Manodepressivitet

Swish

Djävulens avkomma
Gick med
4 Apr 2005
Ort
Lund
Hoj
Lilla Grön -zx6r
Känner ni någon som lider av denna åkomma, och hur beter ni er i så fall, när ni träffar personerna i de olika stadierna?
 
Manodepressivitet är väl något man som regel behandlas för med hjälp av allehanda tabletter?
 
Manodepressivitet är nog många lider av utan att veta om det. Oftast så är det överaktivitet kontra depressioner om vart annat intervallvis. Det kan även vara det ena intervallvis men vet inte hur vanligt det är.

Litium är den vanligaste behandlingen men kräver regelbundna blodprov.

Om personen i fråga känner till sin sjukdom (och är öppen om det) så tycker jag du ska vara som vanligt mot personen även om personen i fråga kanske inte alltid är sig själv. Och om något verkar konstigt så är det nog ingen fara att ta upp det med personen. Obs, ta ej upp något i grupp.

Något speciellt du undrar över?
 
Manodepressivitet är nog många lider av utan att veta om det. Oftast så är det överaktivitet kontra depressioner om vart annat intervallvis. Det kan även vara det ena intervallvis men vet inte hur vanligt det är.

Litium är den vanligaste behandlingen men kräver regelbundna blodprov.

Om personen i fråga känner till sin sjukdom (och är öppen om det) så tycker jag du ska vara som vanligt mot personen även om personen i fråga kanske inte alltid är sig själv. Och om något verkar konstigt så är det nog ingen fara att ta upp det med personen. Obs, ta ej upp något i grupp.

Något speciellt du undrar över?


Njae, mest överlag sådär, vet inte riktigt hur jag ska reagera eller vad jag ska säga...
 
Tyvärr svårt att komma med råd om du inte ha något konkret som du undrar över.

Om personen är deppig för stunden så kan det vara lite lurigt, men så är det ju med alla depressioner. Dra ett PM om du inte vill skriva på forumet.
 
Jag har sagt upp kontakten med två sådana personer.
(ena har jag dock kvar på facebook som underhållning, hon skriver minst två status-meddelanden per dag, antingen är allt hur underbart som helst, eller så suger hela världen och alla borde dö haha).

Jag orkar inte med sådana människor tyvärr, och även om det inte är deras fel och jag inte hatar dom "personligen" (när dom är normala) så orkar jag inte låta deras negativitet och kaos påverka mig, kan lätt suga ut ens energi.

Ena individen kunde göra riktigt irrationella beslut utan att tänka på konsekvenserna, och när iprincip hela personens kompiskrets kritiserar och påpekar att det inte varit ett bra val/beslut så hatar hon allt och alla, anser att alla bara är emot henne och tråkiga. Två veckor senare kommer konsekvenserna av hennes handlingar, och då mår hon piss och hatar allt och alla igen för att hennes liv suger och hon anser inte det vara hennes fel (typ, minus på kontot eller att hon måste sälja/bli av med något).


Träffa och umgås med dom i korta (positiva) perioder däremot är hur trevligt som helst, typ en fika, men jag ser kontakterna som mer eller mindre helt avslutade.
 
Jag har sagt upp kontakten med två sådana personer.
(ena har jag dock kvar på facebook som underhållning, hon skriver minst två status-meddelanden per dag, antingen är allt hur underbart som helst, eller så suger hela världen och alla borde dö haha).

Jag orkar inte med sådana människor tyvärr, och även om det inte är deras fel och jag inte hatar dom "personligen" (när dom är normala) så orkar jag inte låta deras negativitet och kaos påverka mig, kan lätt suga ut ens energi.

Ena individen kunde göra riktigt irrationella beslut utan att tänka på konsekvenserna, och när iprincip hela personens kompiskrets kritiserar och påpekar att det inte varit ett bra val/beslut så hatar hon allt och alla, anser att alla bara är emot henne och tråkiga. Två veckor senare kommer konsekvenserna av hennes handlingar, och då mår hon piss och hatar allt och alla igen för att hennes liv suger och hon anser inte det vara hennes fel (typ, minus på kontot eller att hon måste sälja/bli av med något).


Träffa och umgås med dom i korta (positiva) perioder däremot är hur trevligt som helst, typ en fika, men jag ser kontakterna som mer eller mindre helt avslutade.


=/

Personen jag syftar på är inte så drastisk direkt, lite i de maniska perioderna kanske, men det berör mig inte direkt. Men "den" blir okontaktbar i princip under depressionerna, jag når absolut inte fram. Fullkomligt apatisk.
 
=/

Personen jag syftar på är inte så drastisk direkt, lite i de maniska perioderna kanske, men det berör mig inte direkt. Men "den" blir okontaktbar i princip under depressionerna, jag når absolut inte fram. Fullkomligt apatisk.

Som min dotter sa: Först blir de glada och gör dumma saker och då blir de ledsna, sen blir de glada igen och gör dumma saker och då blir de ledsna,,,

Jag skulle aldrig kunna leva med en sån person avslutade hon med.

Jag gillar min dotter ändå.
 
Jag har sagt upp kontakten med två sådana personer.
(ena har jag dock kvar på facebook som underhållning, hon skriver minst två status-meddelanden per dag, antingen är allt hur underbart som helst, eller så suger hela världen och alla borde dö haha).

Man behöver ju inte säga upp bekantskapen, man kan ju ha lite distans och se det som lite underhållning och skratta lite med orden "jaha nu är det dags igen, ska du bli så där störig nu", när det bär iväg så kan man ju ge råd, typ, "är du säker på att det där är en bra idé, du minns väl hur det gick då och då eller?, jag skulle vänta 2 veckor om jag vore dig" med tiden kanske personen lär sig behärska sig och inte ta det så allvarligt när den klantat till det igen och inte bara gräver ner sig i sina misstag, så småningom kanske de kan börja böra haja när det börjar spåra ur, de behöver ju någon att vara vän med och inte bara en massa mediciner.
 
Som min dotter sa: Först blir de glada och gör dumma saker och då blir de ledsna, sen blir de glada igen och gör dumma saker och då blir de ledsna,,,

Jag skulle aldrig kunna leva med en sån person avslutade hon med.

Jag gillar min dotter ändå.

:tummenupp

gissar att din dotter är ganska liten men så rätt barn kan ha.

hade en vän som var lagom manodeppressiv, hon bröt sjölv kontakten pga sina deppressioner, ville skaffa nya vänner för hennes gammla var så deppiga hette det visst.
 
Gå in på Youtube och sök på Stephen Frys "Life of the manic depressive". Prisbelönt dokumentär. Jävligt mycket info i den.

Edit: verkar borttagen från Youtube. Nåväl, den flitige kan väl hitta den iaf.
 
Last edited:
Med rätt hjälp dvs medicinering, stöd, motion/friskvård & psykologhjälp kan många bli nästan "normala". Men visst kan det vara jobbigt för anhöriga eller kompisar. Sedan beror det väl lite på hur nära vän man är om man pallar med det eller inte. Med en öppen dialog kommer man nog en bra bit på vägen. Alltså prata om det när det är bra perioder och öga mot öga.
 
Jag är god man för en kvinna som är manodepressiv, men numer kallas det för bipolär sjukdom. Jag har inte märkt så mycket av svängningarna än, men än att hon ibland e uppe i varv. Den uppfattning jag har fått är att "sjukdomen" bottnar i otrygghet. Om personen har en trygg och lugn omgivning så går allt mycket bättre, så är det iaf för min huvudman. Hon har varken varit manisk eller deprimerad sen hon fick vänner som bryr sig.

Så, du behöver nog inte säga så mycket, försök förstå och vara till hands.
 
Jag lider nog av en mild version av manodepresivitet..Bor själv så det går inte ut över andra så mkt dock, och klagar inte för nån:-]
 
Nyheter
Yamaha R7-vinnarens rapport: ”Ett riktigt monster på kurviga landsvägar!”

På MC-mässan i vintras anor...

Nisse Hedlund bortgången

Den legendariske motorkonst...

En dag på dragstrippen

Efter att ha varit aktiv so...

Steve McQueens Scott Squirrel till salu

Detta Scott Flying Squirrel...

Dags för Strängnäs Bike Show!

Sista lördagen i augusti är...

Bikeweekend på Kjula denna helg

Den 22-23 augusti är det da...

Motorcycle Inferno #8

Den 5 september blir Laxhol...

Tiotusentals körde Mälaren Runt

Lördagen den 15 augusti gen...

Mälaren Runt fyller 40 år

Nu på lördagen den 15 augus...

Steve Holcombe klar för GGN!

Pressmeddelande 2026-08-10 ...

Back
Top