Keyboards i hårdrock

Jag saknar Jordan Rudess i namnhögen.
Han och John Myung är behållningen i Dream Theater nu för tiden :tummenupp
 
Last edited:
Sweedo skrev:
Jag saknar Jordan Rudess i namnhögen.
Han och James Myung är behållningen i Dream Theater nu för tiden :tummenupp

Jo Jordan Rudess är ett riktigt ess, rent tekniskt är han överjävlig. Men jag gillade faktiskt Kevin Moore bättre, trots att han säkerligen inte är lika tekniskt slipad. Men han var en jäkligt duktig låtskrivare och textförfattare och lite mer återhållsam med solouppvisningarna.
 
Chris Ash skrev:
Jo Jordan Rudess är ett riktigt ess, rent tekniskt är han överjävlig. Men jag gillade faktiskt Kevin Moore bättre, trots att han säkerligen inte är lika tekniskt slipad. Men han var en jäkligt duktig låtskrivare och textförfattare och lite mer återhållsam med solouppvisningarna.
Ja, Kevins soloprojekt Chroma Key går inte av för hackor.
Det där med återhållsamhet i solosvävningar skrivar jag under på till 100%. Jag tycker senaste skivorna med DT har blivit lite för mycket runka skalor, förr var det mer teknisk improvisation över deras låtar.
 
Sweedo skrev:
Ja, Kevins soloprojekt Chroma Key går inte av för hackor.
Det där med återhållsamhet i solosvävningar skrivar jag under på till 100%. Jag tycker senaste skivorna med DT har blivit lite för mycket runka skalor, förr var det mer teknisk improvisation över deras låtar.

DT har enligt mig gjort två utomordentliga skivor "Images and words" och "Awake", efter "Six degrees...." har jag slutat köpa deras plattor. Tycker att de har ballat ur totalt.
 
BMS skrev:
Ingen som liksom jag saknar koskällan i hårdrock från 70-talet och tidigt 80-tal.//Kan nog låta lite löjligt i en death metal-låt, men i gammal hederlig hårdrock så är den kanon!
/B)

Nää, lyssna på The land I used to walk med Merciless så hör du hur en koklocka ska slås :rock
 
Starstriker skrev:
Varför hårdrock överhuvudtaget ??

Från ne.se:

Hårdrock (efter am. eng. hard rock), samlande benämning på delgenrer inom rockmusik som kännetecknas av bl.a. hög volym, virtuost gitarrspel – ofta med pregnanta melodi- och ackordriff och distorderad klang – och kraftfull, inte sällan gäll, sång. Begreppet hårdrock började användas i början av 1970-talet om den musik som då gjordes av grupper som brittiska Led Zeppelin, Deep Purple och Black Sabbath, vilka i dag kan ses som hårdrockens pionjärer. Led Zeppelins musik var baserad på blues och brittisk folkmusik, Deep Purple blandade in drag från bl.a. barockmusik, och Black Sabbath bildade skola med sin riffbaserade musik. Tidigare stilistiska rötter finner man i sena 1960-talsgrupper som The Jimi Hendrix Experience och Cream, men även i The Who, The Kinks, Blue Cheer och Iron Butterfly. Den dominerande engelskspråkiga termen för musikformen är sedan början av 1970-talet heavy metal, men även begreppen hard rock och heavy rock förekommer. Termen heavy metals ursprung är omstritt, men den förekommer hos bl.a. författaren William S. Burroughs (i boken "Den nakna lunchen", 1959).

Bland andra stilbildare som kom fram under 1970-talet märks Judas Priest, AC/DC och Van Halen. En svacka i intresset för hårdrocken kom under andra halvan av 1970-talet. Den följdes av en renässans i början av 1980-talet med framför allt brittiska grupper som Iron Maiden, Def Leppard och Motorhead, vilka ofta förs samman under benämningen "New wave of British heavy metal". Under 1980- och 90-talen har det skett en uppdelning inom hårdrocken i ett flertal olika delgenrer och riktningar, t.ex. speed metal, thrash metal, death metal, doom metal och black metal. De flesta av dessa stilar når dock inte ut till den bredare publiken, och skillnaderna mellan dem är ofta diffusa. Speed metal eller thrash metal, med grupper som Metallica, Megadeth och Slayer, kom fram i Los Angeles i början av 1980-talet och var en syntes mellan äldre typer av hårdrock och punk, främst karakteriserad av ett ursinnigt tempo och svartsynta texter om död och ondska. Death metal bygger på komplicerade riff, distorderade lågstämda gitarrer och karakteristisk guttural sång. De nordiska länderna, inte minst Sverige, har under 1990-talet blivit ett centrum för stilar som just death metal och black metal, med grupper som Entombed. Bland artister som nått bredare publik under 1980- och 90-talen kan nämnas amerikanska Bon Jovi och Guns N' Roses; även grungemusiken från Seattle, med grupper som Nirvana och Soundgarden, har varit framgångsrik. Den svenska gruppen Europe hade 1986–87 stor internationell framgång med albumet "The Final Countdown". Under 1990-talet har amerikanska Metallica framstått som genrens ledande band.


Brittiska Iron Maiden var en av hårdrockens ledande grupper under början av 1980-talet. Utmärkande för gruppen är de två sologitarristerna, som ofta spelar i parallella stämmor. Iron Maiden har lyckats behålla sitt grepp om publiken, som här i Montpellier 1998.
*bild*



Hårdockens anhängare är ofta mycket hängivna och lojala, och många artister säljer skivor i stora upplagor. Genren har uppmärksammats relativt lite i press och rockhistorisk litteratur och har aldrig blivit riktigt erkänd bland kritiker. Musiken har ofta spritts utan marknadsföring i etablerade mediekanaler. Hårdocken är en utpräglad scenmusik, och många artister har utvecklat spektakulära scenshower, t.ex. Alice Cooper och Kiss. Hårdrockens texter, visuella image och ideologi har ofta kritiserats. Artister knyter ofta an, både i texter, visuell presentation och i t.ex. namn, till bl.a. science fiction, mystik, ockultism och medeltid. Den minoritet av artister som ägnar sig åt satanism har tidvis gett all hårdrock dåligt renommé. Mycket av genrens ideologi speglar ett utanförskap och avståndstagande från det etablerade. Ämnen som kärlek och romantik, vanliga inom rocken och populärmusiken i övrigt, tillhör sällsyntheterna. Musikaliskt präglas hårdrocken ofta av stor spelteknisk skicklighet, och många ledande musiker är skolade i klassisk musik, inte minst klassiskt gitarrspel. Bland stilbildande gitarrister kan nämnas Eddie Van Halen, Ritchie Blackmore, Jimmy Page och svensken Yngwie Malmsteen. Tidig hårdrock bygger mestadels på diatoniska eller pentatoniska skalor och konventionell rockharmonik, men inom framför allt nyare former används ibland ovanligare modi, ofta dominerade av små sekunder och tritonus, vilka ger musiken en stark särprägel.
 
Det är väl skitsamma, bara det låter bra. Det kan vara asfett med lite keybords eller orglar, huvudsaken att det låter fett, oavsett vad dom har för instrument!

/Pajje
 
*/ ?>
Nyheter
Nya idéer för tvåtaktsmotorn

Kawasaki har lämnat in en p...

Nya idéer för tvåtaktsmotorn

Kawasaki har lämnat in en p...

Custom Motor Show satsar på över 100.000 besökare

Custom Motor Show ställer ä...

Custom Motor Show satsar på över 100.000 besökare

Custom Motor Show ställer ä...

Gotland Ring Bike Week 2026, förlängt Early Bird erbjudande!

Den 3-5 juli slår vi upp po...

Gotland Ring Bike Week 2026, förlängt Early Bird erbjudande!

Boka din plats på Gotland R...

Gotland Ring Bike Week 2026, early bird erbjudande!

Boka din plats på Gotland R...

Förarkurser på Nürburgring

Nu är datumen för båda föra...

Brembo presenterar TrackTribe

Brembo presenterar TrackTri...

21/12 är sista dagen beställning av Katalogen 2026

Stora Motorcykelkatalogen 2...

Back
Top