~Settan~ skrev:
Och just för att det är flyktig information kräver APA att den är daterad. När APA-standarden tillåter något så kan man tycka att det bör godtas. De är ju inte direkt kända för att vara konservatismens svurna bekämpare.
Att utesluta källor p g a den form de har är trångsynt, anser jag. Man bör ha med alla källor som är av intresse - om så blott genom att en gång ha existerat! Det är upp till läsaren att värdera dem. Nätlänkar är naturligtvis rätt lågt värderade. Nätlänkar som inte finns kvar längre, då är det väldigt, väldigt lågt... men bara det faktum att informationen har funnits på nätet kan ibland vara väldigt intressant.
Undrar om man i sådana lägen bör få sina referenser vidimerade medan de fortfarande ligger ute... ?
Därmed inte sagt att man skall vara frikostig med dem. Man bör ha en tanke med varje referens, det är min filosofi. Referenser i former som är lågt värderade måste vara desto intressantare för att platsa.
Detta är förmodligen i strid med gängse praxis, som tycks vara att man tar med referenser för att
a) Smörja de som bedömer om artikeln skall få publiceras eller inte. Det finns visst en del relativt välrenommerade tidskrifter som sällan publicerar en artikel som inte refererar till chefsredaktörens alster...
b) Få många träffar vid sökningar
c) Byta referenser med andra forskare, se (d)
d) Bygga egen kredibilitet
e) Etc, etc...
Lustigt nog tycks det mig som att en publikations grad av nytänkande och hur mycket den faktiskt tillför sitt område oftast står i omvänd proportion till referenstätheten.
) inte särskilt imponerad av hur den akademiska världen fungerar. Den har i stora delar sedan länge tappat fokus på att faktiskt föra vetenskapen framåt och börjat handla om att föra forskarna framåt.
). Det jag menar är att nätkällor, lika lite som Aftonbladet eller nån på-löpande-bandet-producerande-historie-snubbe, funkar som godtagbara primärkällor till en uppsats inom historia (och säkert fler ämne). Och det tror jag du också menar.
