Min läbbigaste resa på hoj skedde på en mach III:a.Polarens farsa som bor i kramfors hade en pedantrenoverad sådan.En gång när jag var där o hälsade på så ville gubben testa min gixxer.Ok sa jag,men då ska jag prova kavvan oxå.Efter mycket löften om lugn körning så bytte vi hojar.Tog ett par lugna repor med max halv gas för att känna på hojen.Sen va det dags att testa vad skiten gick för,fullt på rullen,peta igenom växelregistret o fick upp hyfsad fart.Börjar närma mig en korsning o efter den en rondell.Vrider av på rullen,men trotteln sitter kvar på fullt.Får panik o försöker nå dödaren som är av mopedtyp(en liten jäla knapp på ljusomkopplaren som måste hållas inne stumt ett bra tag innan motorn stannar)helt omöjligt,försöker växla ner o motorbromsa,helt omöjligt.Har bara ett alternativ kvar,koppla ur o under ett hiskeligt varvande från motorn försöka stanna så fort som möjligt för att döda den.Jag hann bara ha den på fullt ös i kanske 10 sekunder,sen sa det bara,njöööööiiiiikkkkk.Tvärskar.Fick veta senare att trottelhäng var ett vanligt problem på dom,kul om man slangar va????