Partikelfysiker eller astronom?

[AGV]

Har du någon källa på det?

Du, jag letade. Det var någon enstaka forskare, jag tror en amerikan, men man får nog bege sig till UB....

När jag läste miljökunskapen så extrapolerade man linjärt ner till noll, alltså det räckte med ett enda strålningskvanta för att ge cancer om man hade extrem otur. Detta är över 20 år sedan och jag har hört många som motsatt sig detta, menat att det är inte alls säkert att det är så. I skolmedicinen tror jag dock man fortsatt egentligen räknar på det viset, även om vi ju aldrig kan leva i strålningsfri miljö.

Vår lilla skandinaviska halvö är hursomhelst rejält radioaktiv, och det finns bosättningar på andra ställen med bakgrundsstrålning mycket högre än vad den är vid t ex Tjernobyl. Detta utan mätbara medicinska problem.

Men be mig inte källor, se det som hörsägen.

Den här killen har skrivit en hel del om detta med lågdosstrålning och medicinska risker såg jag en gång:

http://gronarealisten.blogg.se/

Jag lägger mig personligen inte i den debatten eller forskningen.

 

[#68]

Tyvärr känner jag inte en enda som jobbar med detta men delar gärna med mig av några veta-mer-tips! För astronomi & partikelfysik är min fetish! Min våta dröm och hemliga fantasi är att vara professor i teoretisk fysik!

Har läst sjuhelvetes massa böcker och kollat hundratals timmar youtube-klipp för att på egen hand lära mig det skolan misslyckades med! För mig började mina funderingar med universum, hur gammalt är det, hur bildades det, hur stort är det, finns liv på andra planeter, vad är tid och kan tiden ta slut, vad betyder egentligen Einstens ekvationer… osv.

Den första bok jag läste var De sista tre minuterna av Paul Davies och den tycker jag fortfarande är läsvärd. Sen gick jag vidare med Stephen Hawking och hans referensverk Kosmos.

Hawking väckte min nyfikenhet för svarta hål och hur massa påverkar tiden så efter att jag läst allt jag kunde komma över om Einstein och hans ekvationer, sjönk jag djupare i mitt missbruk och började plöja partikelfysik. Fattar fortfarande nästan ingenting av detta efter ett tiotal böcker i ämnet! En tegelsten man kan läsa flera gånger utan att fatta men ändå få ett par rejäla aha-upplevelser är Ett utsökt universum av Brian Greene.

På internetz finns hur mycket som helst att kolla om man inte orkar läsa. Stanford University har en svinbra youtube-kanal med föreläsningar av Leonard Susskind både klassisk fysik och partikelfysik. Det är inte direkt lättsmält men jävligt grundligt!

Nuförtiden har jag nästan gett upp att försöka fatta hur en pytteliten grej kan vara både en våg eller en partikel beroende på när man kollar på den och istället gått tillbaka till att tänka på lite enklare grejer som hur stort är universum…