Pappa, jag sa ju att du inte fick dö!

vackert, tråkigt, sorgligt.....
lider med dej.....
 
Mycket bra skrivet... modigt. Jag kan också känna igen mig och blir rörd. F-n att vissa saker är så svåra att säga, och det värsta är att när någon gått bort så kan man inte längre säga vad man vill...

Ta hand om er och varandra där ute.
 
Tänk vad tiden går fort min pappa avled 2001 61år i prostata cancer men en sån här dag känns konstigt ingen o gratta

fyyyy fan har idagarna fått det skit tråkiga infon.. jag hatar cancer..jag hade ju bara lite ont i halsen (halsfluss)trodde jag +läkarna men nu visar det sig cancer i halsmandeln som spridigt sig vidare via lymfgångar till lymfan på halsen ser ut som en apelsin hängande under örat......efter alla tester +tillverkning av tandskydd+mask börjar strålningen den 8dec----mån-fre i 7veckor till det positiva var och köpte mig en gsxr i dag faan nu känns det lite lättare.....hörde även denna låt idag som ger mig styrka "åt helvete med himlen"....http://uk.youtube.com/watch?v=g-5S6xCPGwY
 
Beklagar... Vackert...
Vi skall alla den vägen vandra.
Ta vara på livet man kan inte ta det förgivet.
 
Usch när man läser denna tråden så får man kalla kårar.
Jag beklagar och blir rörd av tråden.

Livet är för kort,passa på lev livet och gör vad som är värt att leva för.Tyvärr är det ibland ekonomin som sätter stopp för ens livs drömmar.

Skulle jag dock få besked om räknade dagar så skulle jag nog ta på mej lite extra lån osv utan att nån efterlevande får lida för mina skulder efter att vandrat genom himlaporten (om inte djävulen rycker tag i en)

Ja så länge man har hälsan och orken kvar om man skulle få beskedet nångång i livet på räknade dagar.
 
Last edited:
Inte sett detta förens nu Hoztic.. det var fint skrivet av dig och fint berättat!
Håller med dig om de där att det är konstigt att det ska vara så svårt att berätta för familjen att man älskar dom, det är ett konstigt fenomen. Jag är lika dan! Hoppas att du har kunnat gå vidare så bra som möjligt nu...
Må han vila i frid :)

Mvh//Petter
 
Idag är det 5 år sedan pappa somnade in, och även om vissa sår har läkt med tiden och den värsta sorgen har försvunnit så är saknaden lika närvarande idag som då. Då och då kommer känslan av hur flyktigt livet kan vara, hur skört det vi alltid tar för givet är, så en visdom jag har dragit är att inte skjuta upp så mycket på framtiden, utan ta tillvara på dagen istället. Rätt vad det är så händer ju det där som aldrig händer mig och min omgivning.

Man ska ju aldrig fira någons bortgång, än mindre dricka när man är ledsen, men ikväll kommer jag att höja ett glas single malt, inte för att döva saknaden, utan för att fira allt du gav mig, och åtnjuta en stunds stilla kontemplation över livet.
 
Back
Top