Harmon Rabb
Gudomlig sporthojare
2005-11-25: Gunnar Örn, di.se
Stora sedlar ökar rånrisken. Men om den svenska tusenlappen slopas är risken att svenskarna går över till utländska sedlar i högre valörer. Svenska staten tjänar på att sedlar används i olagliga sammanhang.Då försvinner hälften av Riksbankens årliga vinst från kontantutgivningen på 10 miljarder kronor till utländska centralbanker.
Det cirkulerar 46 miljoner tusenlappar i Sverige. Drygt fem lakan per invånare.
Finansinspektionen tycker att det finns för mycket kontanter i omlopp, vilket leder till värdetransportrån och annan brottslighet.
Kontanter är mest populära bland dem som vill slippa redovisa sina tillgodohavanden och transaktioner öppet.
"De flesta tusenlapparna finns i madrasserna", säger Rolf Friberg, VD för valutaväxlaren Forex.
"Vi känner ofta att det luktar unket om tusenlappar vi får in. Vi kallar dem MDV – madrassvaluta. Det är ingen idé att ha dem på banken. Då får man en miserabel ränta och många åker dessutom på förmögenhetsskatt."
Även i den svarta och gråa ekonomin är det populärt med kontanter, särskilt tusenlappar.
"Oftast är det i byggbranschen man betalar kontant med tusenlappar. Byggjobbarna vill inte ha eurosedlar", säger Rolf Friberg.
Men staten gör ändå en viss förtjänst på att svenska sedlar används i olagliga sammanhang.
Kontanter är en form av skuldsedlar, som ger 0 procents ränta. Allmänhetens innehav av sedlar och mynt är alltså ett gigantiskt, räntefritt lån till staten.
Finessen är att Riksbanken kan använda detta lån till att köpa tillgångar, exempelvis utländska värdepapper, som till skillnad från kontanter ger hygglig ränta. Skillnaden kallas "seignorage".
Svenska staten tjänar enorma pengar på detta. Drygt 10 miljarder per år, enligt Riksbankens något snäva definition.
Ofta ses kontantanvändning som det enda effektiva sättet att beskatta den svarta ekonomin.
Seignorageintäkterna blir ännu större om sedlarna används utanför landets gränser.
Den amerikanska centralbanken Federal Reserve bedömer att över hälften av alla dollarsedlar finns utanför USA, framför allt i Ryssland och Latinamerika.
"Med dollarsedlar värda 300 miljarder i utländska händer tjänar USA ungefär 15 miljarder dollar per år seignorage", sa Fed-ledamoten Lawrence Meyer i samband med att euron lanserades.
"Med euron som en alternativ världsvaluta, kan vi förlora en avsevärd andel av det räntefria lån som omvärlden ger oss."
Eurosedlar är inte lika populära ännu. Mindre än 15 procent av eurosedlarna finns i omlopp utanför eurozonen.
Men införandet av 500-eurosedeln är ett allvarligt försök att konkurrera ut dollarn i den undre världen.
"När jag kritiserade införandet av 500-eurosedeln, fick jag höra från europeiska ekonomer att de mycket väl visste att den främst skulle användas i olagliga sammanhang", förklarade Riksbankens rådgivare Kenneth Rogoff nyligen.
I Sverige finns sedlar och mynt värda 96 miljarder kronor i omlopp. Nästan hälften, 46 miljarder, är tusenlappar.
Skulle de försvinna och ersättas av euro- eller dollarsedlar, går staten alltså miste om seignorageintäkter i storleksordningen 5 miljarder kronor varje år.
Stora sedlar ökar rånrisken. Men om den svenska tusenlappen slopas är risken att svenskarna går över till utländska sedlar i högre valörer. Svenska staten tjänar på att sedlar används i olagliga sammanhang.Då försvinner hälften av Riksbankens årliga vinst från kontantutgivningen på 10 miljarder kronor till utländska centralbanker.
Det cirkulerar 46 miljoner tusenlappar i Sverige. Drygt fem lakan per invånare.
Finansinspektionen tycker att det finns för mycket kontanter i omlopp, vilket leder till värdetransportrån och annan brottslighet.
Kontanter är mest populära bland dem som vill slippa redovisa sina tillgodohavanden och transaktioner öppet.
"De flesta tusenlapparna finns i madrasserna", säger Rolf Friberg, VD för valutaväxlaren Forex.
"Vi känner ofta att det luktar unket om tusenlappar vi får in. Vi kallar dem MDV – madrassvaluta. Det är ingen idé att ha dem på banken. Då får man en miserabel ränta och många åker dessutom på förmögenhetsskatt."
Även i den svarta och gråa ekonomin är det populärt med kontanter, särskilt tusenlappar.
"Oftast är det i byggbranschen man betalar kontant med tusenlappar. Byggjobbarna vill inte ha eurosedlar", säger Rolf Friberg.
Men staten gör ändå en viss förtjänst på att svenska sedlar används i olagliga sammanhang.
Kontanter är en form av skuldsedlar, som ger 0 procents ränta. Allmänhetens innehav av sedlar och mynt är alltså ett gigantiskt, räntefritt lån till staten.
Finessen är att Riksbanken kan använda detta lån till att köpa tillgångar, exempelvis utländska värdepapper, som till skillnad från kontanter ger hygglig ränta. Skillnaden kallas "seignorage".
Svenska staten tjänar enorma pengar på detta. Drygt 10 miljarder per år, enligt Riksbankens något snäva definition.
Ofta ses kontantanvändning som det enda effektiva sättet att beskatta den svarta ekonomin.
Seignorageintäkterna blir ännu större om sedlarna används utanför landets gränser.
Den amerikanska centralbanken Federal Reserve bedömer att över hälften av alla dollarsedlar finns utanför USA, framför allt i Ryssland och Latinamerika.
"Med dollarsedlar värda 300 miljarder i utländska händer tjänar USA ungefär 15 miljarder dollar per år seignorage", sa Fed-ledamoten Lawrence Meyer i samband med att euron lanserades.
"Med euron som en alternativ världsvaluta, kan vi förlora en avsevärd andel av det räntefria lån som omvärlden ger oss."
Eurosedlar är inte lika populära ännu. Mindre än 15 procent av eurosedlarna finns i omlopp utanför eurozonen.
Men införandet av 500-eurosedeln är ett allvarligt försök att konkurrera ut dollarn i den undre världen.
"När jag kritiserade införandet av 500-eurosedeln, fick jag höra från europeiska ekonomer att de mycket väl visste att den främst skulle användas i olagliga sammanhang", förklarade Riksbankens rådgivare Kenneth Rogoff nyligen.
I Sverige finns sedlar och mynt värda 96 miljarder kronor i omlopp. Nästan hälften, 46 miljarder, är tusenlappar.
Skulle de försvinna och ersättas av euro- eller dollarsedlar, går staten alltså miste om seignorageintäkter i storleksordningen 5 miljarder kronor varje år.
