Då var det gjort. Raceoskulden togs den gågna helgen på Falkenbergs motorbana.
Torsdag: Går upp lite för ssent som vanligt. Sätter som mål att vara på rull innan kl 12.
Börjar packa Transvstit och husvagn och inser att tidsplanen kommer att spricka. Kommer iväg ca: 15:20. Stannar till och införskaffar lite 2-taktsolja innan resan börjar på allvar.
Kommer till Viiby krog och där lägger sig en långtradare sig på tvären över E20 ca: 20 sekunder innan vi kommer fram till den. Blir ståendes där i ca en timme innan vi får vända och åka en liten omväg.
Pga detta och aatt man är allmänt slö som vanligt så anländer vi till banan runt midnatt. Ställer upp husvagnen och ger fan i att packa ur bilen.
Fredag: Går upp lite för sent igen och får sätta fart med att gå en sväng med hunden och sen bröja lasta ur bilen. Hinner trots allt bli klar i tid då vi ska ut och köra.
Ger mig ut på första passet vilket också är andra gången i år på bana.
Allt känns lite skumt då det för mig är en hellt ny bana som jag aldrig kört på. (Mitt RR-liv sträcker sig fram tills nu inte längre än till Sviestad som är den enda bana som jag någonsin kört på.)
Kör hela passet och allt känns bara jobbigt och konstigt
Väl inne i depån påminner kroppen mig om att jag kanske borde ha rört mig mer under vintern men det är lite för sent att komma på det nu.
Sätter mig och tar det lugnt till nästa pass som visar sig vara inom kort då vi får samköra med Bott. Vi va visst inte så många som var nere för fredagsträning.
Ut igen och allt känns genast mycket bättre.
Vatten och vila kan göra gott ibland.
Dagen fortgår och det blit mycket mer köra än vad vi räknat med så sista passet hoppar jag över då jag inte är säker på om bensinen räcker.
Har haft MC-doktorn som depågranne hela dagen då vi få Eskilstunabor måste hålla ihop så vi inte känner oss helt bortkommna. Han har stått och klockat med sitt gökur och säger att jag kört varvtider som ligger strax över minuten.
Mindre bra tider
tänker jag och börjar ladda för nästa dag då det är tidskval.
Lördag: Går upp i tid för en gångs skull och lyckas ända komma ut lite sent på banan till dagens tidskval.
Tänker att nu måste det bara gå fortare än i går. Alla satt ju och skröt om hur fort dom kört på fredagen och lite fortare måste det ju kunna gå.
Körningen flytrer på hyffsat och eftersom man är långsam så hamnar man ju inte bakom någon som ligger och bromsar ens framfart. Blir en massa varv inann det är dax att gå in i depån och få dommen på papper.
Går upp till Brånalt och hämtar träningsresultatet.
Har kört på 58
r och med andra ord sänkt mig några sekunder. Är glad för det men lite mer måste det gå att kapa på tiden.
Hade under nästan hela passet legat och kört jämnt med Hamus (zenit) och kännde att det nog gjort sitt till att tiderna blev bättre.
Fick sen fördriva resten av dan med att glida omkring i depån och leta skugga. Det var varmt som satan hela dan och husvagnen var inte det svalaste stället att vara på.
Hade bara ett kvalheat på lördagen och började lite smått fokusera på söndagens två tidskaval som vi skulle ha innan racet.
Söndag: Går upp i tid igen
va ) och tänker att idag är dagen då det ska ske. Lite smått nervös inför dagens första tidskval då det också är racedag.
Går ut på första kvalet och tycker att det känns bra men väl inne i depån igen så blev det återigen bara 58r.
Inser också att man inte kommer hinna dra av sig utrustningen då vi ska ut igen om ca: 25 minuter. Blir till att dricka en massa och ge fan i att pissa då stället sitter där det sitter.
går ut på andra tidskvalet med hopp om att förbättra tiden. Nu jävlar är ju sista chansen.
Kör några varv och får blir i mitten på passet omblåst av en lite gul raket med en tjej i blått skinnställ. Nä nu jävlar, jag får försöka hänga på så gått det går tänker jag.
Ökar och hinner ändå inte med Tessan men har ändå ögonkontakt med hennes bakdel under hela varvet och börjar så smått inse att det går att köra fortare i kurvorna än jag gjort tidigare.
Blir frånåkt och känner ändå mig lite smått missnöjd efter passet. Går bort och kollar tiderna och ser att jag lyckats kapa en sekund och nu kvalat in till racet på 57,278. Startar som 10:a.
Inser återigen att det inte är någon idé att ta av sig skinnstället då det nu känns som att det vuxit fast på kroppen då den (kroppen) har svällt i värmen och det skulle vara omöjligt att få på sig skiten igen när det är dax för race.
Sätter mig ner och försöker vila och fokusera på racet.
Race: Känns lite smått nervöst återigen men det släpper så fort den slöa snubben med dom röda flaggorna håller upp dom så jag får släppa upp kopplingen och komma iväg. Varvet runt ägnas åt lite touringåkning och full fokus på att få en bra start i racet och komma ihåg vart fan min startplats var.
Kommer fram och ställer upp för start.
Lamporna tänds och motorerna rusar. Kent som står lite till vänster om mig får ett litet ryck i hojen innan lamporna tänds och återigen börjar det snurra lite för mycket i mitt huvud med tankar. (Har ju inte full koll då det är mitt första race.)
Lamporna släcks och jag släpper upp kopplingen och får en kanonstart.
tar 3 placeringar i starten och tänker att nu jävlar får det bära eller brista.
De framför drar iväg och ganska snart är det en stor lucka framåt.
Ligger så i något/några varv innan det på utgången av start o målrakan plötsligt susar förbi 3 st cyklar och vips så var man tillbaka på sin plats igen.
Ger mig fan på att hänga på då det inte har varit så stor tidskillnad på våra kvaltider och jag tycker att jag borde kunna sänka mig lite mer.
Hänger på hyffsat och tappar inte så mycket men på något sätt så drar dom ifrån någon meter varv för varv och snart så ligger jag en bit bakom. Värmen och tröttheten börjar göra sitt och jag börjar fundera på om någon mer ska komma och köra om mig.
Då ser jag plötsligt hur Kent gör ett misstag och bromsar för sent in i chikanen och helt plötsligt får kroppen ny energi och jag kommer lite närmare.
Ett misstag till från Kent eller Alicia som ligger framför mig och fajtas så är jag ifatt tänker jag.
Känner sen att jag inte tappar mark längre mot dom utan snarare tar in lite för varje varv.
Innan jag hinner få någon kontakt med dom så kör Kent om Alicia och hon tappar oväntat fort kontakten med honom. Återigen känner jag lite mer ork och kraft och tänker att nu jävlar gäller det.
Kommer ifatt Alicia och funderar på om jag ska ta första bästa chans att komma om eller om jag ska vänta och försöka på sista varvet för det har man ju hört att så gör dom stora pojkarna som kan det här med RR.
Innan jag hunnit fubdera färdigt så nyper Alicia bromsen ruskigt tidigt innnan näst sista böjen och vips är jag om utan att hinna tänka mer på det.
Det enda som slår mig nu är att nu måste jag ju göra allt för att hålla henne bakom mig då det måste vara ca: 2 varv kvar. Ger allt jag kan och vågar på det varvet och gissa om det var en stor lättnad nästa gång som jag kom ut på rakan och det viftades med målflagg.
Var helt säker på att det skulle vara ett varv kvar.
Satt sen och garvade högt för mig själv hela varvet runt och in i depån.
Resultatet blev i mitt första race en nionde plats och en bästa varvtid på en hög 54:a. Lyckades gå från att köra runt på tider över minuten första dan till en hög 54:a sista dan.
Något som jag är mer än nöjd över då mitt RR-liv sträcker sig till att ha kört licenskurs förra året på Sviestad och sen kört enbart träningar där under förra säsongen och en träning den här säsongen.
Ett stort tack till alla funkisar som var där och alla andra trevliga människor som var där. Största tacket till min sambo som fick mig att inse att RR är en grymt kul sport.
#88
Torsdag: Går upp lite för ssent som vanligt. Sätter som mål att vara på rull innan kl 12.
Börjar packa Transvstit och husvagn och inser att tidsplanen kommer att spricka. Kommer iväg ca: 15:20. Stannar till och införskaffar lite 2-taktsolja innan resan börjar på allvar.
Kommer till Viiby krog och där lägger sig en långtradare sig på tvären över E20 ca: 20 sekunder innan vi kommer fram till den. Blir ståendes där i ca en timme innan vi får vända och åka en liten omväg.
Pga detta och aatt man är allmänt slö som vanligt så anländer vi till banan runt midnatt. Ställer upp husvagnen och ger fan i att packa ur bilen.
Fredag: Går upp lite för sent igen och får sätta fart med att gå en sväng med hunden och sen bröja lasta ur bilen. Hinner trots allt bli klar i tid då vi ska ut och köra.
Ger mig ut på första passet vilket också är andra gången i år på bana.
Allt känns lite skumt då det för mig är en hellt ny bana som jag aldrig kört på. (Mitt RR-liv sträcker sig fram tills nu inte längre än till Sviestad som är den enda bana som jag någonsin kört på.)
Kör hela passet och allt känns bara jobbigt och konstigt
Väl inne i depån påminner kroppen mig om att jag kanske borde ha rört mig mer under vintern men det är lite för sent att komma på det nu.
Sätter mig och tar det lugnt till nästa pass som visar sig vara inom kort då vi får samköra med Bott. Vi va visst inte så många som var nere för fredagsträning.
Ut igen och allt känns genast mycket bättre.
Vatten och vila kan göra gott ibland.
Dagen fortgår och det blit mycket mer köra än vad vi räknat med så sista passet hoppar jag över då jag inte är säker på om bensinen räcker.
Har haft MC-doktorn som depågranne hela dagen då vi få Eskilstunabor måste hålla ihop så vi inte känner oss helt bortkommna. Han har stått och klockat med sitt gökur och säger att jag kört varvtider som ligger strax över minuten.
Mindre bra tider
tänker jag och börjar ladda för nästa dag då det är tidskval.Lördag: Går upp i tid för en gångs skull och lyckas ända komma ut lite sent på banan till dagens tidskval.
Tänker att nu måste det bara gå fortare än i går. Alla satt ju och skröt om hur fort dom kört på fredagen och lite fortare måste det ju kunna gå.
Körningen flytrer på hyffsat och eftersom man är långsam så hamnar man ju inte bakom någon som ligger och bromsar ens framfart. Blir en massa varv inann det är dax att gå in i depån och få dommen på papper.
Går upp till Brånalt och hämtar träningsresultatet.
Har kört på 58
r och med andra ord sänkt mig några sekunder. Är glad för det men lite mer måste det gå att kapa på tiden. Hade under nästan hela passet legat och kört jämnt med Hamus (zenit) och kännde att det nog gjort sitt till att tiderna blev bättre.
Fick sen fördriva resten av dan med att glida omkring i depån och leta skugga. Det var varmt som satan hela dan och husvagnen var inte det svalaste stället att vara på.
Hade bara ett kvalheat på lördagen och började lite smått fokusera på söndagens två tidskaval som vi skulle ha innan racet.
Söndag: Går upp i tid igen
va ) och tänker att idag är dagen då det ska ske. Lite smått nervös inför dagens första tidskval då det också är racedag.Går ut på första kvalet och tycker att det känns bra men väl inne i depån igen så blev det återigen bara 58
r. Inser också att man inte kommer hinna dra av sig utrustningen då vi ska ut igen om ca: 25 minuter. Blir till att dricka en massa och ge fan i att pissa då stället sitter där det sitter.
går ut på andra tidskvalet med hopp om att förbättra tiden. Nu jävlar är ju sista chansen.
Kör några varv och får blir i mitten på passet omblåst av en lite gul raket med en tjej i blått skinnställ. Nä nu jävlar, jag får försöka hänga på så gått det går tänker jag.
Ökar och hinner ändå inte med Tessan men har ändå ögonkontakt med hennes bakdel under hela varvet och börjar så smått inse att det går att köra fortare i kurvorna än jag gjort tidigare.
Blir frånåkt och känner ändå mig lite smått missnöjd efter passet. Går bort och kollar tiderna och ser att jag lyckats kapa en sekund och nu kvalat in till racet på 57,278. Startar som 10:a.
Inser återigen att det inte är någon idé att ta av sig skinnstället då det nu känns som att det vuxit fast på kroppen då den (kroppen) har svällt i värmen och det skulle vara omöjligt att få på sig skiten igen när det är dax för race.
Sätter mig ner och försöker vila och fokusera på racet.
Race: Känns lite smått nervöst återigen men det släpper så fort den slöa snubben med dom röda flaggorna håller upp dom så jag får släppa upp kopplingen och komma iväg. Varvet runt ägnas åt lite touringåkning och full fokus på att få en bra start i racet och komma ihåg vart fan min startplats var.
Kommer fram och ställer upp för start.
Lamporna tänds och motorerna rusar. Kent som står lite till vänster om mig får ett litet ryck i hojen innan lamporna tänds och återigen börjar det snurra lite för mycket i mitt huvud med tankar. (Har ju inte full koll då det är mitt första race.)
Lamporna släcks och jag släpper upp kopplingen och får en kanonstart.
tar 3 placeringar i starten och tänker att nu jävlar får det bära eller brista.
De framför drar iväg och ganska snart är det en stor lucka framåt.
Ligger så i något/några varv innan det på utgången av start o målrakan plötsligt susar förbi 3 st cyklar och vips så var man tillbaka på sin plats igen.
Ger mig fan på att hänga på då det inte har varit så stor tidskillnad på våra kvaltider och jag tycker att jag borde kunna sänka mig lite mer.
Hänger på hyffsat och tappar inte så mycket men på något sätt så drar dom ifrån någon meter varv för varv och snart så ligger jag en bit bakom. Värmen och tröttheten börjar göra sitt och jag börjar fundera på om någon mer ska komma och köra om mig.
Då ser jag plötsligt hur Kent gör ett misstag och bromsar för sent in i chikanen och helt plötsligt får kroppen ny energi och jag kommer lite närmare.
Ett misstag till från Kent eller Alicia som ligger framför mig och fajtas så är jag ifatt tänker jag.
Känner sen att jag inte tappar mark längre mot dom utan snarare tar in lite för varje varv.
Innan jag hinner få någon kontakt med dom så kör Kent om Alicia och hon tappar oväntat fort kontakten med honom. Återigen känner jag lite mer ork och kraft och tänker att nu jävlar gäller det.
Kommer ifatt Alicia och funderar på om jag ska ta första bästa chans att komma om eller om jag ska vänta och försöka på sista varvet för det har man ju hört att så gör dom stora pojkarna som kan det här med RR.
Innan jag hunnit fubdera färdigt så nyper Alicia bromsen ruskigt tidigt innnan näst sista böjen och vips är jag om utan att hinna tänka mer på det.
Det enda som slår mig nu är att nu måste jag ju göra allt för att hålla henne bakom mig då det måste vara ca: 2 varv kvar. Ger allt jag kan och vågar på det varvet och gissa om det var en stor lättnad nästa gång som jag kom ut på rakan och det viftades med målflagg.
Var helt säker på att det skulle vara ett varv kvar.
Satt sen och garvade högt för mig själv hela varvet runt och in i depån.
Resultatet blev i mitt första race en nionde plats och en bästa varvtid på en hög 54:a. Lyckades gå från att köra runt på tider över minuten första dan till en hög 54:a sista dan.
Något som jag är mer än nöjd över då mitt RR-liv sträcker sig till att ha kört licenskurs förra året på Sviestad och sen kört enbart träningar där under förra säsongen och en träning den här säsongen.
Ett stort tack till alla funkisar som var där och alla andra trevliga människor som var där. Största tacket till min sambo som fick mig att inse att RR är en grymt kul sport.
#88
