Jag har av ekonomiska skäl (läs studier) fått bli utan hoj men som tur äger min far en RD350 jag får låna.
Måste säga att det återupplivar en hel del gamla minnen att gå ut till Yamman.
Man börjar med att konstatera att det regnat/regnar vilket medför att inte nog med att allt är blött, sadeln är såklart sprucken så min tyngd kommer pressa ut en dryg kubikmeter vatten precis där mitt skrev vistas.
Sedan vrider man loss tanklocket å skakar lite på skrotet för att se om soppan ska räcka till dagens färd. Eftersom jag tycker tankningen är så våldsamt booring kontaterar jag alltid att häxblandningen räcker med ofrånkomlig soppatorsk som följd.
Nu är det dags att gränsla raketen "mmm vad skönt när det kalla vattnet tränger på". Man vrider bensinkranen till Res, fäller upp stödet, drar ut choken, fäller ut kicken och sparkar för glatta livet. En smekande hand på gasen för att behålla det nystartade livet å med hela min kroppshydda tvingas ettan i.
En snabb koll i backspegeln för att kolla att allt är med, min spegelbild säger att ja jag sitter på rätt plats. Släpper kopplingen och off we go. Kan med ytterliggare en blick i backspegeln konstatera att det var en jäkla tur att jag åkte för att nu är det ju jätte-dimmigt bakom mig, blå dimma
Inte alls olikt mina upplevelser på Puck Knarkotikan.
SADELINKONTINENS
Måste säga att det återupplivar en hel del gamla minnen att gå ut till Yamman.
Man börjar med att konstatera att det regnat/regnar vilket medför att inte nog med att allt är blött, sadeln är såklart sprucken så min tyngd kommer pressa ut en dryg kubikmeter vatten precis där mitt skrev vistas.
Sedan vrider man loss tanklocket å skakar lite på skrotet för att se om soppan ska räcka till dagens färd. Eftersom jag tycker tankningen är så våldsamt booring kontaterar jag alltid att häxblandningen räcker med ofrånkomlig soppatorsk som följd.
Nu är det dags att gränsla raketen "mmm vad skönt när det kalla vattnet tränger på". Man vrider bensinkranen till Res, fäller upp stödet, drar ut choken, fäller ut kicken och sparkar för glatta livet. En smekande hand på gasen för att behålla det nystartade livet å med hela min kroppshydda tvingas ettan i.
En snabb koll i backspegeln för att kolla att allt är med, min spegelbild säger att ja jag sitter på rätt plats. Släpper kopplingen och off we go. Kan med ytterliggare en blick i backspegeln konstatera att det var en jäkla tur att jag åkte för att nu är det ju jätte-dimmigt bakom mig, blå dimma
Inte alls olikt mina upplevelser på Puck Knarkotikan.
SADELINKONTINENS
