Stora privatekonomitråden

Majoriteten av de där köpen för kortsiktig tillfredsställelse ger ofta inte ens den kortsiktiga tillfredsställelsen och guldkanten som man går och inbillar sig före man väl gör före köpet.
Nu tycker jag det är dags att citera människorättsaktivisten, rapparen, skatteplaneraren och reggaekommunisten Timbuktu:

Mitt huvud är fullt av bilder och kvinnor
Och bilar och pengar, reklamen de sänder
De fina sakerna i livet som du bör
Jobba för att jaga till du dör
Lyckan finns där i mitt nästa köp
Ska det bli mitt så är det bäst jag gör
Mig nöjd med bara prylar och grejor



Men, han har ju rätt.
 
Det där är ett riktigt privilegierat problem (som jag delar). Har man levt en stor del av livet med fokus på att spara inför framtiden, så har man också konditionerat sig att försaka det som enbart ger en kortsiktig tillfredsställelse. Tyvärr är det ofta dessa saker som ger den guldkant på tillvaron som i sin tur leder till en känsla av lycka och glädje.

Men, som sagt, ett problem man kan ta på sig.

Majoriteten av de där köpen för kortsiktig tillfredsställelse ger ofta inte ens den kortsiktiga tillfredsställelsen och guldkanten som man går och inbillar sig före man väl gör före köpet.

Sällan blir man lycklig av att köpa skräp.

Stressen av att inte få ihop det månad till månad däremot - den blir man bitter av.
 
Du tjänar definitivt på det om du tjänar över den nivån att du tjänar på det! 🙂

Tror det är 50-60 någonstans gränsen går, sedan är man bra trött om man inte gör det. Jag har behövt diskutera det här tusen gånger med folk, try me. 🤗
- Ja, men summan man avstår för växlingen kan ju investeras privat istället menar jag. Funderar på vilken avkastning man skulle behöva på det jämfört med löneväxlingen. Till löneväxlingens fördel är också att arbetsgivaren skjuter till 6% på avsatt belopp också, så det blir som en hävstångseffekt.
 
- Ja, men summan man avstår för växlingen kan ju investeras privat istället menar jag. Funderar på vilken avkastning man skulle behöva på det jämfört med löneväxlingen. Till löneväxlingens fördel är också att arbetsgivaren skjuter till 6% på avsatt belopp också, så det blir som en hävstångseffekt.
Jag har gjort en snurra på det tidigare.

Om dua är ktuell för löneväxling givet din situation och etalar statlig skatt a) nu och även b) vid uttag (viktigt för kalkylen men kan bara bli en uppsida) så blir det "bra".

Jag gjorde en beräkning för x år sedan åt en tvekan kompis, den gav resultatet att det var 228,72% bättre med löneväxling över tjugo år jämfört med ISK då skatten där var ca 1%.

Det är bättre om man överlever till dess och inte behöver pengarna nu, men notera att det påverkar eventuellt sjuklön och arbetslöshetsersättning.
 
Borde ta tag i det där, men har inte orkat bestämma mig för hur jag gör. Än har jag nöjt mig med att växla bonus till pension men ta all lön kontant och själv förvalta. Säkert dumt.
Visst är det bra att ha en rejäl kudde i form av pension, och det är klart att man måste planera för ett evt. långt liv.
Men ta i beaktande att - även om man är en frisk 70-åring - så är det ofta så att utgifterna minskar för att man själv eller ens partner inte orkar eller vill leva ett liv som innebär konstant höga utgifter.
Resandet minskar - jobbigt att sitta på flyget 10-15 timmar. Man äter kanske bättre o dyrare, men utelivet minskar - man vill f-n gå o lägga sig någon gång. Prylarna borde man rimligen ha köpt för flera år sedan. Bra om man äger sitt boende o kan be banken hoppa o fara.
Vad vill jag ha sagt egentligen??? Kanske att det är minst lika viktigt, eller tom viktigare att leva nu än att snåla för att leva högt som pensionär.
Nu har jag haft turen att vara anställd på ett o samma företag nästan hela livet - ett företag som betalat in bra till pensionsavsättningar - så bra har inte alla haft det. Men senaste diskussionen har varit hur man maxar pensionen från ett redan bra utgångsläge och där tror jag det är onödigt att engagera sig för mycket - ni får det bra ändå.
 
Jag har gjort en snurra på det tidigare.

Om dua är ktuell för löneväxling givet din situation och etalar statlig skatt a) nu och även b) vid uttag (viktigt för kalkylen men kan bara bli en uppsida) så blir det "bra".

Jag gjorde en beräkning för x år sedan åt en tvekan kompis, den gav resultatet att det var 228,72% bättre med löneväxling över tjugo år jämfört med ISK då skatten där var ca 1%.

Det är bättre om man överlever till dess och inte behöver pengarna nu, men notera att det påverkar eventuellt sjuklön och arbetslöshetsersättning.
- Ja bra, det lutar åt att jag fortsätter löneväxla.
 
Visst är det bra att ha en rejäl kudde i form av pension, och det är klart att man måste planera för ett evt. långt liv.
Men ta i beaktande att - även om man är en frisk 70-åring - så är det ofta så att utgifterna minskar för att man själv eller ens partner inte orkar eller vill leva ett liv som innebär konstant höga utgifter.
Resandet minskar - jobbigt att sitta på flyget 10-15 timmar. Man äter kanske bättre o dyrare, men utelivet minskar - man vill f-n gå o lägga sig någon gång. Prylarna borde man rimligen ha köpt för flera år sedan. Bra om man äger sitt boende o kan be banken hoppa o fara.
Vad vill jag ha sagt egentligen??? Kanske att det är minst lika viktigt, eller tom viktigare att leva nu än att snåla för att leva högt som pensionär.
Nu har jag haft turen att vara anställd på ett o samma företag nästan hela livet - ett företag som betalat in bra till pensionsavsättningar - så bra har inte alla haft det. Men senaste diskussionen har varit hur man maxar pensionen från ett redan bra utgångsläge och där tror jag det är onödigt att engagera sig för mycket - ni får det bra ändå.

Ungefär det jag menar, bättre att ta ut "pensionen" när man är ung och driven, när man är 70 och inte orkar ta sig för att göra något kan man sitta på kontoret lika bra.

Fast jag var redan bra förvånad att jag fick fylla 30, de facto. 50 kan jag nog spela lotteriet att jag aldrig får se.
 
Fast jag var redan bra förvånad att jag fick fylla 30, de facto. 50 kan jag nog spela lotteriet att jag aldrig får se.
Hmmm - det låter bekymmersamt, morgondagen är förvisso något man aldrig kan inteckna men man skall (bör) inte heller leva med ständig oro
 
Man kan inte snåla sig igenom hela livet, minnen skall skapas när man är i form för dem, inte efter 70. 😁
IMG_0562.jpeg
 
Kommer att tänka på ordspråket.

Spara för att leva. Lev inte för att spara.

Givetvis ska man sträva efter att kunna leva gott och även ha en bra buffert. Men man stöter på ganska många gamla som har det som en livsstil att leva så snålt det går och aldrig unna sig något. Sen när dom går bort får någon avlägsen släkting allt eller ännu värre allmänna arvsfonden
 
Hmmm - det låter bekymmersamt, morgondagen är förvisso något man aldrig kan inteckna men man skall (bör) inte heller leva med ständig oro
Oro & oro, ven fan vill leva, egentligen?

Bara att betala ränta och skatt, och försöka att inte strypa någon på kontoret, 15 år till tills junior är vuxen och flyttat hemifrån, så är man fri att hitta något högt att hoppa ifrån sedan.
 
Oro & oro, ven fan vill leva, egentligen?

Bara att betala ränta och skatt, och försöka att inte strypa någon på kontoret, 15 år till tills junior är vuxen och flyttat hemifrån, så är man fri att hitta något högt att hoppa ifrån sedan.
Alltså det här så dystert eller lite tokigt/roligt, svårt att veta.
Behöver du hjälp med något? ♥️
 
Oro & oro, ven fan vill leva, egentligen?

Bara att betala ränta och skatt, och försöka att inte strypa någon på kontoret, 15 år till tills junior är vuxen och flyttat hemifrån, så är man fri att hitta något högt att hoppa ifrån sedan.

Tråkigt att du tycker så. Du har inte funderat på att byta livsstil? Fundera över vad du gillar? Byta till ett arbete utan kollegor du helst vill strypa?

Skit i om det ger sämre inkomster, ska man tillbringa nästan halva sitt vakna liv med att arbeta så är det nog viktigare att man trivs på jobbet än några kronor mer i lönekuvertet.
 
Tråkigt att du tycker så. Du har inte funderat på att byta livsstil? Fundera över vad du gillar? Byta till ett arbete utan kollegor du helst vill strypa?

Skit i om det ger sämre inkomster, ska man tillbringa nästan halva sitt vakna liv med att arbeta så är det nog viktigare att man trivs på jobbet än några kronor mer i lönekuvertet.
Jag har många gånger tänkt på det där men kommit fram till att jag tror att det kommer uppstå irritation för mig oavsett om jag går ner i lön så jag tjänar hellre mer än mindre om jag ändå ska vara irriterad. Men om jag hittade något jobb som typ fyrvakt skulle jag ta det direkt.
 
Tråkigt att du tycker så. Du har inte funderat på att byta livsstil? Fundera över vad du gillar? Byta till ett arbete utan kollegor du helst vill strypa?

Skit i om det ger sämre inkomster, ska man tillbringa nästan halva sitt vakna liv med att arbeta så är det nog viktigare att man trivs på jobbet än några kronor mer i lönekuvertet.
Hustrun insåg för ett antal år sen att det största problemet på hennes arbetsdagar var kollegor och att den faktorn var främsta anledningen till att hon gick in i väggen. Ett eget företag med kontor hemma har blivit räddningen. Jag fick bygga övervåningens ena ände så det blev anpassat för det.
 
Back
Top