Jag räddade en fågelfamilj igår... 
Fångade in dom i en låda när dom var påväg ner mot tunnelbanan i mörby centrum.
Jag var där 0800 typ, och på väg mot Hemköp ser jag en förtvivlad fågelfamilj. Nån sorts sjöfågel men inte and...
Flera människor bara gick förbi som om inget var fel, kanske la en eller ett par extra blickar bara typ...
Men jag sprang ikapp och om dom och med händerna motade jag försiktigt ut dom mot garaget, och ut ur det... Där möttes jag av en 7m vertikal bergsvägg på ena sidan och en hydromack/motorvägen på motstående sidan!
Men jag sprang in till hemköp, gick in på lagret å tömde ur en stor pampers-well-låda och gick ut igen eftersom jag var säker på att dom skulle hålla sig kvar i det djupa gräset där jag lämnade dom...
Javisst, där satt dom i gräset. Mamman var den viktigaste att fånga, det visste jag och siktade in mig på just henne... Hon sprang när jag snabbt försökte greppa henne, jag missade och visste att jag bara hade ett nytt försök, nästa gång satt den. Jag hade kastat mig efter henne och omfamnade nu henne. Snabbt såg jag till att hålla henne stadigt med alla lemmar fast i grepp...
Ner i lådan, tänkte jag. Och ner i lådan hamnade hon... Nu var det viktigt att först veta hur många ungar som fanns i gräset, och jag hade ju fotat dom med mobilkameran innan, fram med den och på ett suddigt foto på en liten skärm kunde jag urskilja hela 8 st små bäbisfåglar!
Tog snabbt 4 styckna samtidigt, två i vardera hand. Sen blev det svårare, nu var flocken spridd. Och hittade snabbt den första, sen den andra. Den tredje tog lite längre tid men jag hittade den tillslut... En fattades, och inga mer pip kunde höras från gräset!
Neej, har jag trampat på en stackare nu eller vad! Tänkte jag, men jag gav inte upp... Jag betade snabbt och metodiskt av hela gräsplätten, och tillslut efter många uppgivna tillfällen hittade jag den lille, längt in i en stor grästova alldeles ihopkrupen och rädd.
Ner med den sista lilla krabaten i lådan och med snabba steg tog jag mig mot bilen, in med dom i bakluckan. Och med rask men ändå snäll takt började jag köra mot den bästa vattenmiljöplatsen jag kunde komma på, nämligen hagaparken. Ligger i anslutning till e18 dvs väldigt lätt att komma till från mörby.
Svänger av mot bergianska, över spårbanan jag struntade i bilförbudet, jag måste komma så nära vattnet som möjligt!
Backar den sista biten, öppnar bakluckan å ut med lådan. Välter den extremt försiktigt på kant, och inuti hör man en hel vettskrämd fågelfamilj som undrar varför marken nu försvinner under deras fötter. Ner precis i anslutning till vattnet och fort upp med luckan.
Ut ur pamperslådan flyger stora mammafågel ut och jag tänkte att det var kört, nu flyger hon sin väg. Men moderskänlorna sägs ju vara de starkaste band man kan ha till något annat och hon slår ner i vattnet bara en eller ett par meter bort. Och börjar kalla på sina ungar, alla ungrarna springer samtidigt ut i vattnet, vatten som dom nog aldrig sett innan. Alla grymtar och låter på ett lite belåtet sätt. Och det sista jag ser är en enad fågelfamilj ivägpaddlandes i vassen...
Hoppas dom har det bra nu!!
Fångade in dom i en låda när dom var påväg ner mot tunnelbanan i mörby centrum.
Jag var där 0800 typ, och på väg mot Hemköp ser jag en förtvivlad fågelfamilj. Nån sorts sjöfågel men inte and...
Flera människor bara gick förbi som om inget var fel, kanske la en eller ett par extra blickar bara typ...
Men jag sprang ikapp och om dom och med händerna motade jag försiktigt ut dom mot garaget, och ut ur det... Där möttes jag av en 7m vertikal bergsvägg på ena sidan och en hydromack/motorvägen på motstående sidan!
Men jag sprang in till hemköp, gick in på lagret å tömde ur en stor pampers-well-låda och gick ut igen eftersom jag var säker på att dom skulle hålla sig kvar i det djupa gräset där jag lämnade dom...
Javisst, där satt dom i gräset. Mamman var den viktigaste att fånga, det visste jag och siktade in mig på just henne... Hon sprang när jag snabbt försökte greppa henne, jag missade och visste att jag bara hade ett nytt försök, nästa gång satt den. Jag hade kastat mig efter henne och omfamnade nu henne. Snabbt såg jag till att hålla henne stadigt med alla lemmar fast i grepp...
Ner i lådan, tänkte jag. Och ner i lådan hamnade hon... Nu var det viktigt att först veta hur många ungar som fanns i gräset, och jag hade ju fotat dom med mobilkameran innan, fram med den och på ett suddigt foto på en liten skärm kunde jag urskilja hela 8 st små bäbisfåglar!
Tog snabbt 4 styckna samtidigt, två i vardera hand. Sen blev det svårare, nu var flocken spridd. Och hittade snabbt den första, sen den andra. Den tredje tog lite längre tid men jag hittade den tillslut... En fattades, och inga mer pip kunde höras från gräset!
Neej, har jag trampat på en stackare nu eller vad! Tänkte jag, men jag gav inte upp... Jag betade snabbt och metodiskt av hela gräsplätten, och tillslut efter många uppgivna tillfällen hittade jag den lille, längt in i en stor grästova alldeles ihopkrupen och rädd.
Ner med den sista lilla krabaten i lådan och med snabba steg tog jag mig mot bilen, in med dom i bakluckan. Och med rask men ändå snäll takt började jag köra mot den bästa vattenmiljöplatsen jag kunde komma på, nämligen hagaparken. Ligger i anslutning till e18 dvs väldigt lätt att komma till från mörby.
Svänger av mot bergianska, över spårbanan jag struntade i bilförbudet, jag måste komma så nära vattnet som möjligt!
Backar den sista biten, öppnar bakluckan å ut med lådan. Välter den extremt försiktigt på kant, och inuti hör man en hel vettskrämd fågelfamilj som undrar varför marken nu försvinner under deras fötter. Ner precis i anslutning till vattnet och fort upp med luckan.
Ut ur pamperslådan flyger stora mammafågel ut och jag tänkte att det var kört, nu flyger hon sin väg. Men moderskänlorna sägs ju vara de starkaste band man kan ha till något annat och hon slår ner i vattnet bara en eller ett par meter bort. Och börjar kalla på sina ungar, alla ungrarna springer samtidigt ut i vattnet, vatten som dom nog aldrig sett innan. Alla grymtar och låter på ett lite belåtet sätt. Och det sista jag ser är en enad fågelfamilj ivägpaddlandes i vassen...
Hoppas dom har det bra nu!!
r är hjärtlösa typer......... 
Ragga på forumet eller, nänä, den gick vi inte på... 
