jesseboy
O med veten sär skrivare
Nu har jag och gumman varit ihop i 8 år.
Det mesta har man väl hunnit testa i halmen, men man söker ju alltid nytt.
Eftersom jag inte alltid finns till hands, och vad jag förstår så är ju det enda alla tjejer gör när de inte har oss gubbar till hands är saker som att sticka, tvätta, rita gulliga teckningar, mm. så tänkte jag att hon skulle få ett litet substitut som innebar dels att hon kunde känna min närvaro även när jag inte är där, dels ha något att sova med på huvudkudden. Kanske ta fram den på tjejfester och skryta när de jämför virknålar?
Tänkt och gjort, jag gick till TM för projektet.
Kommer fram till kassan, där en söt tjej står.
-"Ja, tack?"
-"Hej, en sån där k*kklon, tack!"
-"Eh... Menar du Clone a Willy?"
-J"ust ja, så heter de kanske."
Hon flinar och delar blickar med den andra tjejen och killen som står bakom disken.
Hon tar fram kitet, tar betalt och tittar sen menande på mig.
-"Du kanske vill ha en påse?" brett leende.
-"Äh, den verkar ju välpaketerad, jag tror jag klarar mig utan."
De fnissar när jag går därifrån.
Ett par dagar senare är det klondags.
En instruktionsbok som känns lika tjock som bibeln är inkluderad i paketet. Rätt temperatur, exakt si och så många sekunder, exakt blandning, mm, mm.
Jag läser den flera gånger för att vara säker på att jag gör rätt.
Ett litet plaströr som måste tejpas i ena änden för att man inte ska skära upp sig, en liten gröt som ska vara exakt tempererad ingår, förutom nån liten vibrerande grej och lite annat skit.
Hmm.
Att stoppa ner bästa polaren när han gått i ide skulle iofs se jävligt roligt ut, men bestämmer mig ändå för att det inte skulle imponera på ens henne, så jag börjar fundera på saker vi (jag och polaren) kan göra tillsammans.
Vi har ett ganska bra förhållande, jag och mitt alter ego, i stil med "Ställer du upp på mig, så fan ställer jag upp på dig." Ett långvarigt förhållande som fungerat riktigt bra.
Nu ska jag alltså ha exakt temperatur på nån gröt när den blandas med vatten. En termometer medföljer, blandaren i köket är svårkalibrerad, men lyckas på en halv grad när.
Sen ska jag fylla röret med gröt och ha picken där i exakt rätt tid.
"Fantasi, fantasi, fantasiiii!"
Jovars, här börjar vi sträcka på oss.
Att det sedan är den kanske minst upphetsande sak jag någonsin gjort, att hålla humöret på snabeln samtidigt som jag blandar vätskor, håller temperatur och leker kemilärare var väl inte så farligt.
Ett plaströr.
Med vit gröt.
Fan...
Jag är ingen sjöman.
Stoltheten börjar avta och tiden rinner ut.
Vad göra?
På med en rulle där tjejer visar saker som man gillar.
Blir lite gröt på fjärrkontrollen, men vafan, den är ju både här och var.
Hej hopp, nu har vi kul igen.
Hämtar rör, gröt och allt helvete som hör till och inser att dylika saker ska ta plats i vardagsrummet.
Går ju skitbra det här.
Vad var det det stod, x antal minuter, sen är det klart å betart!
Jävlar, vilka gymnastiska positioner på TV:n, skulle man klara dem i min ålder?
Det går ganska bra, trots att risgröten börjar svalna och kyla ner min kompis.
Går några minuter. Önskar att gröten stelnade snart. Har ju gått längre tid än vad som stod på förpackningen.
Artificiell upphetsning med kallt omslag på snoppen börjar te sig knepigare än jag trott.
Med uppmuntringar som liknar de jag som barn fick av min hockeytränare (bara motiverande, inget sexuellt) klarar faktiskt polarn sig ganska bra, men känns ändå lite frusen.
När jag stått med pitten i ett grötfyllt, numera iskallt rör, med gröt rinnande efter benen, ner på vår nya matta, i ca 30% längre tid än vad som stod på det satans paketet, börjar vi båda vilja dra oss ur saker.
Gröt.
Grynig, slafsig, tunn jävla gröt.
Fan, in igen.
Tänkatänkatäääänkaaaaaa!
Katten kommer nyfiket förbi där jag står och det droppar gröt i huvudet på honom.
Fan, sitt stilla nu, så du inte kletar gröt överallt...
Nu har jag stått här i 28 minuter.
Iklädd morgonrock och kukrör.
Egentligen, hur fan har de tänkt? ska man ligga på mage för att det inte ska rinna ut?
Gröt på vår nya soffa.
Börjar lessna.
Drar ut Snubben med ett "scloppf!" och se på fan, gröten är lika tjock som pulvertomatsoppa utan tillsatt mjölk.
Lite förbannad är jag nu. Vad faan, stelnar det aldrig?
Går till köket för att tvätta av det värsta av gröten som finns överallt.
Så fort jag ställer ner röret så börjar gröten stelna!!!
Va!!
In med vattenballongspitten igen för ett sista försök...
Nu blev det risgrynsgröt av allt.
Jag ger upp. häller bort skiten... Vafan, kan ju inte slå det i slasken, eller?
Spolar ner det i toan.
Tvättar av min utmattade krigare och benen, som i sitt lurv lyckats få fatt på all gröt som ens kom nära.
Börjar tvätta kärlen jag blandat skiten i, kan ju inte ha det så här när hon kommer hem...
Visst fan, mattan!
Går till mattan med en stor trasa.
Katten har lubbat runt i fläckarna så nu har vi små kukklonsgrötssilikonkattavtryck över hela soffan och även på datorn.
Tror ni det var lätt att tvätta silikon från en katt som inte vill bli tvättad?
Ca 3 timmars jobb att få lyan beboelig igen.
Tjejer gillar choklad.
Hon fick en chokladask i stället.
Och en gurka.
Men gurkan var mer på skämt.
Sa jag i alla fall.
Det mesta har man väl hunnit testa i halmen, men man söker ju alltid nytt.
Eftersom jag inte alltid finns till hands, och vad jag förstår så är ju det enda alla tjejer gör när de inte har oss gubbar till hands är saker som att sticka, tvätta, rita gulliga teckningar, mm. så tänkte jag att hon skulle få ett litet substitut som innebar dels att hon kunde känna min närvaro även när jag inte är där, dels ha något att sova med på huvudkudden. Kanske ta fram den på tjejfester och skryta när de jämför virknålar?
Tänkt och gjort, jag gick till TM för projektet.
Kommer fram till kassan, där en söt tjej står.
-"Ja, tack?"
-"Hej, en sån där k*kklon, tack!"
-"Eh... Menar du Clone a Willy?"
-J"ust ja, så heter de kanske."
Hon flinar och delar blickar med den andra tjejen och killen som står bakom disken.
Hon tar fram kitet, tar betalt och tittar sen menande på mig.
-"Du kanske vill ha en påse?" brett leende.
-"Äh, den verkar ju välpaketerad, jag tror jag klarar mig utan."
De fnissar när jag går därifrån.
Ett par dagar senare är det klondags.
En instruktionsbok som känns lika tjock som bibeln är inkluderad i paketet. Rätt temperatur, exakt si och så många sekunder, exakt blandning, mm, mm.
Jag läser den flera gånger för att vara säker på att jag gör rätt.
Ett litet plaströr som måste tejpas i ena änden för att man inte ska skära upp sig, en liten gröt som ska vara exakt tempererad ingår, förutom nån liten vibrerande grej och lite annat skit.
Hmm.
Att stoppa ner bästa polaren när han gått i ide skulle iofs se jävligt roligt ut, men bestämmer mig ändå för att det inte skulle imponera på ens henne, så jag börjar fundera på saker vi (jag och polaren) kan göra tillsammans.
Vi har ett ganska bra förhållande, jag och mitt alter ego, i stil med "Ställer du upp på mig, så fan ställer jag upp på dig." Ett långvarigt förhållande som fungerat riktigt bra.
Nu ska jag alltså ha exakt temperatur på nån gröt när den blandas med vatten. En termometer medföljer, blandaren i köket är svårkalibrerad, men lyckas på en halv grad när.
Sen ska jag fylla röret med gröt och ha picken där i exakt rätt tid.
"Fantasi, fantasi, fantasiiii!"
Jovars, här börjar vi sträcka på oss.
Att det sedan är den kanske minst upphetsande sak jag någonsin gjort, att hålla humöret på snabeln samtidigt som jag blandar vätskor, håller temperatur och leker kemilärare var väl inte så farligt.
Ett plaströr.
Med vit gröt.
Fan...
Jag är ingen sjöman.
Stoltheten börjar avta och tiden rinner ut.
Vad göra?
På med en rulle där tjejer visar saker som man gillar.
Blir lite gröt på fjärrkontrollen, men vafan, den är ju både här och var.
Hej hopp, nu har vi kul igen.
Hämtar rör, gröt och allt helvete som hör till och inser att dylika saker ska ta plats i vardagsrummet.
Går ju skitbra det här.
Vad var det det stod, x antal minuter, sen är det klart å betart!
Jävlar, vilka gymnastiska positioner på TV:n, skulle man klara dem i min ålder?
Det går ganska bra, trots att risgröten börjar svalna och kyla ner min kompis.
Går några minuter. Önskar att gröten stelnade snart. Har ju gått längre tid än vad som stod på förpackningen.
Artificiell upphetsning med kallt omslag på snoppen börjar te sig knepigare än jag trott.
Med uppmuntringar som liknar de jag som barn fick av min hockeytränare (bara motiverande, inget sexuellt) klarar faktiskt polarn sig ganska bra, men känns ändå lite frusen.
När jag stått med pitten i ett grötfyllt, numera iskallt rör, med gröt rinnande efter benen, ner på vår nya matta, i ca 30% längre tid än vad som stod på det satans paketet, börjar vi båda vilja dra oss ur saker.
Gröt.
Grynig, slafsig, tunn jävla gröt.
Fan, in igen.
Tänkatänkatäääänkaaaaaa!
Katten kommer nyfiket förbi där jag står och det droppar gröt i huvudet på honom.
Fan, sitt stilla nu, så du inte kletar gröt överallt...
Nu har jag stått här i 28 minuter.
Iklädd morgonrock och kukrör.
Egentligen, hur fan har de tänkt? ska man ligga på mage för att det inte ska rinna ut?
Gröt på vår nya soffa.
Börjar lessna.
Drar ut Snubben med ett "scloppf!" och se på fan, gröten är lika tjock som pulvertomatsoppa utan tillsatt mjölk.
Lite förbannad är jag nu. Vad faan, stelnar det aldrig?
Går till köket för att tvätta av det värsta av gröten som finns överallt.
Så fort jag ställer ner röret så börjar gröten stelna!!!
Va!!
In med vattenballongspitten igen för ett sista försök...
Nu blev det risgrynsgröt av allt.
Jag ger upp. häller bort skiten... Vafan, kan ju inte slå det i slasken, eller?
Spolar ner det i toan.
Tvättar av min utmattade krigare och benen, som i sitt lurv lyckats få fatt på all gröt som ens kom nära.
Börjar tvätta kärlen jag blandat skiten i, kan ju inte ha det så här när hon kommer hem...
Visst fan, mattan!
Går till mattan med en stor trasa.
Katten har lubbat runt i fläckarna så nu har vi små kukklonsgrötssilikonkattavtryck över hela soffan och även på datorn.
Tror ni det var lätt att tvätta silikon från en katt som inte vill bli tvättad?
Ca 3 timmars jobb att få lyan beboelig igen.
Tjejer gillar choklad.
Hon fick en chokladask i stället.
Och en gurka.
Men gurkan var mer på skämt.
Sa jag i alla fall.
Last edited: