Matematik

[Swedie]

Såg på Kunskapskanalen igår ang. en herre vid namn David Hilbert som 1900 kallt skrev 23 matematiska frågor att lösa. Ett antal av dom har lösts, men Riemannhypotesen är kvar och någon till.

Men min fråga är, hur kan man i "enklare" termer förklara dessa kromelurer till uppställningar som matematiker håller på med? Jag tycker det är helt sjukt att någon förstår uppställningar som:

Hur kom dessa tecken och förklaringsmetoder ens till? Varför har man en orm = tecken med 3 rader osv...

Tycker det är högst intressant, men kommer ju inse att jag aldrig kommer förstå sådan matematik. Nog svårt med X = Z hit o dit osv (fattar inte sådant heller faktiskt, gjorde i skolan men har nu glömt).

Finns det någon här som kan förklara i hyffsat enkla och logiska termer hur sådan här matematik går till?

Ser matematiker ovan matematik i visuella bilder och uppställningar i huvet? Men vad ser dom? Hur håller dom ihop det?

 

[Mathias84]

Detta är min 2 cent:


Zeta som det första tecknet heter följt av (z) betyder att det är en funktion av en variabel nämligen z. Tre streck i "likhetstecknet" betyder att det är en definition, alltså funktionen zeta definieras som summan av n upphöjt till -z där n går från 1 till oändligheten.

ex: Zeta(2) = 1^-2+2^-2+3^-2+...+(oändligheten)^-2

Sedan gissar jag på att vi får tacka de gamla grekerna för tecknen för det är just grekiska alfabetet men använder sig av (oftast) inom matematiken

Angående det konstiga E:et med en liggande 8 ovanpå och n=1 undertill heter Sigma det är ett summatecken. Det som står under sigma talar om vad som skall ökas dvs n, det är den variabel som vi vill öka och den skall börja på 1 och luta på oändligheten. Därefter kommer uttrycket med n i som skall summeras alltså n^-z.

 

[Swedie]

Detta är min 2 cent:


Zeta som det första tecknet heter följt av (z) betyder att det är en funktion av en variabel nämligen z. Tre streck i "likhetstecknet" betyder att det är en definition, alltså funktionen zeta definieras som summan av n upphöjt till -z där n går från 1 till oändligheten.

ex: Zeta(2) = 1^-2+2^-2+3^-2+...+(oändligheten)^-2

Sedan gissar jag på att vi får tacka de gamla grekerna för tecknen för det är just grekiska alfabetet men använder sig av (oftast) inom matematiken

Angående det konstiga E:et med en liggande 8 ovanpå och n=1 undertill heter Sigma det är ett summatecken. Det som står under sigma talar om vad som skall ökas dvs n, det är den variabel som vi vill öka och den skall börja på 1 och luta på oändligheten. Därefter kommer uttrycket med n i som skall summeras alltså n^-z.

Klart som korvspad

Förstår förklaringen men det gäller ju att kunna ge exempel på några sådana här matematiska uppställningar kan användas i "praktiken".

När behövs sådana här matematiska uppställningar och vad kan de ge för positivt med sig?

 

[Magnif Bastard]

Klart som korvspad

Förstår förklaringen men det gäller ju att kunna ge exempel på några sådana här matematiska uppställningar kan användas i "praktiken".

När behövs sådana här matematiska uppställningar och vad kan de ge för positivt med sig?

Här är väl ett exempel från "min värld", dvs. energibranschen...

http://en.wikipedia.org/wiki/Bernoulli's_principle

Längre ner på sidan, när de har förklarat alla principer och helt vänt in & ut på ditt huvud, har de t.o.m. specificerat "Real world application"...

 

[Swedie]

Ja jösses... Trist att min hjärna inte har nog med fibrer för o klara av att förstå "logiken" som säkert finns någonstans.

 

[supr_00]

ju fler termer som tas med, så börjar ju väl det gå mot 0. Beroende på om Z är litet eller stort går varje term mot 0 "snabbare" eller "långsammare". T.ex. n^-z kan ju skrivas som (1/(n^z)), alltså går nämnaren mot oändligheten vilket medför kvoten går mot noll.

Edit: Kom på att det är ingen som definerar z > 0 , så termerna kan gå mot oändligheten också.

Sen är det svårt och säga vilken tillämpning sådan funktion kan ha i "praktiken". Men man blir överraskad och veta hur mycket av matematiken egentligen används i det vardagliga.

 

[Neanderthalaren]

Sen är det svårt och säga vilken tillämpning sådan funktion kan ha i "praktiken". Men man blir överraskad och veta hur mycket av matematiken egentligen används i det vardagliga.

Riemannfunktionen används lite överallt. Ta till exempel att du ska räkna ut den elektromagniska energin i en låda fylld med strålning, och måste alltså integrera hela Planckspektrumet (http://en.wikipedia.org/wiki/Planck's_law). I den lösningen ingår Riemanns zetafunktion. Den dyker ofta upp i Boltzmannstatistik.

 

[Ivil]

Riemannfunktionen används lite överallt. Ta till exempel att du ska räkna ut den elektromagniska energin i en låda fylld med strålning, och måste alltså integrera hela Planckspektrumet (http://en.wikipedia.org/wiki/Planck's_law). I den lösningen ingår Riemanns zetafunktion. Den dyker ofta upp i Boltzmannstatistik.

Tacka vettja 1+x=3. Sug på den ni.

 

[GuW]

Att vara duktig på matematik eller duktig musiker är ungefär samma sak.

Har man inte grundförutsättningarna så kan man slita som ett djur men aldrig bli riktigt bra, har man grundförutsättningarna går det som en dans...

Själv är jag tondöv, utan taktsinne och klent matematiskt begåvad...

Jag får helt enkelt förlita mig på mitt utseende istället layboy