En gång för länge sedan hade jag som sommarjobb hos SL att utföra
diverse servicejobb i tunnelbanan i Stockholm. Min handledare var Gubbe A.
Han lät ungefär som gubben i filmen. När han pratade brukade jag räkna
svärord/ord. Han brukade ligga ganska jämt på att en tredjedel av orden
var svärord.
Men det roligaste var att vi ibland stötte ihop med Gubbe B, som var någon
sorts inspektör på SL. Jag brukade räkna hans ord också. Hans svärord/ord
låg på mellan 1/3 och 1/2. DESSUTOM lyckades han klämma in 1/3 könsord
i samma meningar. Ändå lyckades han föra ett norma ... eh ... föra ett
samtal om vetti ... eh ... om saker, med hela meningar och med riktig
meningsbyggnad.
Gubbe A kände alltid att han hamnade i ett så uppenbart underläge i
diskussionerna med Gubbe B att han var tvungen att stoppa in fler
svärord i sina meningar. Men de slutade alltid med att Gubbe A tappade
tråden och det började bara bubbla en massa osammanhängande
svär-/köns-ord ur munnen på honom. Gubbe B njöt stort av detta och
bara fortsatte briljera medans Gubbe As tal bara blev mer och mer
obegripligt och osammanhängande.
Både under den sommaren och flera år senare såg jag ofta Gubbe B i
tunnelbanespärrarna stå och hänga över yngre kvinnliga medarbetare
som oftast hade ett ganska plågat uttryck i ansiktet. Jag undrade
alltid hur det lät där inne i kuren.