylla? Max?

Den som vill äta bra mat åker givetvis till Sjögestad Motell, kör ut från Mantorp Park till höger, fortsätt rakt fram under E4'an, fortsätt ett par km till mot Vikingstad.

Kanske skräpmaten är nyckeln till o-framgång?

Nej, fyfan jävla skit-sege är inte bättre än såhär.
 
De här e' ju bara WELT-KLASSE soom vanligt:tummenupp
 
Vissa saker ska avnjutas med andakt; inte svischa över det, inte slarva bort det. Man sitter följaktligen inte och halsar en flaska Gula Änkan!

Så ock med detta gigantiska stycke prosa! Gigantisk i betydelsen enormt, i betydelsan viktigt för mänskligheten. Så, det är därför jag inte läst detta förrän idag; idag har jag haft tid att NJUTA!

Lysande. Som vanligt!:tummenupp
 
Nyheter
Custom Bike Show 2025

Den 7 juni var det åter dag...

Forged följer tre baggerbyggen

Tre amerikanska hojbyggare ...

Trendbrott: Rullgrusolyckor med MC minskar

Statistik från försäkringsb...

Mc-olyckor kopplat till rullgrus minskar

Trendbrott: Statistik från ...

BMW Motorrad Concept RR

Under den prestigefyllda ut...

Snart dags för Custom Bike Show

Förra året firades den 50:e...

KTM säkrar investerare och gasar vidare

KTM har meddelat en viktig ...

Motorcykelbranschen presenterar ”Safe Ride to the Future 3.0”

Genom att bygga vidare på f...

Bara en månad kvar till Gotland Ring Bike Week!

Nu är det bara en månad til...

En månad kvar till Gotland Ring Bike Week!

Nu börjar det dra ihop sig ...

Back
Top