Anderstorp 11-12 maj 2007
Dags för årets första ERF.
Lämpar av grejorna i boxen som delas med Big Boys, Big Toys Racing och Allt i Däck.
Åker sedan till sedvanlig fredagsuppladdning i Gisleparkens stugby. Där var för övrigt väldigt glest med racingteam den här gången.
Ursprungligen skulle jag dela stuga med Magnus (Valmers) och Fredrik (Zoulfly), men eftersom en flicka i teamet även visade sig vara Valmers flickvän, behövde de en mer "kn*llvänlig" miljö och tog en egen stuga. Zoulfly hade också flickvän med sig, men han är för gammal för sånt där.
Miss_Orchidee förgyllde vår kväll med nervöst, osammanhängande babbel. Hon skulle begå rejsdebut under helgen.
Mot midnatt dök tyvärr även Mr K upp.
Efter byråkratiövningarna i sekretariatet kunde vi besiktiga hojen. Den gick igenom utan anmärkning - de märkte inte ens att det satt fel siffror på den!
Vi saknade en HurtigTankeDunke (norska för snabbtankningsanläggning) och pålitlig transponder, så GSXR1100BÄNKAD fixade det åt oss. Tyvärr läckte snabbtanken, och transpondern (som vi fick 30 minuter före kvalet) var oladdad. Tack Micke.
Vi chansade på att min transponder skulle funka, vilket den inte kan ha gjort. Den visade alldeles för låga tider.
Jag körde bara 5-6 varv på kvalet, mest för att mina goda vapendragare inte hade suttit på en hoj sedan final-ERF:et på mossen förra året.
Kvalet gick i alla fall bra, vi fick en lovande 10:e plats.
Race.
Förutsättningarna var goda - fint väder och torr bana.
Planen var att från vår framskjutna startposition bara öka, och varva Lindström ungefär 2 gånger per timme.
Det sket sig DIRECKT!!!111
Jag fick ta starten den här gången, och var ganska laddad.
Alla springer över banan mot sina cyklar, våran snurrar igång som den ska, men sen lyckas jag få i tvåan med ett kärringstopp som följd. Försöker hitta friläget så att den kan övertalas att starta igen. Kommer iväg NÄST SIST av 36 startande. Inte så bra.
Jag skriker japanska stridsrop i hjälmen och sätter iväg. Lyckas plocka tillbaka nio positioner innan första varvet är till ända, och ytterligare fem positioner under andra varvet. Sedan blir det svårare, men tar någon då och då.
Efter fem varv på reserven går jag in för tankning och förarbyte, då på position nio!
Tankstoppet blev misslyckat - efter att rejset startat har någon kommit på den briljanta idén att bygga om tankdepån.
Det medförde att våran tankstation behövde flyttas, så när jag kommer in hittar jag inte var jag ska vara!
Vi fick backa hojen genom tankdepån för att komma till våran ruta! Det "varvet" gick inte fort.
Zoulfly fick börja om från position 18, men körde snabbt och säkert hela stinten, och kunde lämna av till Valmers på en elfteplats. Riiiiispäckt!
Valmers kämpar i det allt mer utspridda fältet och lyckas under ett långt pass ta tillbaka platserna som bytet kostade.
Allt flyter på bra, och helt i linje med fulracingtraditionen struntar vi i att byta däck eller bromsbelägg. Det senare borde vi nog ha gjort när allt kommer omkring. Med 45 minuter kvar känns bromsarna svampiga och börjar snabbt förlora bett.
Vi tar målflagg med en tolfteplats som slutresultat!
Vi fick även våra första placeringspoäng! Wooohooo!
Slutsatsen är att afasilogistik ger bättre utdelning än GSXR1100R:s Stasi-strategier.
Efterkontroll av hojen visade att bromsbeläggen inte höll sex timmar.
Många tack till Valmers och Zoulfly för att de ger allt, flickvänsdepåteamet för att de roddade med allt från tankning till att vattna urlakade förare, arrangörer och funktionärer för ett väloljat arrangemang.
Eder Hugo.

Dags för årets första ERF.
Lämpar av grejorna i boxen som delas med Big Boys, Big Toys Racing och Allt i Däck.
Åker sedan till sedvanlig fredagsuppladdning i Gisleparkens stugby. Där var för övrigt väldigt glest med racingteam den här gången.
Ursprungligen skulle jag dela stuga med Magnus (Valmers) och Fredrik (Zoulfly), men eftersom en flicka i teamet även visade sig vara Valmers flickvän, behövde de en mer "kn*llvänlig" miljö och tog en egen stuga. Zoulfly hade också flickvän med sig, men han är för gammal för sånt där.
Miss_Orchidee förgyllde vår kväll med nervöst, osammanhängande babbel. Hon skulle begå rejsdebut under helgen.
Mot midnatt dök tyvärr även Mr K upp.
Efter byråkratiövningarna i sekretariatet kunde vi besiktiga hojen. Den gick igenom utan anmärkning - de märkte inte ens att det satt fel siffror på den!
Vi saknade en HurtigTankeDunke (norska för snabbtankningsanläggning) och pålitlig transponder, så GSXR1100BÄNKAD fixade det åt oss. Tyvärr läckte snabbtanken, och transpondern (som vi fick 30 minuter före kvalet) var oladdad. Tack Micke.
Vi chansade på att min transponder skulle funka, vilket den inte kan ha gjort. Den visade alldeles för låga tider.
Jag körde bara 5-6 varv på kvalet, mest för att mina goda vapendragare inte hade suttit på en hoj sedan final-ERF:et på mossen förra året.
Kvalet gick i alla fall bra, vi fick en lovande 10:e plats.
Race.
Förutsättningarna var goda - fint väder och torr bana.
Planen var att från vår framskjutna startposition bara öka, och varva Lindström ungefär 2 gånger per timme.

Det sket sig DIRECKT!!!111

Jag fick ta starten den här gången, och var ganska laddad.
Alla springer över banan mot sina cyklar, våran snurrar igång som den ska, men sen lyckas jag få i tvåan med ett kärringstopp som följd. Försöker hitta friläget så att den kan övertalas att starta igen. Kommer iväg NÄST SIST av 36 startande. Inte så bra.
Jag skriker japanska stridsrop i hjälmen och sätter iväg. Lyckas plocka tillbaka nio positioner innan första varvet är till ända, och ytterligare fem positioner under andra varvet. Sedan blir det svårare, men tar någon då och då.
Efter fem varv på reserven går jag in för tankning och förarbyte, då på position nio!
Tankstoppet blev misslyckat - efter att rejset startat har någon kommit på den briljanta idén att bygga om tankdepån.

Det medförde att våran tankstation behövde flyttas, så när jag kommer in hittar jag inte var jag ska vara!
Vi fick backa hojen genom tankdepån för att komma till våran ruta! Det "varvet" gick inte fort.
Zoulfly fick börja om från position 18, men körde snabbt och säkert hela stinten, och kunde lämna av till Valmers på en elfteplats. Riiiiispäckt!
Valmers kämpar i det allt mer utspridda fältet och lyckas under ett långt pass ta tillbaka platserna som bytet kostade.
Allt flyter på bra, och helt i linje med fulracingtraditionen struntar vi i att byta däck eller bromsbelägg. Det senare borde vi nog ha gjort när allt kommer omkring. Med 45 minuter kvar känns bromsarna svampiga och börjar snabbt förlora bett.
Vi tar målflagg med en tolfteplats som slutresultat!
Vi fick även våra första placeringspoäng! Wooohooo!

Slutsatsen är att afasilogistik ger bättre utdelning än GSXR1100R:s Stasi-strategier.

Efterkontroll av hojen visade att bromsbeläggen inte höll sex timmar.
Många tack till Valmers och Zoulfly för att de ger allt, flickvänsdepåteamet för att de roddade med allt från tankning till att vattna urlakade förare, arrangörer och funktionärer för ett väloljat arrangemang.

Eder Hugo.





