Idag är sorgens dag, min farbror är död och min älskade Pappa har förlorat sin bror....på Bulten, deras absoluta favoritsträcka.
Kl: 22.00 den 26/5 ringer min pappa, han gråter. Det finns inga ord, jag rusar iväg till K.S.
Så många tårar har nog aldrig fällts, så mycket ångest och saknad.
Påväg in till salen där Farbror ligger möter vi ett flertal grabbar, vänner till killen på intensiven...mötet får det att brista för mig. Inte för att det finns någon att klandra utan för att jag inte vill att dessa killars kärlek till hojåkning ska vara lika stark som för min Farbror. Låt inte känslan ta över förståndet grabbar, det har inatt visat sig ha sitt pris.
Min Farbror och Pappa har åkt hoj i 30 år tillsammans, på vinterhalvåret kollade dom på filmerna från sommarens galna hojåkningar. Till våren stod hojarna alltid redo, varje år med nya bucklor i kåporna från fjolårets körningar. Dom älskade det här livet. Pappas hoj har gått 38000mil, tro det eller ej och hans brors säkert lika långt. Deras entusiasm och galna historier från åkturer med sina hojar var fantastisk, sådan glöd att vem som hellst skulle ryckas med.
Tillsammans med min pappa, min bror och min pojkvän går vi in till Farbror för att ta ett sista farväl....det tal min pappa höll samtidigt som han så ömt smekte sin bror på huvudet är oförglömligt, så vackert.
Inatt har min pappa inte bara förlorat sin bror, har har även förlorat sin bästa vän.
När ni kör förbi denna plats skänk min pappa en tanke, det behöver han en natt som denna...
Tack för alla fina ord och sköt om er ute på vägarna...
/Tessan (Zlides flickvän)
Datum och tid för minneskortegen:
http://sporthoj.com/forum/showthread.php?t=227194
Kl: 22.00 den 26/5 ringer min pappa, han gråter. Det finns inga ord, jag rusar iväg till K.S.
Så många tårar har nog aldrig fällts, så mycket ångest och saknad.
Påväg in till salen där Farbror ligger möter vi ett flertal grabbar, vänner till killen på intensiven...mötet får det att brista för mig. Inte för att det finns någon att klandra utan för att jag inte vill att dessa killars kärlek till hojåkning ska vara lika stark som för min Farbror. Låt inte känslan ta över förståndet grabbar, det har inatt visat sig ha sitt pris.
Min Farbror och Pappa har åkt hoj i 30 år tillsammans, på vinterhalvåret kollade dom på filmerna från sommarens galna hojåkningar. Till våren stod hojarna alltid redo, varje år med nya bucklor i kåporna från fjolårets körningar. Dom älskade det här livet. Pappas hoj har gått 38000mil, tro det eller ej och hans brors säkert lika långt. Deras entusiasm och galna historier från åkturer med sina hojar var fantastisk, sådan glöd att vem som hellst skulle ryckas med.
Tillsammans med min pappa, min bror och min pojkvän går vi in till Farbror för att ta ett sista farväl....det tal min pappa höll samtidigt som han så ömt smekte sin bror på huvudet är oförglömligt, så vackert.
Inatt har min pappa inte bara förlorat sin bror, har har även förlorat sin bästa vän.
När ni kör förbi denna plats skänk min pappa en tanke, det behöver han en natt som denna...
Tack för alla fina ord och sköt om er ute på vägarna...
/Tessan (Zlides flickvän)
Datum och tid för minneskortegen:
http://sporthoj.com/forum/showthread.php?t=227194
Last edited:
