[Rookie 600-knutstorp] Rejsrapport och uppföljning på "Jag behöver uppmuntran"
Uppföljning av ”Jag behöver uppmuntran” http://www.sporthoj.com/forum/showthread.php?t=130615
Veckan innan rejset inbjud knappast till någon vila. Hojen såg ut som skit med silvertejp, fel lack på tanken och ett allmänt junkigt intryck. Kom ihåg att jag egentligen inte ville åka ner eller rättare sagt jag ville men orka inte och kände att om nått gick åt skogen så skulle jag skita i detta.
Torsdag
Jag lyckas smita två timmar tidigare från jobbet och åker ner till Nyköping i tjejens (ja killar ni kan ge upp för tillfället, jag är bokad) Opel Corsa swing, en alldeles utmärkt bil om man aldrig aldrig aldrig någonsin suttit i en riktig bil. Väl hemma är jag dyblöt av svett och utmattad. Vi lyckas lasta på en ocean av tid. När vi väl tar oss iväg så är det såklart bilkö ut ur Nyköping. Erik, min hjälte denna helg, tar över rodret vid Nyköpingsbro och jag somnar genast. Efter stjärnstopp antal rök/kiss pauser lyckas vi i Bjuv fråga två olika personer som inte förstår oss och vi förstår inte dom. Vi undrar vart vi egentligen hamnat. Kan man verkligen kallas svensktalande som skåning som bryter på rotvälska? Ja vi kommer i alla fall fram vi 22:00 och Robban (#32), min tältkompis för helgen, har redan packat upp. Så vi åker för att sova. Efter otaliga felkörningar kommer vi fram. Sov gott Erik och puss säger jag och somnar till en 70-tal agentfilm.
Fredag
Inte så mycket att orda om för min del. Gled mest runt. Dock så vurpar Robban och bryter något i sin redan pajade fot. Han blir borta på sjukhus äventyr hela dagen om kommer vi 21:00 med gips upp till knät. Han är inte glad, 3,5 varv hann han köra. Min transponder var det visst inget batteri i så jag slipper skämmas över mina tider.
Lördag
Självklart är vi lite sena och sen velar vi lite om vad vi ska ha för däck. Ähh va fan på med slicksen. Eftersom vi gör det mesta med en cigg i munnen är det bli kämpigt att byta med all rök i ögonen. Därför är vi en aning sena ut. När jag kör ut börjar det regna. Första varvet är det gulflagg på två ställen. Jag rullar runt jävligt lugnt på 1.34. Larvigt. Dock är det en massa tokar som var ute några varv innan mig och han köra två eller tre varv innan det börja regna. Jag hamnar på 28 plats. Vilket jävla larv. Ja nu är det i alla fall enkelt att välja däck.
Problemet jag har med denna sport är mitt temperament. Jag kan vara lite hetsig och aggressiv. Bara i störst allmänhet alltså. Jag försöker lugna ner mig innan nästa kval. Är inte nervös, känner inget faktiskt. Men när jag står och väntar på släppas ut händer något i min hjärna. Den elaka Jonatan kom fram. Åker ut som kanske 5:a eller nått. Upp för första högern ser jag att jag tappar nån meter. Fan heller tänker den elaka Jonte. Han ger på rullen på tok för mycket. Hojen blir en Speedwayhoj på en millisekund och jag glider på rygg jävligt långt. Det händer inget allvarligt och jag hade nästan bara kunnat åka vidare. Men de blir inget mer efter oljehändelsen. Efter lite väder forskande sätter jag på slicksen. Fast jag vet att SMHI alltid har fel. Jaja det blir till att byta igen på söndag morgon.
Söndag
Går upp på morgonen men jag vaknar inte.
På warmup feger jag rejält men får ändå 17:de tid. Vad fan gör alla andra? Eftersom jag startar i sista led så har jag egentligen inget att köra för. Bara ha kul säger alla. Jag rullar ut lite lojt och tänker att jag ska larva lite. Hatar ju regn så det är ingen idé att ladda. Ställer mig längst bak och det positiva i det är att man inte behöver vänta så mycket. Starten går och som vanligt startar alla som tofflor. Men eftersom jag fegar in i första böj så tar jag inte mer än kanske 5-6st (ett och ett halvt led alltså). Då vaknar det elaka Jonte. Vi bråkar mycket i huvud och jag lyckas hålla han i schack några varv. Tar en eller två placeringar. Kommer in mot Gunnar Nilsson kurvan i hög fart. Tänker ojojoj och lägger fingrarna på bromsen, kommer på att jag omöjligen kan bromsa nu. Men av någon anledning släpper det bak ändå. Troligtvis har jag slagigt av för mycket på gasen. När jag reser mig ligger det visst en kompis bakom mig i fållan. Han hade uppenbarligen fått för sig att hänga av mig och haft samma tempo. Knäppskalle.
Jaja står kvar och skämtar med funkisarna och försöker sälja hojen. Nu får det bli Motard istället tänker jag. Ingen vill köpa den. Jag blockerar alla känslor och larvar runt. Åker hem vid 15 tiden och eftersom det spöregnar typ hela vägen hem så går det inte att snitta mer än 110 med släpet. Är färdig urlastat vid 23 tiden.
Ja nu vet jag inte hur det blir. 5 vurpor på 4 tävlingarna. Det funkar helt enkelt inte. Motard kanske passar min hjärna bättre?
Kul att du läste ända hit. Har inte energi att vara rolig.
Uppföljning av ”Jag behöver uppmuntran” http://www.sporthoj.com/forum/showthread.php?t=130615
Veckan innan rejset inbjud knappast till någon vila. Hojen såg ut som skit med silvertejp, fel lack på tanken och ett allmänt junkigt intryck. Kom ihåg att jag egentligen inte ville åka ner eller rättare sagt jag ville men orka inte och kände att om nått gick åt skogen så skulle jag skita i detta.
Torsdag
Jag lyckas smita två timmar tidigare från jobbet och åker ner till Nyköping i tjejens (ja killar ni kan ge upp för tillfället, jag är bokad) Opel Corsa swing, en alldeles utmärkt bil om man aldrig aldrig aldrig någonsin suttit i en riktig bil. Väl hemma är jag dyblöt av svett och utmattad. Vi lyckas lasta på en ocean av tid. När vi väl tar oss iväg så är det såklart bilkö ut ur Nyköping. Erik, min hjälte denna helg, tar över rodret vid Nyköpingsbro och jag somnar genast. Efter stjärnstopp antal rök/kiss pauser lyckas vi i Bjuv fråga två olika personer som inte förstår oss och vi förstår inte dom. Vi undrar vart vi egentligen hamnat. Kan man verkligen kallas svensktalande som skåning som bryter på rotvälska? Ja vi kommer i alla fall fram vi 22:00 och Robban (#32), min tältkompis för helgen, har redan packat upp. Så vi åker för att sova. Efter otaliga felkörningar kommer vi fram. Sov gott Erik och puss säger jag och somnar till en 70-tal agentfilm.
Fredag
Inte så mycket att orda om för min del. Gled mest runt. Dock så vurpar Robban och bryter något i sin redan pajade fot. Han blir borta på sjukhus äventyr hela dagen om kommer vi 21:00 med gips upp till knät. Han är inte glad, 3,5 varv hann han köra. Min transponder var det visst inget batteri i så jag slipper skämmas över mina tider.
Lördag
Självklart är vi lite sena och sen velar vi lite om vad vi ska ha för däck. Ähh va fan på med slicksen. Eftersom vi gör det mesta med en cigg i munnen är det bli kämpigt att byta med all rök i ögonen. Därför är vi en aning sena ut. När jag kör ut börjar det regna. Första varvet är det gulflagg på två ställen. Jag rullar runt jävligt lugnt på 1.34. Larvigt. Dock är det en massa tokar som var ute några varv innan mig och han köra två eller tre varv innan det börja regna. Jag hamnar på 28 plats. Vilket jävla larv. Ja nu är det i alla fall enkelt att välja däck.
Problemet jag har med denna sport är mitt temperament. Jag kan vara lite hetsig och aggressiv. Bara i störst allmänhet alltså. Jag försöker lugna ner mig innan nästa kval. Är inte nervös, känner inget faktiskt. Men när jag står och väntar på släppas ut händer något i min hjärna. Den elaka Jonatan kom fram. Åker ut som kanske 5:a eller nått. Upp för första högern ser jag att jag tappar nån meter. Fan heller tänker den elaka Jonte. Han ger på rullen på tok för mycket. Hojen blir en Speedwayhoj på en millisekund och jag glider på rygg jävligt långt. Det händer inget allvarligt och jag hade nästan bara kunnat åka vidare. Men de blir inget mer efter oljehändelsen. Efter lite väder forskande sätter jag på slicksen. Fast jag vet att SMHI alltid har fel. Jaja det blir till att byta igen på söndag morgon.
Söndag
Går upp på morgonen men jag vaknar inte.
På warmup feger jag rejält men får ändå 17:de tid. Vad fan gör alla andra? Eftersom jag startar i sista led så har jag egentligen inget att köra för. Bara ha kul säger alla. Jag rullar ut lite lojt och tänker att jag ska larva lite. Hatar ju regn så det är ingen idé att ladda. Ställer mig längst bak och det positiva i det är att man inte behöver vänta så mycket. Starten går och som vanligt startar alla som tofflor. Men eftersom jag fegar in i första böj så tar jag inte mer än kanske 5-6st (ett och ett halvt led alltså). Då vaknar det elaka Jonte. Vi bråkar mycket i huvud och jag lyckas hålla han i schack några varv. Tar en eller två placeringar. Kommer in mot Gunnar Nilsson kurvan i hög fart. Tänker ojojoj och lägger fingrarna på bromsen, kommer på att jag omöjligen kan bromsa nu. Men av någon anledning släpper det bak ändå. Troligtvis har jag slagigt av för mycket på gasen. När jag reser mig ligger det visst en kompis bakom mig i fållan. Han hade uppenbarligen fått för sig att hänga av mig och haft samma tempo. Knäppskalle.
Jaja står kvar och skämtar med funkisarna och försöker sälja hojen. Nu får det bli Motard istället tänker jag. Ingen vill köpa den. Jag blockerar alla känslor och larvar runt. Åker hem vid 15 tiden och eftersom det spöregnar typ hela vägen hem så går det inte att snitta mer än 110 med släpet. Är färdig urlastat vid 23 tiden.
Ja nu vet jag inte hur det blir. 5 vurpor på 4 tävlingarna. Det funkar helt enkelt inte. Motard kanske passar min hjärna bättre?
Kul att du läste ända hit. Har inte energi att vara rolig.
