Det är de estetiska analfabeterna jag har svårt att förstå. De som trampar runt i blå Foppatoffelkopior, men inte för att det är praktiskt och billigt, utan för att man uppfattar det som fräckt, modernt eller till och med snyggt.
Det är inte säkert att dom är estetiska analfabeter, det kan helt enkelt vara så att dom inte bryr sig alls om att markera tillhörighet.
Jag gör inte det, det enda fall jag markerar tillhörighet med kläder är när jag kör MC, mitt goretexställ skriker väl inte direkt "bombrepa på bulten" utan mer "60mil om dagen oavsett väder" (vilket inte heller är riktigt sant, men närmare sanningen IAF)
Riktiga hardcore-esteter har ofta den förmågan att totalt skita i att listerna på bildörren hänger och rosthålen i skärmarna, medans deras italienska matsalsmöbel är fläckfri.
En bekant till mig, stenrik (fd) egen företagare, ser ut som, och misstogs ofta för att vara vaktmästare på företaget.
Han körde omkring i en rostig Ford Granada kombi, medans hans anställda hade tjänstebilar i halvmiljonklassen.
För honom spelade yta ingen roll, han ville inte markera sin tillhörighet, han trivdes alldelens utmärkt med att misstas för "pöbel".
Foppatofflorna lär förövrigt vara jävligt sköna, men som en bekant sa:
Foppa tofflor är som en postorder-fru, säkert jävligt sköna att sätta på hemma, men inget man går på stan med.
Jag har inte ens provat, så vad vet jag.
och ofta är det urfula kallingar de har på sig
