Racerapport SO/SM Falkenberg, eller "Faaan vad kul det är med Roadracing".
Racehelgen började redan på Onsdag kväll. Då packades allt som man kan tänkas behöva, och massor man aldrig behöver ihop, och sen knölar man in det i en alldeles för liten Mazdabuss. Puuuh, det gick den här gången också...
Tourar ner mot Falkenberg vid torsdag lunch, och vi kör bara fel två gånger innan vi är framme på banan. Anmäld och klar 7 timmar efter avresa, letar upp Sunkan i depån som paxat plats till oss. Vadnudå? Grus? Hmmm.. Alltså skulle man tagit med tältgolvet.. Jaja, hade nog inte fått plats i bussen iaf..
Efter lite letande i skrothögen bakom depån hittade vi lite plankor att lägga som golv.. Blev ju bra till slut!
Fredag, första varven någonsin på Falkenberg...
Stressar för att komma långt fram i kön, är ju typ 100 förare som slåss om 38 platser på banan. Måste få mycket bantid efter som jag aldrig kört här...
Missade första utsläppet.. TYpiskt...
Inget är som väntans tider...
Rödflagg efter 15 minuter, och jag kommer med ut i andra gruppen. Några drar iväg och jag hänger på.. Oj, trångt i esset. Wweeeeaaaa...över krönet, vart f*n tar banan vägen... Ojdå, bromsa, höger... Oj nu är det vänster, tighta till... Äsch då, det där blev inge bra.. Och så full gas... Eeeeeh, nudå? Vart tar det vägen... Ajdå, höger var det, och så krön... Höger igen, höger igen.. Och så en raka... Gasar på som s*tan.. Vänta nu, det här är ju start/mål rakan.. Redan? Ojdå, esset glömde jag... Shit... BROMSA!! Ååååååh... Pust det gick..
Och så höll det väl på i ett par varv...
När man väl lärt sig hur banan går, så börjar det gå lite fortare... Se är typ första passet slut... F*n oxå!
Och nu är det väl fullt i nästa grupp som står och väntar, så det här var väl det man hann med... Står i bandepån och räknar hur många som står i kön och väntar.... Shit..
Peter Sköld står bredvid, och jag klämmer väl ur mig nåt klagande läte, och grymtar över det där systemet med 55 minuters träning, och för mycket folk... Dom som kom ut i första gruppen hinner ju köra två pass på den tiden, dom står ju först i den här kön oxå...
Varpå han säger "Det är väl bara tränga sig fram där då..." och ler...
Sagt och gjort, hinner ut bland dom sista och kör tills passet är slut... Tack Mr.Sköld!
Mysmekar lite på kvällen, men får knappt röra cykeln för mekanikern... Typiskt, tar en öl och äter chips istället...
Lördag, kval...
Går ut på första kvalet på mina gamla Pirelli däck, kör så fort jag törs... Och ligger mellan 22'a och 27'e plats under kvalet... Slutar på en 22'a, grymt nöjd. Jag trodde ju jag skulle bli utkvalad..
Till andra kvalet sätter Peter på Bridgestonedäcken som jag lörde Andertorps racet på, måste köra in mig på Bridgestone. Bränner ut på andra kvalet och laddar för fullt, tycker att det går som satan. Hojen sladdar och sdudsar hela tiden. Är nära att highsida ett par gånger, efter ett tag så börjar jag tro att något är fel. Får slå av flera gpnger ut på start/mål föra att bakändan hoppar och sladdar.. Går in efter 15 minuter och ber Peter kolla på däcket, ser du nåt fel? Ja, det är typ helt slut.. Märkligt, på bara 15 minuters körning har däcket gått från bättre begagnat till sopor...
Efter lite eftertanke kommer Peter på att vi glömde kolla däckstrycket innan jag åkte ut. Han hade bara "poppat" däcket när han skiftade. Körde hela passet på 3,5 kilo i däcken... Typsikt... Skönt att veta vad det var för fel iaf..
Föga förvånande så förbättrade jag inte min tid på andra kvalet, men stod kvar som 22:a. Skitbra!!!!
Söndag, raceday...
Skönt och se att allt är som det ska. Mossberg vankar runt i depån i bar överkropp eller med tight rosa tröja med "22" på, och härjar med folk.
Andreas springer på toa 153 gånger per dag, och tvåtaksmaffian varvar vansinnigare än någonsin. Det är roadracing... =O)
Peter sätter på nya däck till warmupen (Med rätt däckstryck) och det känns jättebra. Kör samma tider som på kvalet, utan att ta i...
Lång tid mellan warmup och race, hinner se lite race. Masskraschen i Superbike spär på min skräck för nya esset i starten... Uj uj, det kommer bli trångt...
Racet då...
Vi kommer ut mycket försenade, och jag står på min placering och undrar som vanligt vad jag gett mig in på...
Lampan slocknar och jag kommer iväg bra, och när vi kommer ner till esset blir det lika trångt som förväntat. Jag förvånar mig själv genom att inte slå av och släppa fram folk den här gången. Kör rätt tufft faktiskt.. Konstigt..
Varvar som 21'a på första varvet, och jobbar mig sakta upp till 19'e där jag hittar en jämnsnabb Oreskowi'c. Ligger bakom och läser honom ett tag.
Försökte hitta bra ställen att köra om, och hitta vart jag var snabbare. Lyckades ta mig upp i rygg, men gjorde sedan en liten miss när jag vred på lite för mycket gas, lite för tidigt. Nära highsider... Tappade en lucka, jobbade sedan tillbaka den och var nära att komma om i inbromsningen till s-kurvan, men kom inte om. Tappade en lucka igen, kom ifatt, gjorde en lite miss... Och så höll det på i 10-11 varv, medans jag hade ett flin från öra till öra. Det är det här som är sååå jäkla roligt. Efter ett tag började jag bli riktigt trött, och gjorde allt fler missar. Körde hårt och slarvigt, och gasade för mycket. Var nära att vurpa ett par gånger, och när jag såg att jag hade dragit ut en lucka på 22 sekunder till närmast bakomvarande, så bestämde jag mig för att vara nöjd med min placering, och se till att jag kom i mål.
Ett par vurpor i racet sedan gjorde att jag körde över mållinjen som 17:e man, helt färdig... Har aldrig varit så trött efter ett race någon gång...
Falkenberg är en rolig, och mycket jobbig bana...
17:e man i mitt första SO race, på en bana som jag aldrig kört förut...
En perfekt avslutning på en perfekt helg. Jag är så jäkla nöjd! Det är stunder som denna man känner att alla pengar, och all tid som man lägger ut på det här, verkligen är värt det.
Riktigt roligt också att ändringarna vi gjorde på hojen verkligen hjälpte, man lär sig mer och mer hela tiden om hur hojen funkar...
Ett stort tack till alla sponsorer, och till Peter såklart som är helt ovärderlig att ha med en sån här tävlingshleg!
Nu är det en dryg månad kvar till nästa race som är SM på Sviestad. Det känns väldigt långt bort, som det känns just nu så skulle jag vilja köra ett nytt race imorgon..
Racehelgen började redan på Onsdag kväll. Då packades allt som man kan tänkas behöva, och massor man aldrig behöver ihop, och sen knölar man in det i en alldeles för liten Mazdabuss. Puuuh, det gick den här gången också...
Tourar ner mot Falkenberg vid torsdag lunch, och vi kör bara fel två gånger innan vi är framme på banan. Anmäld och klar 7 timmar efter avresa, letar upp Sunkan i depån som paxat plats till oss. Vadnudå? Grus? Hmmm.. Alltså skulle man tagit med tältgolvet.. Jaja, hade nog inte fått plats i bussen iaf..
Efter lite letande i skrothögen bakom depån hittade vi lite plankor att lägga som golv.. Blev ju bra till slut!
Fredag, första varven någonsin på Falkenberg...
Stressar för att komma långt fram i kön, är ju typ 100 förare som slåss om 38 platser på banan. Måste få mycket bantid efter som jag aldrig kört här...
Missade första utsläppet.. TYpiskt...
Inget är som väntans tider...
Rödflagg efter 15 minuter, och jag kommer med ut i andra gruppen. Några drar iväg och jag hänger på.. Oj, trångt i esset. Wweeeeaaaa...över krönet, vart f*n tar banan vägen... Ojdå, bromsa, höger... Oj nu är det vänster, tighta till... Äsch då, det där blev inge bra.. Och så full gas... Eeeeeh, nudå? Vart tar det vägen... Ajdå, höger var det, och så krön... Höger igen, höger igen.. Och så en raka... Gasar på som s*tan.. Vänta nu, det här är ju start/mål rakan.. Redan? Ojdå, esset glömde jag... Shit... BROMSA!! Ååååååh... Pust det gick..
Och så höll det väl på i ett par varv...
När man väl lärt sig hur banan går, så börjar det gå lite fortare... Se är typ första passet slut... F*n oxå!
Och nu är det väl fullt i nästa grupp som står och väntar, så det här var väl det man hann med... Står i bandepån och räknar hur många som står i kön och väntar.... Shit..
Peter Sköld står bredvid, och jag klämmer väl ur mig nåt klagande läte, och grymtar över det där systemet med 55 minuters träning, och för mycket folk... Dom som kom ut i första gruppen hinner ju köra två pass på den tiden, dom står ju först i den här kön oxå...
Varpå han säger "Det är väl bara tränga sig fram där då..." och ler...
Sagt och gjort, hinner ut bland dom sista och kör tills passet är slut... Tack Mr.Sköld!
Mysmekar lite på kvällen, men får knappt röra cykeln för mekanikern... Typiskt, tar en öl och äter chips istället...
Lördag, kval...
Går ut på första kvalet på mina gamla Pirelli däck, kör så fort jag törs... Och ligger mellan 22'a och 27'e plats under kvalet... Slutar på en 22'a, grymt nöjd. Jag trodde ju jag skulle bli utkvalad..
Till andra kvalet sätter Peter på Bridgestonedäcken som jag lörde Andertorps racet på, måste köra in mig på Bridgestone. Bränner ut på andra kvalet och laddar för fullt, tycker att det går som satan. Hojen sladdar och sdudsar hela tiden. Är nära att highsida ett par gånger, efter ett tag så börjar jag tro att något är fel. Får slå av flera gpnger ut på start/mål föra att bakändan hoppar och sladdar.. Går in efter 15 minuter och ber Peter kolla på däcket, ser du nåt fel? Ja, det är typ helt slut.. Märkligt, på bara 15 minuters körning har däcket gått från bättre begagnat till sopor...
Efter lite eftertanke kommer Peter på att vi glömde kolla däckstrycket innan jag åkte ut. Han hade bara "poppat" däcket när han skiftade. Körde hela passet på 3,5 kilo i däcken... Typsikt... Skönt att veta vad det var för fel iaf..
Föga förvånande så förbättrade jag inte min tid på andra kvalet, men stod kvar som 22:a. Skitbra!!!!
Söndag, raceday...
Skönt och se att allt är som det ska. Mossberg vankar runt i depån i bar överkropp eller med tight rosa tröja med "22" på, och härjar med folk.
Andreas springer på toa 153 gånger per dag, och tvåtaksmaffian varvar vansinnigare än någonsin. Det är roadracing... =O)
Peter sätter på nya däck till warmupen (Med rätt däckstryck) och det känns jättebra. Kör samma tider som på kvalet, utan att ta i...
Lång tid mellan warmup och race, hinner se lite race. Masskraschen i Superbike spär på min skräck för nya esset i starten... Uj uj, det kommer bli trångt...
Racet då...
Vi kommer ut mycket försenade, och jag står på min placering och undrar som vanligt vad jag gett mig in på...
Lampan slocknar och jag kommer iväg bra, och när vi kommer ner till esset blir det lika trångt som förväntat. Jag förvånar mig själv genom att inte slå av och släppa fram folk den här gången. Kör rätt tufft faktiskt.. Konstigt..
Varvar som 21'a på första varvet, och jobbar mig sakta upp till 19'e där jag hittar en jämnsnabb Oreskowi'c. Ligger bakom och läser honom ett tag.
Försökte hitta bra ställen att köra om, och hitta vart jag var snabbare. Lyckades ta mig upp i rygg, men gjorde sedan en liten miss när jag vred på lite för mycket gas, lite för tidigt. Nära highsider... Tappade en lucka, jobbade sedan tillbaka den och var nära att komma om i inbromsningen till s-kurvan, men kom inte om. Tappade en lucka igen, kom ifatt, gjorde en lite miss... Och så höll det på i 10-11 varv, medans jag hade ett flin från öra till öra. Det är det här som är sååå jäkla roligt. Efter ett tag började jag bli riktigt trött, och gjorde allt fler missar. Körde hårt och slarvigt, och gasade för mycket. Var nära att vurpa ett par gånger, och när jag såg att jag hade dragit ut en lucka på 22 sekunder till närmast bakomvarande, så bestämde jag mig för att vara nöjd med min placering, och se till att jag kom i mål.
Ett par vurpor i racet sedan gjorde att jag körde över mållinjen som 17:e man, helt färdig... Har aldrig varit så trött efter ett race någon gång...
Falkenberg är en rolig, och mycket jobbig bana...
17:e man i mitt första SO race, på en bana som jag aldrig kört förut...
En perfekt avslutning på en perfekt helg. Jag är så jäkla nöjd! Det är stunder som denna man känner att alla pengar, och all tid som man lägger ut på det här, verkligen är värt det.
Riktigt roligt också att ändringarna vi gjorde på hojen verkligen hjälpte, man lär sig mer och mer hela tiden om hur hojen funkar...
Ett stort tack till alla sponsorer, och till Peter såklart som är helt ovärderlig att ha med en sån här tävlingshleg!
Nu är det en dryg månad kvar till nästa race som är SM på Sviestad. Det känns väldigt långt bort, som det känns just nu så skulle jag vilja köra ett nytt race imorgon..
Last edited:
