Snail_shell
www.skitsnack-mc.se
Med ett två månader gammalt körkort och en tre veckor gammal hoj.
Inspirerad av att köra så blev det en kort semester på Gotland.
Veckan innan resan över till Gotland genomfördes visade det sig att det var Allmänhetens åkning på Gotland Ring samma dag som vi anlände till ön.
Inte en chans att jag skulle missa det.
Så väl på ön, hojen lättad från all packning så begav jag mig upp till Storungs.
Vilket i sig var en trevlig resa med hotfulla regnmoln på både höger och vänster sida om mig.
Följde skyltarna som plötsligt visade ut mig på något som mer liknade ett enduro spår än en väg tillen racer bana.
( Har nog aldrig haft en så grisig hoj efter den turen )
Men plötsligt står jag där, vid något som liknar en depå.
Jag hör några hojar som far fram som fan själv var efter som, I det ögonblicket tänkte jag att jag stannar tio minuter och bara kikar..
Innan den tanken var över så blir jag tillfrågad om ja vill köra..
Jag gissar att min röst i det läget var allt annat än stabil.
Men hur det kom sig så blev svaret ja.
Fick en kort genomgång om reglerna som gällde på banan, och sen sa dom åt oss att följa efter en instruktör.
Jag var kort sagt skit nervös när vi gav oss ut på dom två första "master varven" har väl aldrig tidigare bromsat på mig i en 45 grades kurva förr.
Efter dom varven så var det in i depån och lite genomgång igen, som senare efterföljdes av ytterligare två "master varv" denna gång i ett kraftigt ökat tempo.
Det enda som snurrade i huvudet var vad jag skulle säga till försäkringsbolaget när jag och hojen kanade ut i sanden.
Hur som helst så blev det tid att ge sig ut på fria varv!
INstruktionen var att ta ett varv i hyfsat tempo för att värma däcken, sen gasa satan i två tre varv för ett efterföljande tempo sänkt varv för att inte bränna sönder däcken.
I huvudet snurrade fortfarande försäkringsbolaget, nu med ett tillägg på om det går att köra hem hojen efter att ha blivit överkörd bakifrån.
Satan vad dom körde på rakan....
Sen blev det några ytterligare varv i "ökat touring tempo".
Men efter tre sånna varv skakade händerna, pulsen var upp i 125..
Så det var bara in i depån igen och andas..
Vart bjuden på vatten som försvann lika snabbt som om det häldes i sanden..
på han igen..
Det som hände sen.. Det vill inte försäkringsbolaget veta om..
Någonstans inunder hjälmen fanns det tydligen sedan födseln små tendenser till horn utväxt..
Det visade sig att det fanns väghållning i dom där två hjulen i alla fall.
Och efter 1 timmes körning så var alla tankar om försäkringsbolag som bortblåst.
Det enda det handlade om var att köra så fort jag bara kunde.
Och efter att ha kommit ut på start och målrakan med full gas på trean för att sen bara ge allt på fyran och femman.. Jag "tror" att farten i slutet av rakan var någonstans mellan 200 - 220km/h.
Då var det plötsligt dags att bromsa, för det svängde höger rätt kraftigt..
Då fick brembo bromsarna visa vad dom gick för..
Men det funkade.. Och att man kunde kasta ikull dom där dryga 200kg in i en högerböj för att sedan nästan direkt vrida på upp för backen mot efterföljande vänster..
Det var för mig en märklig upplevelse..
Det hela pågick i fyra timmar..
Min sammanfatande erfarenhet är rätt enkel!!
- Man har inte kört motorcykel på riktigt förr än man kört på en bana!!
Så till alla er som ännu inte provat!!
- GÖR DET!!
Det är värt varenda krona och svettdroppe!
JAg kommer nu att till nästa säsong tveklöst vara med nån bankurs..
Det är ett måste... ( För mig i alla fall )
Inspirerad av att köra så blev det en kort semester på Gotland.
Veckan innan resan över till Gotland genomfördes visade det sig att det var Allmänhetens åkning på Gotland Ring samma dag som vi anlände till ön.
Inte en chans att jag skulle missa det.
Så väl på ön, hojen lättad från all packning så begav jag mig upp till Storungs.
Vilket i sig var en trevlig resa med hotfulla regnmoln på både höger och vänster sida om mig.
Följde skyltarna som plötsligt visade ut mig på något som mer liknade ett enduro spår än en väg tillen racer bana.
( Har nog aldrig haft en så grisig hoj efter den turen )
Men plötsligt står jag där, vid något som liknar en depå.
Jag hör några hojar som far fram som fan själv var efter som, I det ögonblicket tänkte jag att jag stannar tio minuter och bara kikar..
Innan den tanken var över så blir jag tillfrågad om ja vill köra..
Jag gissar att min röst i det läget var allt annat än stabil.
Men hur det kom sig så blev svaret ja.
Fick en kort genomgång om reglerna som gällde på banan, och sen sa dom åt oss att följa efter en instruktör.
Jag var kort sagt skit nervös när vi gav oss ut på dom två första "master varven" har väl aldrig tidigare bromsat på mig i en 45 grades kurva förr.
Efter dom varven så var det in i depån och lite genomgång igen, som senare efterföljdes av ytterligare två "master varv" denna gång i ett kraftigt ökat tempo.
Det enda som snurrade i huvudet var vad jag skulle säga till försäkringsbolaget när jag och hojen kanade ut i sanden.
Hur som helst så blev det tid att ge sig ut på fria varv!
INstruktionen var att ta ett varv i hyfsat tempo för att värma däcken, sen gasa satan i två tre varv för ett efterföljande tempo sänkt varv för att inte bränna sönder däcken.
I huvudet snurrade fortfarande försäkringsbolaget, nu med ett tillägg på om det går att köra hem hojen efter att ha blivit överkörd bakifrån.
Satan vad dom körde på rakan....
Sen blev det några ytterligare varv i "ökat touring tempo".
Men efter tre sånna varv skakade händerna, pulsen var upp i 125..
Så det var bara in i depån igen och andas..
Vart bjuden på vatten som försvann lika snabbt som om det häldes i sanden..
på han igen..
Det som hände sen.. Det vill inte försäkringsbolaget veta om..
Någonstans inunder hjälmen fanns det tydligen sedan födseln små tendenser till horn utväxt..
Det visade sig att det fanns väghållning i dom där två hjulen i alla fall.
Och efter 1 timmes körning så var alla tankar om försäkringsbolag som bortblåst.
Det enda det handlade om var att köra så fort jag bara kunde.
Och efter att ha kommit ut på start och målrakan med full gas på trean för att sen bara ge allt på fyran och femman.. Jag "tror" att farten i slutet av rakan var någonstans mellan 200 - 220km/h.
Då var det plötsligt dags att bromsa, för det svängde höger rätt kraftigt..
Då fick brembo bromsarna visa vad dom gick för..
Men det funkade.. Och att man kunde kasta ikull dom där dryga 200kg in i en högerböj för att sedan nästan direkt vrida på upp för backen mot efterföljande vänster..
Det var för mig en märklig upplevelse..
Det hela pågick i fyra timmar..
Min sammanfatande erfarenhet är rätt enkel!!
- Man har inte kört motorcykel på riktigt förr än man kört på en bana!!
Så till alla er som ännu inte provat!!
- GÖR DET!!
Det är värt varenda krona och svettdroppe!
JAg kommer nu att till nästa säsong tveklöst vara med nån bankurs..
Det är ett måste... ( För mig i alla fall )