Mottryck Turbo

R1 T

Sänkt kompression
Gick med
30 Mar 2003
Ort
(Utan för Örebro)
Hoj
GSXR1000 utan turbo??????
För att få ut så mycket effekt som möjligt ur en turbo skall man ha så lite mottryck som möjligt i avg-systemet.
Om man jämför med en sugmotor så tappar man effekt på låga varv med ett öppet system, är det likadant på ett turbo system med öppet system (lågt mottryck?

Min fundering är om det skulle göra någon märkbar skillnad på låga varv om man byggde en exup-ventil till avg systemet. Styrningen till exupen finns ju redan på R1:an

R1 T
 
Med turbo så har du ingen chans att få pulsreflektion från nån exup efter turbon. Tror därför att det inte är nån ide med en sån.

Har heller aldrig hört talas om att nån försökt med en sån.

Johannes: Nåt för dig ?
/u
 
R1 T skrev:
För att få ut så mycket effekt som möjligt ur en turbo skall man ha så lite mottryck som möjligt i avg-systemet.
Om man jämför med en sugmotor så tappar man effekt på låga varv med ett öppet system, är det likadant på ett turbo system med öppet system (lågt mottryck?

Min fundering är om det skulle göra någon märkbar skillnad på låga varv om man byggde en exup-ventil till avg systemet. Styrningen till exupen finns ju redan på R1:an

R1 T

Är det ingen av er turbogurus som har någon teori eller erfarenhet

R1 T
 
Är ingen guru, men jag kan ju skriva vad jag tror.

Av vad jag läst är det så att turbon alltid är flaskhalsen på en turbomotor och den ger mer mottryck än vad det klenaste avgassystem kan ge.
Om man man gör rören innan turbon lika långa kan man få en resonanseffekt på vissa varvtal som suger ut avgaserna och samtidigt in färskgaser i och med att det är ett överlapp mellan faserna.

Jag tror att det fungerar som så att när avgasporten öppnar blir det en tryckpuls som färdas genom grenrören och den efterlämnar sig ett undertryck som ger den sugande effekten.
Tryckpulsen kommer att "studsa" när den når turbon. "Studsen" kommer att färdas bakåt i röret och när den når cylindern studsar den tillbaka (som luften i en orgel). Detta kommer vid vissa varvtal göra att "studsen" motverkar tömningen av cylindern om den anländer vid fel tillfälle. Jag tror dock att detta ibland ger högre effekt eftersom det blir högre kompression och därmed högre förbränningshastighet.

Om rörens längd anpassas med tanke på kamtider, avgastemp (som avgör ljudets hastighet i röret, alltså pulsernas hastighet) och varvtal kan man t.ex. få bättre effekt på låga varvtal samt på dubletter av det varvtalet.
Pga risken för risken för motresonans om man inte räknar på längden brukar man som amatör gör grenröret så kort som möjligt så att resonansen inte sker på de varvtal som motorn kommer att användas vid.

Röret efter turbon bör vara så grovt som möjligt eftersom tryckskillnaden innan/efter turbon är proportionell mot kraften som verkar på turbinen. Tunt rör efter turbon ger en låg tryckskillnad och alltså både sämre spool-up och högre mottryck i grenröret vid samma laddtryck.

Det är i alla fall så jag förstått det, om något verkar fel får ni gärna skriva det, så jag inte sitter och tänker i fel banor, det vore ju inte bra :)
/Björn
 
Bearing skrev:
Är ingen guru, men jag kan ju skriva vad jag tror.

Av vad jag läst är det så att turbon alltid är flaskhalsen på en turbomotor och den ger mer mottryck än vad det klenaste avgassystem kan ge.
Om man man gör rören innan turbon lika långa kan man få en resonanseffekt på vissa varvtal som suger ut avgaserna och samtidigt in färskgaser i och med att det är ett överlapp mellan faserna.

Jag tror att det fungerar som så att när avgasporten öppnar blir det en tryckpuls som färdas genom grenrören och den efterlämnar sig ett undertryck som ger den sugande effekten.
Tryckpulsen kommer att "studsa" när den når turbon. "Studsen" kommer att färdas bakåt i röret och när den når cylindern studsar den tillbaka (som luften i en orgel). Detta kommer vid vissa varvtal göra att "studsen" motverkar tömningen av cylindern om den anländer vid fel tillfälle. Jag tror dock att detta ibland ger högre effekt eftersom det blir högre kompression och därmed högre förbränningshastighet.

Om rörens längd anpassas med tanke på kamtider, avgastemp (som avgör ljudets hastighet i röret, alltså pulsernas hastighet) och varvtal kan man t.ex. få bättre effekt på låga varvtal samt på dubletter av det varvtalet.
Pga risken för risken för motresonans om man inte räknar på längden brukar man som amatör gör grenröret så kort som möjligt så att resonansen inte sker på de varvtal som motorn kommer att användas vid.

Röret efter turbon bör vara så grovt som möjligt eftersom tryckskillnaden innan/efter turbon är proportionell mot kraften som verkar på turbinen. Tunt rör efter turbon ger en låg tryckskillnad och alltså både sämre spool-up och högre mottryck i grenröret vid samma laddtryck.

Det är i alla fall så jag förstått det, om något verkar fel får ni gärna skriva det, så jag inte sitter och tänker i fel banor, det vore ju inte bra :)
/Björn

Det är väl ungefär vad jag trodde, att det är turbon som skapar det mesta mottrycket, men det kan vara kul att höra om någon har en annan teori eller erfarenhet.

R1 T
 
Nyheter
Motorsportsalongen i Örebro!

Jag tog en snabb avstickare...

Honda CB 1000 GT bjuder på sportig komfort

Det är ingen lätt uppgift H...

KTM: ”Det är helt klart vägen framåt.”

Rajiv Bajaj, 58, VD för den...

Framtidens hjälmar är här!

Bland finesserna finns ljus...

Öhlins, som under många år ...

Bridgestone lanserar nytt sportdäck

Bridgestone har presenterat...

Ny Suzuki-importör

Suzuki SV-7 GX var en av Su...

Suzuki byter importör!

Suzuki SV-7 GX var en av Su...

MotoGP-säsongen avslutas i stor stil

Den traditionella finalbild...

Återkallelse av KTM 125, 250, 390 och 990 DUKE-modeller från årsmodell 2024

Är din KTM bland dem som sk...

Back
Top