Rolle Rotax
Ny medlem
Som vanligt, men jag förstår inte riktigt hur eller varför blev det rackarns jäktigt på slutet för att få ihop hojarna. Föregående krasch på Knutstorp med rotaxen var enkelt fixad, lämna iväg kåporna till en som jobbar med att laga sådana. Tack Tullarn.
Lite värre var det med Tz250an. Den hade inte varit med på Knutstorp och behövde lite service av motorn. Nya vevlager och även ramlager då dessa kändes dåliga blev det, och sedan slänga ihop allting i rekordfart med de gamla kolvarna.
Vi skulle åka med Silja Line på morgonfärjan till Åbo så mat handlades på kvällen, sedan ägnades resterande kväll och natt åt att bygga ihop våra hojar samt vår medförare Janne Åhmans Tz250 också.
I god tid (klockan 2 ungefär) lastade vi och insåg att det nästan kunde bli 1 och en halv timmes sovande
Lika bra att åka till terminalen och sova där så det inte blir problem med morgontrafik eller annat strul.
Nå, tanken var ju bra. På plats fick vi veta att vår 12meter långa och 4.2meter höga husbil inte kunde köra in med resten av husbilarna då det bara är 3,7meter frigång på höjden.
Idioterna på Silja tyckte vi kunde köpa en 3ggr så dyr biljett fast korrekta mått och regnr stod på deras resebekräftelse.
Efter mycket stök och bök, tror 2 blodådror innanför pannan gick sönder så fick vi till slut åka fraktvägen och 5 minuter före avgång fick vi rulla ombord.
Om någon missade det så är de idioter på Silja!
Vad är en finlandsfärja utan en öl i baren, perfekt frukost till roadracingförare
Nåväl, resten av resan tillbringades sovandes.
Väl framme i Åbo väntade en nästan 6 timmar lång resa till banan, och den gick helt utan problem. Började kännas konstigt, vad ska nu strula. Sent torsdag kväll/natt var vi framme och hittade att vår favoritplats allra närmast bandepån var ledig, bara att koppla lite el och fortsätta sovandet.
Anmälan, besiktning etc klarades snabbt och enkelt av. Och en stund före första träningen började det regna. Att man precis varit med om en helvetesblöt helg på Knutstorp räckte tydligen inte.
Ut på träningen med Tzan, och det gick hyfsat. Kändes bra, men många åkte riktigt sakta. Blev några varv med rotaxen också bara för att konstatera att den bluddrade
Lite mat, service av hojar och torka alla stövlar, handskar och skinnställ blev en bra ide före nästa favoritsysselsättning SOVA.
Lördag morgon lovade nästan uppehållsväder i några minuter, sedan började det definitivt regna. Körde på ungefär vad jag vågade utan att försöka vurpa med Tzan och tyckte det gick ganska bra. En åttonde startposition i två sammanslagna klasser var väl helt ok, 2a led är väldigt mycket bättre än 3e led.
Med rotaxen så gick det inte så bra, fortfarande maskinella problem. Får nog sparka mig själv som mek eller börja meka mer.
Lite översyn och sedan uppladdning för race. Och ta mig sjutton, under lunchen slutade det regna
Lycka är för mesar, snart regnade det igen. Egentligen gillar jag regnkörning, eller har gjort. Tills jag för några år sedan tappade känslan men den tror jag att jag återfått. Det är bara så tråkigt att ta sig ur tältet och bli blöt
Väntade tills alla andra åkt ut på sightsing lap och så många sekunder till jag vågade innan de skulle stänga utsläppet, sedan laddade jag på. Gillar att ha lite tempo på sighting och känna på fäste etc, än viktigare i denna klass då vi inte har något warmup. Bränner om ganska många som åker och tittar på fåglar, eller om de funderar på vad de ska göra nästa helg.
Jag hade min plan klar för starten, ge järnet och kom iväg bra. Ta sedan rygg på de snabbaste i den andra och egna klassen.
Väl laddad ser jag hur starten drar finska flaggan, och får nästan till den perfekta starten. Framhjulet några centimeter upp i luften och bra driv. Lämnar hela andra ledet väl bakom och kommer in i första kurvan som 3a.
Så långt stämde min raceplan, framför mig låg norrmannen Hans Riksfjord i 350 klassen och Erik Andersson, lokal hjälte ifrån Vasatrakten som tidigare år åkt ungefär 8 sekunder snabbare per varv än övriga i sin klass.
Hans fick en tredjeplats (2a i sin klass) direkt ut på långa rakan, och mot slutet bromsade Erik väldigt tidigt. Jag funderade snabbt om jag skulle gå om men tänkte han hade märkt att det var halare än vad jag trodde
så jag låg kvar bakom.
I de närmaste svängarna gick det långsamt, började fundera på hur jag skulle köra om och om det var smart att göra det.
Då återkom Hans och tyckte han ville ha tillbaka sin plats och även ha Eriks plats. Så blev det, och nu ökade Erik tempot. Så gjorde jag också.
Ut på andra varvet i första kurvan försöker Erik en 'last-corner-bansai-satsning' och vurpar framför mig. Blir lite svettigt när jag gör allt jag kan för att undvika att köra på Erik och hans cykel och inte vurpa själv men det löser sig.
Hans har riktigt bråttom och jag hänger inte på honom riktigt men jag leder min klass
Så går det under några varv, sedan blir jag omkörd av Seppo Orjatsalu, en finne i min klass och bakom mig (som kan ses på bilden) ligger nr 51 Seppo Järvinen i min klass med nr12 Penti Elo (2a 350 klass) och nr 61 Stefan Sand i min klass.
Jag tappar även Seppo, vid det här laget fryser jag hur mycket som helst och fingarna är stela och saknar känsla.
Hällregn och 8 plusgrader är KALLT.
Jag försöker hänga på finnarna men vill för mycket ha en målgång istället för att vurpa ut mig så jag går på depåsignalerna och vet att jag har kanske 50meter lucka till Stefan Smen Sand. Luckan minskar hela tiden och det blir då även lite defensivt spår in i kurvorna, för att tvinga ut Stefan om han vill köra om men det händer ingenting.
Misstänker att han satsar på sista svängen så in i den bromsar jag ner lite till och lägger i ettan istället för tvåans växel som jag brukar åka på. Vill ha bra driv när jag vet om han försöker på innern eller yttern.
Men inget försök vad jag kan se, så det är bara att slå på fullt och ta flaggan.
Stefan låg 2 meter bakom men det tar man inga placeringar på.
3e plats är jag helnöjd med.
När jag efter racet tar av handskarna är fingarna blålila och saknar mer eller mindre känsel
En liten stund senare var det dags för rotaxen och Formulaklassen. Kände direkt på sightsing lap att det återigen bluddrades, och när starten gick kom jag iväg absolut sist. Lyckades hitta var hojen gick någorlunda och jobbade mig upp några platser, höll i farten på att köra på en supermonohoj som bromsade vad jag tyckte väldigt tidigt.
Till slut målflagg och en möjlighet att komma ur det kalla dyngblöta skinnstället.
I ett litet startfält blev det ytterligare en 3e plats
Sedan följde en sauna, är nog bara i Finland du kan sitta i bastun och titta ut och se hur folk kör i sista sväng och in över mållinjen
Söndag morgon vaknade jag till helt torrt, och inget regn. Men om någon kan gissa, vad händer? Lagom till träningarna börjar det regna igen.
Ger mig ut på warmup med endast rotaxen, och den gick mycket bättre.
Laddar för race. Och under lunchen slutar det regna och torka upp. Hur många tror det kändes hoppfullt för torrt?
Planen för detta race med Tz250an är ungefär likadan, gör en bra start och häng på de snabba. Och kör om dem direkt om du kan
Får återigen till en nästan perfekt start, framhjulet 2 decimeter över asfalten genom hela första växeln och under nästa växel börjar framhjulet sjunka. Lagom till 3an åker i så är båda hjulen i asfalten och det är dags att bromsa för första kurvan.
Men det är fler som gjort en bra start idag, kommer någon på innern så jag får bromsa lite mer än jag tänkt.
Åka på framhjulet efter man börjat lägga ner är inte min starka sida så det blev lite knöligt och jag tappade en 5-6 man.
Återtar någon placering och har en klunga på 5 man före mig. Siktar på att hänga på klungan då jag är 2a i min klass men startsvängsincidenten har visst fått min bromshand att bli lite för blödig.
Tappar Stefan Smen Sand efter något varv och försöker kämpa på så bra det går. Tappar någon i 350 klassen också och får depåsignaler att det närmar sig förare bakom. Försöker öka tempot men lyckas för dåligt.
Blir omkörd av Leif Smedh i min klass och är nu utanför pallen och det gillas inte
Tar rygg och försöker köra om in i varje sväng, genom varje sväng och ut ur varje sväng men lyckas inte. Ser på tavlan att det är 2 varv kvar så jag fortsätter men det lyckas inte. Är uppe bredvid in i någon kurva men har du fel spår.
Ut på sista varvet släpper jag Leif lite före långa rakan, och siktar på att ha bättre fart och slå på tidigare ut på rakan.
Lyckas så långt och är mot slutet av rakan redo att göra omkörningen med ytterligare hjälp av lite slipstreaming.
Går ut och kommer upp bredvid när det mer eller mindre säger pang och det känns som tvärstopp. Hade fått så bra fart så jag övervarvade rejält och all effekt försvann. Men motorn gick fortfarande som den skulle när den kom ner på de varvtal den trivs bättre på.
Nästa enkla chans att köra om skulle bli bromsningen på bakrakan, så sagt och gjort. En rejäl laddning då Leif dessutom bromsade tidigt. Sedan höll jag stålet in i mål och helgens 3e 3eplats
Dags att ladda upp för helgens sista race, Formula. Hojen gick som den skulle, jag kände mig redo för hjältedåd
På väg till startpositionen på warmup började det hugga i hojen när jag bromsar, trodde jag tappat hjulaxeln eller något sådant.
Hoppar av och tittar och ser att det är alujumjum utsmetat över hela bromskivan. Vad i
Nåväl, var bara att backa bort och låta de andra köra.
Visade sig att mina ganska välanvända belägg hade ramlat bort, så det var bromskolven som hade smetat ut sig över skivan.
Nå, 3st tredjeplatser och inga vurpor och i stort sett inga trasiga hojar får räknas som en bra helg.
Vissa av konkurenterna har kört länge med sina hojar.
Seppo Järvinen började sin karriär i slutet på sjuttiotalet med en sådan yamaha Tz250 som han nu kör, har legat topp 10 i finska och nordiska mästerskapen han kört tex.
Leif Smedh har kört i många många år, även vm etc. Lite till åren men de som kan köra brukar fortsätta köra bra även när de blir äldre.
Och på hemvägen ska Silja återigen påstå att deras egna bokning är felaktigt, de är idioter.
Bilderna fick jag på nästa tävling av Seppo Järvinen, jättekopior utskrivna så jag misstänker att hans mek eller kock har tagit dem. Så stora så jag inte har någon scanner utan fotat dem, därav att det är lite vågigt...
Sjuttiotalskänslan är det redan på pappersutskriften, svårt att tro att det hände 2010
La till en bild ifrån bokhyllan, det står någon gammal liten glassak framför en av pokalerna och en gammal festisbubbel bakom men det är de 3 likadana som gällde denna helg.
Tack till Mc-boden som ordnade nytt visir efter vurpan på Knutstorp.
Gå in på vår hemsida och köp lite drev tack
Lite värre var det med Tz250an. Den hade inte varit med på Knutstorp och behövde lite service av motorn. Nya vevlager och även ramlager då dessa kändes dåliga blev det, och sedan slänga ihop allting i rekordfart med de gamla kolvarna.
Vi skulle åka med Silja Line på morgonfärjan till Åbo så mat handlades på kvällen, sedan ägnades resterande kväll och natt åt att bygga ihop våra hojar samt vår medförare Janne Åhmans Tz250 också.
I god tid (klockan 2 ungefär) lastade vi och insåg att det nästan kunde bli 1 och en halv timmes sovande

Nå, tanken var ju bra. På plats fick vi veta att vår 12meter långa och 4.2meter höga husbil inte kunde köra in med resten av husbilarna då det bara är 3,7meter frigång på höjden.
Idioterna på Silja tyckte vi kunde köpa en 3ggr så dyr biljett fast korrekta mått och regnr stod på deras resebekräftelse.
Efter mycket stök och bök, tror 2 blodådror innanför pannan gick sönder så fick vi till slut åka fraktvägen och 5 minuter före avgång fick vi rulla ombord.
Om någon missade det så är de idioter på Silja!
Vad är en finlandsfärja utan en öl i baren, perfekt frukost till roadracingförare

Väl framme i Åbo väntade en nästan 6 timmar lång resa till banan, och den gick helt utan problem. Började kännas konstigt, vad ska nu strula. Sent torsdag kväll/natt var vi framme och hittade att vår favoritplats allra närmast bandepån var ledig, bara att koppla lite el och fortsätta sovandet.
Anmälan, besiktning etc klarades snabbt och enkelt av. Och en stund före första träningen började det regna. Att man precis varit med om en helvetesblöt helg på Knutstorp räckte tydligen inte.
Ut på träningen med Tzan, och det gick hyfsat. Kändes bra, men många åkte riktigt sakta. Blev några varv med rotaxen också bara för att konstatera att den bluddrade

Lite mat, service av hojar och torka alla stövlar, handskar och skinnställ blev en bra ide före nästa favoritsysselsättning SOVA.
Lördag morgon lovade nästan uppehållsväder i några minuter, sedan började det definitivt regna. Körde på ungefär vad jag vågade utan att försöka vurpa med Tzan och tyckte det gick ganska bra. En åttonde startposition i två sammanslagna klasser var väl helt ok, 2a led är väldigt mycket bättre än 3e led.
Med rotaxen så gick det inte så bra, fortfarande maskinella problem. Får nog sparka mig själv som mek eller börja meka mer.
Lite översyn och sedan uppladdning för race. Och ta mig sjutton, under lunchen slutade det regna

Lycka är för mesar, snart regnade det igen. Egentligen gillar jag regnkörning, eller har gjort. Tills jag för några år sedan tappade känslan men den tror jag att jag återfått. Det är bara så tråkigt att ta sig ur tältet och bli blöt

Väntade tills alla andra åkt ut på sightsing lap och så många sekunder till jag vågade innan de skulle stänga utsläppet, sedan laddade jag på. Gillar att ha lite tempo på sighting och känna på fäste etc, än viktigare i denna klass då vi inte har något warmup. Bränner om ganska många som åker och tittar på fåglar, eller om de funderar på vad de ska göra nästa helg.
Jag hade min plan klar för starten, ge järnet och kom iväg bra. Ta sedan rygg på de snabbaste i den andra och egna klassen.
Väl laddad ser jag hur starten drar finska flaggan, och får nästan till den perfekta starten. Framhjulet några centimeter upp i luften och bra driv. Lämnar hela andra ledet väl bakom och kommer in i första kurvan som 3a.

Så långt stämde min raceplan, framför mig låg norrmannen Hans Riksfjord i 350 klassen och Erik Andersson, lokal hjälte ifrån Vasatrakten som tidigare år åkt ungefär 8 sekunder snabbare per varv än övriga i sin klass.
Hans fick en tredjeplats (2a i sin klass) direkt ut på långa rakan, och mot slutet bromsade Erik väldigt tidigt. Jag funderade snabbt om jag skulle gå om men tänkte han hade märkt att det var halare än vad jag trodde

I de närmaste svängarna gick det långsamt, började fundera på hur jag skulle köra om och om det var smart att göra det.
Då återkom Hans och tyckte han ville ha tillbaka sin plats och även ha Eriks plats. Så blev det, och nu ökade Erik tempot. Så gjorde jag också.
Ut på andra varvet i första kurvan försöker Erik en 'last-corner-bansai-satsning' och vurpar framför mig. Blir lite svettigt när jag gör allt jag kan för att undvika att köra på Erik och hans cykel och inte vurpa själv men det löser sig.
Hans har riktigt bråttom och jag hänger inte på honom riktigt men jag leder min klass

Så går det under några varv, sedan blir jag omkörd av Seppo Orjatsalu, en finne i min klass och bakom mig (som kan ses på bilden) ligger nr 51 Seppo Järvinen i min klass med nr12 Penti Elo (2a 350 klass) och nr 61 Stefan Sand i min klass.
Jag tappar även Seppo, vid det här laget fryser jag hur mycket som helst och fingarna är stela och saknar känsla.
Hällregn och 8 plusgrader är KALLT.
Jag försöker hänga på finnarna men vill för mycket ha en målgång istället för att vurpa ut mig så jag går på depåsignalerna och vet att jag har kanske 50meter lucka till Stefan Smen Sand. Luckan minskar hela tiden och det blir då även lite defensivt spår in i kurvorna, för att tvinga ut Stefan om han vill köra om men det händer ingenting.
Misstänker att han satsar på sista svängen så in i den bromsar jag ner lite till och lägger i ettan istället för tvåans växel som jag brukar åka på. Vill ha bra driv när jag vet om han försöker på innern eller yttern.
Men inget försök vad jag kan se, så det är bara att slå på fullt och ta flaggan.
Stefan låg 2 meter bakom men det tar man inga placeringar på.
3e plats är jag helnöjd med.
När jag efter racet tar av handskarna är fingarna blålila och saknar mer eller mindre känsel

En liten stund senare var det dags för rotaxen och Formulaklassen. Kände direkt på sightsing lap att det återigen bluddrades, och när starten gick kom jag iväg absolut sist. Lyckades hitta var hojen gick någorlunda och jobbade mig upp några platser, höll i farten på att köra på en supermonohoj som bromsade vad jag tyckte väldigt tidigt.
Till slut målflagg och en möjlighet att komma ur det kalla dyngblöta skinnstället.
I ett litet startfält blev det ytterligare en 3e plats

Sedan följde en sauna, är nog bara i Finland du kan sitta i bastun och titta ut och se hur folk kör i sista sväng och in över mållinjen

Söndag morgon vaknade jag till helt torrt, och inget regn. Men om någon kan gissa, vad händer? Lagom till träningarna börjar det regna igen.
Ger mig ut på warmup med endast rotaxen, och den gick mycket bättre.
Laddar för race. Och under lunchen slutar det regna och torka upp. Hur många tror det kändes hoppfullt för torrt?
Planen för detta race med Tz250an är ungefär likadan, gör en bra start och häng på de snabba. Och kör om dem direkt om du kan

Får återigen till en nästan perfekt start, framhjulet 2 decimeter över asfalten genom hela första växeln och under nästa växel börjar framhjulet sjunka. Lagom till 3an åker i så är båda hjulen i asfalten och det är dags att bromsa för första kurvan.
Men det är fler som gjort en bra start idag, kommer någon på innern så jag får bromsa lite mer än jag tänkt.
Åka på framhjulet efter man börjat lägga ner är inte min starka sida så det blev lite knöligt och jag tappade en 5-6 man.
Återtar någon placering och har en klunga på 5 man före mig. Siktar på att hänga på klungan då jag är 2a i min klass men startsvängsincidenten har visst fått min bromshand att bli lite för blödig.
Tappar Stefan Smen Sand efter något varv och försöker kämpa på så bra det går. Tappar någon i 350 klassen också och får depåsignaler att det närmar sig förare bakom. Försöker öka tempot men lyckas för dåligt.
Blir omkörd av Leif Smedh i min klass och är nu utanför pallen och det gillas inte

Tar rygg och försöker köra om in i varje sväng, genom varje sväng och ut ur varje sväng men lyckas inte. Ser på tavlan att det är 2 varv kvar så jag fortsätter men det lyckas inte. Är uppe bredvid in i någon kurva men har du fel spår.
Ut på sista varvet släpper jag Leif lite före långa rakan, och siktar på att ha bättre fart och slå på tidigare ut på rakan.
Lyckas så långt och är mot slutet av rakan redo att göra omkörningen med ytterligare hjälp av lite slipstreaming.
Går ut och kommer upp bredvid när det mer eller mindre säger pang och det känns som tvärstopp. Hade fått så bra fart så jag övervarvade rejält och all effekt försvann. Men motorn gick fortfarande som den skulle när den kom ner på de varvtal den trivs bättre på.
Nästa enkla chans att köra om skulle bli bromsningen på bakrakan, så sagt och gjort. En rejäl laddning då Leif dessutom bromsade tidigt. Sedan höll jag stålet in i mål och helgens 3e 3eplats

Dags att ladda upp för helgens sista race, Formula. Hojen gick som den skulle, jag kände mig redo för hjältedåd

På väg till startpositionen på warmup började det hugga i hojen när jag bromsar, trodde jag tappat hjulaxeln eller något sådant.
Hoppar av och tittar och ser att det är alujumjum utsmetat över hela bromskivan. Vad i

Nåväl, var bara att backa bort och låta de andra köra.
Visade sig att mina ganska välanvända belägg hade ramlat bort, så det var bromskolven som hade smetat ut sig över skivan.
Nå, 3st tredjeplatser och inga vurpor och i stort sett inga trasiga hojar får räknas som en bra helg.
Vissa av konkurenterna har kört länge med sina hojar.
Seppo Järvinen började sin karriär i slutet på sjuttiotalet med en sådan yamaha Tz250 som han nu kör, har legat topp 10 i finska och nordiska mästerskapen han kört tex.
Leif Smedh har kört i många många år, även vm etc. Lite till åren men de som kan köra brukar fortsätta köra bra även när de blir äldre.
Och på hemvägen ska Silja återigen påstå att deras egna bokning är felaktigt, de är idioter.
Bilderna fick jag på nästa tävling av Seppo Järvinen, jättekopior utskrivna så jag misstänker att hans mek eller kock har tagit dem. Så stora så jag inte har någon scanner utan fotat dem, därav att det är lite vågigt...
Sjuttiotalskänslan är det redan på pappersutskriften, svårt att tro att det hände 2010
La till en bild ifrån bokhyllan, det står någon gammal liten glassak framför en av pokalerna och en gammal festisbubbel bakom men det är de 3 likadana som gällde denna helg.
Tack till Mc-boden som ordnade nytt visir efter vurpan på Knutstorp.
Gå in på vår hemsida och köp lite drev tack
Bifogat
Last edited: