Mantorp Final!
Onsdag kväll och jag hade lastat klart allt tillsammans med Anders och Zuber. Det var friträning på torsdag och även på fredag, själv så skulle jag bara kunna köra torsdag pga jobbet.
Torsdag morron och det ska gasas nå jävulskt! Kände mig ruggit taggad på morgonkvisten och speciellt efter som att det var min första vända på Mantorp och äntligen kände jag att det här är STCC! Minns dom ggr jag stått i pariserkurvan och sett Lindström, Cralle, Folkesson, Nilsson och Pappunen mfl brassa på genom denna böj. Var den så knepig som den såg ut och är det en riktig kraschkurva. Minns hur Lindström bröt nyckelbenet i Parisarn -03, det såg ut att göra ont..
Hur som helst så hade jag tjuvtränat lite hemma med mitt STCC spel som jag har på PC´n, inte riktigt samma grej som verkligheten men ändå något. På första passet så tog jag det riktigt lugnt, kollade drevningen mm. Till andra passet så regnade det förstås och det hade börjat dyka upp nåt skumt fel med hojen. Vid vissa tillfällen då jag växlade och gav gas ur böjarna så blev det ett jätte ryck i bakhjulet. Misstänkte att det var kedjan som gett upp (kört samma kedja hela säsongen, ca: 600 mil) men den kändes ändå ok. Bytte kedja och det visade sig att den gamla var bra trött, gick att göra alla möjliga mönster med den, typ McDonalds M och dylikt. Hade velat ha fler pass på banan men som sagt torsdag var den träningen jag fick.
Lördag
Var ruskigt kallt natten till lördag, ställde in hojen i bussen för att inte riskera att nånting frös sönder. Det hade varit snack om att mc eventuellt skulle flyttas fram pga kylan. Var uppe och gick ett varv runt banan, var en hel del frost på lecakulorna efter långrakan. Hur som helst vi fick börja köra trots allt och det var faktiskt inte speciellt halkigt tycker jag, kände mig väldigt stark och självsäker under kvalet. Kvalade inte mega bra men en 24
lats, kände att det fanns mycket mer och hämta, bland annat in i vänstern efter start/mål, Parisarn, långrakan, ja typ överallt.
Till kval två var jag sjukt laddad, hade suttit och vrålat på Jim Funck att nu jävlar gasar du, ta rygg på mig och kör som ett svin. Visade sig att Jim fått horn i skallen och helt plötsligt körde han om mig på andra kvalet. Slet som ett djur men fick inget att stämma, körde yxigt och hattit, inget flytt överhuvudtaget. Blev ingen förbättring och jag hoppa ner till en 29:e plats på gridden, MEN KYSS MIG!
Söndag
Dags för säsongens sista race, Mantorp, fan va häftigt, det här är ju det man drömt om, folk överallt, massa jippon hit å dit, Porschar, Ferraris, brudar ja allt sånt som det ska vara på en racerbana! Kände att idag har jag allt att vinna, jag ska köra som ett svin.
Starten går och jag är iväg hyffsat bra, fegar lite i dom två första kurvorna men vet att kawan går ruggit bra på rakan så jag kan ta igen mycke där. Efter långrakan har jag tagit mig förbi några gubbar och har en klunga framför mig bestående av, Patrik Packalén, Jimmy Malm, Robban Augustsson, Marcus Johansson och Jimmy Wyrén. JAG SKA TA DOM ALLIHOP vrålar jag i hjälmen när jag går ut på start/mål för 2 ggn. Först tar jag Packalén tror jag eller Robban, tog 2 försök att ta Robban på rakan, fan vad den Hondan går, sen var det Malms tur. Hann knappt köra om innan han bet tillbaks, men sen fick han smaka på Linds vrede igen, ni minns kanske Karlskoga = ) Nu var det Marcus tur, jag var så sjukt snabb in i vänstern efter start och mål och in i pariserkurvan satt jag fick ligga och vänta på att gubbarna framför skulle börja ge gas, vet inte vart attacken kom ifrån men det kändes sjukt bra!
In i parisarn och jag känner att nu ska jag nog tagga ner lite granna, annars ligger jag där i sanden å sprattlar… Och vad tror ni händer?? Jo framhjulssläpp in i parisarn, nej nej nej, tänker jag bara och ser Marcus gula Suzuki försvinna. Blev så jäkla knekt så det finns inte, som tur var så klara sig hojen fint, själv slog jag skallen i hojen i min sista rullnig men lite huvudvärk klarar jag av.
Detta var lätt bland det bästa race jag kört, helt klart det roligaste, kanske vinsten i Linköping men det är länge sen nu.
Vad som händer till nästa år har jag ingen aning om, hoj ska jag köra men vad och hur vet jag inte ännu, helst stcc, och gärna på en 1000cc, tror att det skulle bli häftigt, både för publiken och förarna…
Kan ju lägga till att jag körde 1.6 sekunder fortare under racet än på kvalet…
Idol bild:
Onsdag kväll och jag hade lastat klart allt tillsammans med Anders och Zuber. Det var friträning på torsdag och även på fredag, själv så skulle jag bara kunna köra torsdag pga jobbet.
Torsdag morron och det ska gasas nå jävulskt! Kände mig ruggit taggad på morgonkvisten och speciellt efter som att det var min första vända på Mantorp och äntligen kände jag att det här är STCC! Minns dom ggr jag stått i pariserkurvan och sett Lindström, Cralle, Folkesson, Nilsson och Pappunen mfl brassa på genom denna böj. Var den så knepig som den såg ut och är det en riktig kraschkurva. Minns hur Lindström bröt nyckelbenet i Parisarn -03, det såg ut att göra ont..
Hur som helst så hade jag tjuvtränat lite hemma med mitt STCC spel som jag har på PC´n, inte riktigt samma grej som verkligheten men ändå något. På första passet så tog jag det riktigt lugnt, kollade drevningen mm. Till andra passet så regnade det förstås och det hade börjat dyka upp nåt skumt fel med hojen. Vid vissa tillfällen då jag växlade och gav gas ur böjarna så blev det ett jätte ryck i bakhjulet. Misstänkte att det var kedjan som gett upp (kört samma kedja hela säsongen, ca: 600 mil) men den kändes ändå ok. Bytte kedja och det visade sig att den gamla var bra trött, gick att göra alla möjliga mönster med den, typ McDonalds M och dylikt. Hade velat ha fler pass på banan men som sagt torsdag var den träningen jag fick.
Lördag
Var ruskigt kallt natten till lördag, ställde in hojen i bussen för att inte riskera att nånting frös sönder. Det hade varit snack om att mc eventuellt skulle flyttas fram pga kylan. Var uppe och gick ett varv runt banan, var en hel del frost på lecakulorna efter långrakan. Hur som helst vi fick börja köra trots allt och det var faktiskt inte speciellt halkigt tycker jag, kände mig väldigt stark och självsäker under kvalet. Kvalade inte mega bra men en 24
lats, kände att det fanns mycket mer och hämta, bland annat in i vänstern efter start/mål, Parisarn, långrakan, ja typ överallt.Till kval två var jag sjukt laddad, hade suttit och vrålat på Jim Funck att nu jävlar gasar du, ta rygg på mig och kör som ett svin. Visade sig att Jim fått horn i skallen och helt plötsligt körde han om mig på andra kvalet. Slet som ett djur men fick inget att stämma, körde yxigt och hattit, inget flytt överhuvudtaget. Blev ingen förbättring och jag hoppa ner till en 29:e plats på gridden, MEN KYSS MIG!
Söndag
Dags för säsongens sista race, Mantorp, fan va häftigt, det här är ju det man drömt om, folk överallt, massa jippon hit å dit, Porschar, Ferraris, brudar ja allt sånt som det ska vara på en racerbana! Kände att idag har jag allt att vinna, jag ska köra som ett svin.
Starten går och jag är iväg hyffsat bra, fegar lite i dom två första kurvorna men vet att kawan går ruggit bra på rakan så jag kan ta igen mycke där. Efter långrakan har jag tagit mig förbi några gubbar och har en klunga framför mig bestående av, Patrik Packalén, Jimmy Malm, Robban Augustsson, Marcus Johansson och Jimmy Wyrén. JAG SKA TA DOM ALLIHOP vrålar jag i hjälmen när jag går ut på start/mål för 2 ggn. Först tar jag Packalén tror jag eller Robban, tog 2 försök att ta Robban på rakan, fan vad den Hondan går, sen var det Malms tur. Hann knappt köra om innan han bet tillbaks, men sen fick han smaka på Linds vrede igen, ni minns kanske Karlskoga = ) Nu var det Marcus tur, jag var så sjukt snabb in i vänstern efter start och mål och in i pariserkurvan satt jag fick ligga och vänta på att gubbarna framför skulle börja ge gas, vet inte vart attacken kom ifrån men det kändes sjukt bra!
In i parisarn och jag känner att nu ska jag nog tagga ner lite granna, annars ligger jag där i sanden å sprattlar… Och vad tror ni händer?? Jo framhjulssläpp in i parisarn, nej nej nej, tänker jag bara och ser Marcus gula Suzuki försvinna. Blev så jäkla knekt så det finns inte, som tur var så klara sig hojen fint, själv slog jag skallen i hojen i min sista rullnig men lite huvudvärk klarar jag av.
Detta var lätt bland det bästa race jag kört, helt klart det roligaste, kanske vinsten i Linköping men det är länge sen nu.
Vad som händer till nästa år har jag ingen aning om, hoj ska jag köra men vad och hur vet jag inte ännu, helst stcc, och gärna på en 1000cc, tror att det skulle bli häftigt, både för publiken och förarna…
Kan ju lägga till att jag körde 1.6 sekunder fortare under racet än på kvalet…
Idol bild:
Snygg bild också!!
