Kristian Salö
Kristian Salö
Team Firebike – Race rapport ERF 3, Mo i Rana
Det gick som det brukar för Team Firebike # 70. Problematisk uppladning, strul med motorcykeln, sviktande depotpersonal och en tur ut i grusen. Men nu börjar Team Firebikes rutin att komma till sin rätt och ännu en gång klarade vi att få målflagg.
Denna gång var vi bättre förberedda än någonsin. Två av förarna hade två veckor tidigare varit och tävlat på banan i N-Cup i Super B. Den tredje förarens uppladning och testing av ERF hojen kunde varit bättre men en krasch på Rudskogen satte stopp för det.
Som vanlig förföljer oturen Team Firebike. Johnsen glømde plånboken på flyget, Bjørgos bagage, men skinnställ och hjälm blev av misstag skickat vidare till Oslo och Teamkoordinator Torgny Salö med sin depotstab blev tvugna att återvända hemåt till Malmö pga sjukdom i familjen redan innan tävlingen ens startat.
Men detta var inte alt. Johnsen som skulle köra in sig på banan och testa ut hojen på fredagsträningen lyckades överheta motorn och köra slut på kylarvatten med påföljande motorproblem. Dessutom började Salös sprinthoj att strula i växellådan och det såg riktig mörkt ut för oss på fredagskvällen.
Med hjälp av HET’s erfarenhet och mekanisk kunnande åtgärdades växellådan och Salös sprinthoj fick ännu en gång utgöra back-up. Ett stort tack till Humlan och Skalman för all hjälp! Kvällen och halva natten gick åt för att fixa växellåda, byta olja och satsa på att vi kunde få tag i nya bromsklossar efter kvalet.
Vi tog det lugnt på kvalet och Bjørgo började med stabila 1:49-1:47 varv. Salö körde sedan ner tiderna till 1:45-1:42 medan Johnsen avslutade planenligt på 2:00-1:55.
Bjørgo skulle få äran att starta från tredje sista startspår. Han kom i väg som en raket och var säkert uppe på en tionde plats in i första böj. Därefter hittade han sin rytm och flyt och föll tillbaka på en 17e plats vid första plassering. Efter andra varvet låg vi näst sist men vi höll oss till vår strategi som skulle innebära av vi snittade 30-35 varv per timme.
Salö övertog sedan och körde upp Team Firebike till en 18e plats. Tredje passet blev kortare än väntat och Johnsen fick en ofrivillig tur i grusen.
Två timmar i pit-boxen hörde inte till planen och vi var nu ohjälpligt sist. Men skam den som ger sig och Team Firebikes goda tradition att inte ge upp medförde av vi åter igjen kunde entra banan men reparerad cykel och nya(re) kalla slicks.
Racet var givetvis förstört och vår topplassering hade vi för länge sedan kunnat glömma. Men under ett 10 timmars långt race så händer det alltid något och plötsligt närmar man sig andra team som också har fått problem. Det blev ett nytt race i racet mellan oss och # 85 - Hocus Racing, som hade fått problem med ett hjullager och hjulbult. Den näst sista timmen var riktig rolig. Vi visste att det bara skilde ett varv mellan oss och Hocus Racing.
- Jag hade en bra fight först med en av deras förare och sedan med den andra. När dom gick in för att byta chafför hoppades jag att vi skulle gå om i sammandraget. Deras strategi med täta förar och däckbyten var mycket olik från vår strategi och även om de körde fortare kunde det bli spännande in i det sista, trodde Kristian Salö.
- Dessverre hadde jeg ikke dekk igjen til å matche dem helt mot slutten, sa norrbaggen Lars Bjørgo som blev tvungen att dra ner på tempot den sista halvtimmen. Han avsluttade loppet med en liten stoppie utanför pit-boxen.
Nu tar vi nya tag och satsar vidare mot höstens ERF på Knutstorp. Klarar vi ett helt problemfritt race kan vi kanske till och med kan ha team bakom oss på resultatlistan som inte brutit eller haft andra problem.
Det gick som det brukar för Team Firebike # 70. Problematisk uppladning, strul med motorcykeln, sviktande depotpersonal och en tur ut i grusen. Men nu börjar Team Firebikes rutin att komma till sin rätt och ännu en gång klarade vi att få målflagg.
Denna gång var vi bättre förberedda än någonsin. Två av förarna hade två veckor tidigare varit och tävlat på banan i N-Cup i Super B. Den tredje förarens uppladning och testing av ERF hojen kunde varit bättre men en krasch på Rudskogen satte stopp för det.
Som vanlig förföljer oturen Team Firebike. Johnsen glømde plånboken på flyget, Bjørgos bagage, men skinnställ och hjälm blev av misstag skickat vidare till Oslo och Teamkoordinator Torgny Salö med sin depotstab blev tvugna att återvända hemåt till Malmö pga sjukdom i familjen redan innan tävlingen ens startat.
Men detta var inte alt. Johnsen som skulle köra in sig på banan och testa ut hojen på fredagsträningen lyckades överheta motorn och köra slut på kylarvatten med påföljande motorproblem. Dessutom började Salös sprinthoj att strula i växellådan och det såg riktig mörkt ut för oss på fredagskvällen.
Med hjälp av HET’s erfarenhet och mekanisk kunnande åtgärdades växellådan och Salös sprinthoj fick ännu en gång utgöra back-up. Ett stort tack till Humlan och Skalman för all hjälp! Kvällen och halva natten gick åt för att fixa växellåda, byta olja och satsa på att vi kunde få tag i nya bromsklossar efter kvalet.
Vi tog det lugnt på kvalet och Bjørgo började med stabila 1:49-1:47 varv. Salö körde sedan ner tiderna till 1:45-1:42 medan Johnsen avslutade planenligt på 2:00-1:55.
Bjørgo skulle få äran att starta från tredje sista startspår. Han kom i väg som en raket och var säkert uppe på en tionde plats in i första böj. Därefter hittade han sin rytm och flyt och föll tillbaka på en 17e plats vid första plassering. Efter andra varvet låg vi näst sist men vi höll oss till vår strategi som skulle innebära av vi snittade 30-35 varv per timme.
Salö övertog sedan och körde upp Team Firebike till en 18e plats. Tredje passet blev kortare än väntat och Johnsen fick en ofrivillig tur i grusen.
Två timmar i pit-boxen hörde inte till planen och vi var nu ohjälpligt sist. Men skam den som ger sig och Team Firebikes goda tradition att inte ge upp medförde av vi åter igjen kunde entra banan men reparerad cykel och nya(re) kalla slicks.
Racet var givetvis förstört och vår topplassering hade vi för länge sedan kunnat glömma. Men under ett 10 timmars långt race så händer det alltid något och plötsligt närmar man sig andra team som också har fått problem. Det blev ett nytt race i racet mellan oss och # 85 - Hocus Racing, som hade fått problem med ett hjullager och hjulbult. Den näst sista timmen var riktig rolig. Vi visste att det bara skilde ett varv mellan oss och Hocus Racing.
- Jag hade en bra fight först med en av deras förare och sedan med den andra. När dom gick in för att byta chafför hoppades jag att vi skulle gå om i sammandraget. Deras strategi med täta förar och däckbyten var mycket olik från vår strategi och även om de körde fortare kunde det bli spännande in i det sista, trodde Kristian Salö.
- Dessverre hadde jeg ikke dekk igjen til å matche dem helt mot slutten, sa norrbaggen Lars Bjørgo som blev tvungen att dra ner på tempot den sista halvtimmen. Han avsluttade loppet med en liten stoppie utanför pit-boxen.
Nu tar vi nya tag och satsar vidare mot höstens ERF på Knutstorp. Klarar vi ett helt problemfritt race kan vi kanske till och med kan ha team bakom oss på resultatlistan som inte brutit eller haft andra problem.
