Blå R1
Hoppsan, blev visst 1000cc igen
Tänkte bara informera alla om vad som hänt i mitt liv den senaste tiden..
Sålde den vackra 749 till ett alldeles för lågt pris, den var inte riktigt min stil och köpte mig en KTM 660..
Länge vart sugen på att prova åka motard o tänkte att det var dax nu!!
Om ni letar lite så hittar ni en bild tråd från Anderstorp där jag var med (28/5?), trodde först att en motard runt A-torp skulle vara helt hopplöst, o visst, man ska ju inte påstå att jag satte personbästa men det var kul, fruktansvärt kul!!
Men nu, för två veckor sedan, skulle jag ut o lära tjejen köra hoj, tänkte att denna gör det ju inget om hon lägger, har en väldans massa delar till den!!
På väg ut mot lämplig parkering lyckas jag slå över med hojen, stående..
Landar o glider först på magen, vänder mig o glider lite på ryggen oxå..
Jeansen som jag hade på mig blev nästan lite snyggare än dom var innan, hjälmen var aldrig i (nyköpt) och jag kom undan lite blåslagen o skrapad..
Inga stora skador alls, kanske på egot men inte i kroppen.. Lägger ca 2,5 timmar på att få ihop hojen igen och samma dag blir den körklar!!
Det var bara styre o lite små grejor som gick åt hel...e..
Detta var lördagen..
Söndag bestämmer vi att samlas lite motarder o ger oss iväg mot lämplig parkering utanför stan för lite aktivt busande..
Håller mig lite lugn då lördagens händelser var färska i minnet!!
Ska ge mig av mot jobbet o när jag ska svänga ut från parkeringen låser jag framhjulet (ligger nog lite grus på parkeringen), styret viker sig (okoncentrerad), jag sätter ner vänster benet o trycker upp hojen i balans igen (naturlig reaktion), då måste stövlen ha "greppat" i asfalten och vrider runt, av, underbenet vid knät..
Lyckas hålla hojen på hjulen och får stopp på färden andra sidan korsningen.. Då stödet sitter på vänster får jag ett helvete med att få ner det men lyckas till slut.
Försöker först hoppa av åt vänster men inser snabbt att det är ingen ide att ens försöka stödja på benet..
Då jag redan innan har opererat det knät innan tror jag ju givetvis att det är samma skada en gång till och vet att då kan man vänta ut det så kommer det funka så smått snart igen..
Dock är det en malande känsla långt bak i huvet som säger att: Nej, detta är ngt nytt..
Ligger lugnt nere på marken med benet i högläge o funderar på vad fan jag ska göra nu då, kompisarna som givetvis undrar vad fan jag tagit vägen kommer dit..
Ambulans föreslås men: Näe, dumt slöseri med skattemedel..
Ringer tjejen o ber henne komma dit, men säger inget om det som hänt då hon låg bakom mig dagen innan när jag slog över och jag vill ju givetvis inte att hon ska stressa upp sig för mycket innan vi vet vad som har hänt..
Hon kör ner mig till akuten o det visar sig efter en röntgen att det är benet som är av precis uppe i knät..
Nu blir det rullstol ett par månder o förmodligen en lång rehab..
Tänk så tokigt det kan bli när man räddar en lowsider i 20-30 km/h..
Stort tack till alla inom vården, jag har blivigt väldigt bra behandlad och det tycker jag ska nämnas..
Mvh Daniel
Sålde den vackra 749 till ett alldeles för lågt pris, den var inte riktigt min stil och köpte mig en KTM 660..
Länge vart sugen på att prova åka motard o tänkte att det var dax nu!!
Om ni letar lite så hittar ni en bild tråd från Anderstorp där jag var med (28/5?), trodde först att en motard runt A-torp skulle vara helt hopplöst, o visst, man ska ju inte påstå att jag satte personbästa men det var kul, fruktansvärt kul!!
Men nu, för två veckor sedan, skulle jag ut o lära tjejen köra hoj, tänkte att denna gör det ju inget om hon lägger, har en väldans massa delar till den!!
På väg ut mot lämplig parkering lyckas jag slå över med hojen, stående..
Landar o glider först på magen, vänder mig o glider lite på ryggen oxå..
Jeansen som jag hade på mig blev nästan lite snyggare än dom var innan, hjälmen var aldrig i (nyköpt) och jag kom undan lite blåslagen o skrapad..
Inga stora skador alls, kanske på egot men inte i kroppen.. Lägger ca 2,5 timmar på att få ihop hojen igen och samma dag blir den körklar!!
Det var bara styre o lite små grejor som gick åt hel...e..
Detta var lördagen..
Söndag bestämmer vi att samlas lite motarder o ger oss iväg mot lämplig parkering utanför stan för lite aktivt busande..
Håller mig lite lugn då lördagens händelser var färska i minnet!!
Ska ge mig av mot jobbet o när jag ska svänga ut från parkeringen låser jag framhjulet (ligger nog lite grus på parkeringen), styret viker sig (okoncentrerad), jag sätter ner vänster benet o trycker upp hojen i balans igen (naturlig reaktion), då måste stövlen ha "greppat" i asfalten och vrider runt, av, underbenet vid knät..
Lyckas hålla hojen på hjulen och får stopp på färden andra sidan korsningen.. Då stödet sitter på vänster får jag ett helvete med att få ner det men lyckas till slut.
Försöker först hoppa av åt vänster men inser snabbt att det är ingen ide att ens försöka stödja på benet..
Då jag redan innan har opererat det knät innan tror jag ju givetvis att det är samma skada en gång till och vet att då kan man vänta ut det så kommer det funka så smått snart igen..
Dock är det en malande känsla långt bak i huvet som säger att: Nej, detta är ngt nytt..
Ligger lugnt nere på marken med benet i högläge o funderar på vad fan jag ska göra nu då, kompisarna som givetvis undrar vad fan jag tagit vägen kommer dit..
Ambulans föreslås men: Näe, dumt slöseri med skattemedel..
Ringer tjejen o ber henne komma dit, men säger inget om det som hänt då hon låg bakom mig dagen innan när jag slog över och jag vill ju givetvis inte att hon ska stressa upp sig för mycket innan vi vet vad som har hänt..
Hon kör ner mig till akuten o det visar sig efter en röntgen att det är benet som är av precis uppe i knät..
Nu blir det rullstol ett par månder o förmodligen en lång rehab..
Tänk så tokigt det kan bli när man räddar en lowsider i 20-30 km/h..
Stort tack till alla inom vården, jag har blivigt väldigt bra behandlad och det tycker jag ska nämnas..
Mvh Daniel
