Köplagen, hur göra?

[Steffo_b]

Det verkar vara en vanlig uppfattning här på Sporthoj att det alltid är bra att bestrida. Men det ska också sägas att det finns fall där man faktiskt kan vinna en hel del på att uppnå en förlikning.

Det är generellt sett trots allt bättre att betala 20 tkr i en förlikning än att ha en dom på sig att betala 40 tkr + motpartens rättegångskostnader.

Att bestrida kravet stenhårt från första början kan mycket väl minska motpartens vilja att förlikas i ett senare skede.

Jo. Men i just det här fallet så är det så att om hon bestrider så får köparen lämna in en ansökan om stämning till tingsrätten. Det som sedan händer är att dom får träffas där under överinseende av ett lagbiträde. Kommer dom överens där så är det fortfarande en förlikning och fallet avskrivs. Kommer man däremot inte överens där utan bestrider och köparen vill gå vidare och fallet anses vara värt att ta upp i rätten så kan man åka på att betala rättegångskostnader. I det här fallet är det med andra ord bra att bestrida.

Om köparen har rent mjöl i påsen och faktiskt anser att han har rätt så kommer han att gå vidare och då har man den inledande förhandlingen kvar och man har inte förlorat något.
Om köparen fifflar och bara försöker suga ut lite extra pengar så kommer han sannolikt inte att gå vidare till tingsrätten och man har inte förlorat något. Det finns med andra ord inget att förlora på att bestrida i det här läget.

Som köpare av en begagnad bil får man faktiskt inse att det inte finns några garantier för att den går i evighet. Just i det här fallet verkar det röra sig om dolda fel som säljaren inte kännt till och det kan svårligen anses att hon borde kännt till dom. Hon har med andra ord inte uppträtt bedrägligt. Jag skulle inte tro att hon åker på att betala om det går vidare.
Vill man vara säker så är det dock bäst att försöka prata med en jurist.

 

[Bingo]

I det här fallet är det med andra ord bra att bestrida.

Vad exakt är det du anser skall bestridas och på vilka grunder?

 

[Steffo_b]

Vad exakt är det du anser skall bestridas och på vilka grunder?

Under förutsättning att den information som givits här i tråden är korrekt och komplett så finns ingen dokumentation som säger att motorn har gått avsevärt längre än uppgivet eller att den faktiskt varit amatörmässigt ditmonterat. Det enda som finns är köparens påstående om att en verkstad uttalat sig och att efterforskningar visat att motorn gått mer än uppgivet. För att ersättningsanspråket (eller nedsättning av köpeskillingen) skall vara aktuellt krävs att bristen kan styrkas och det kan den inte utan att en verkstad intygat att så är fallet som jag ser det. Dessutom är det inte rimligt att anta att säljaren borde haft kännedom om missförhållandena om bilen fungerat problemfritt under tiden som dom haft den samt att ingen serviceverkstad påpekat att något varit fel. Om felet var så allvarligt som det verkar enligt köparen så borde dom ha upptäckt det. Om inte ens en verkstad upptäckt det så är det inte rimligt att anta att säljaren borde upptäckt det.

Säljaren har enligt vad jag förstått bara vidarebefordrat information som dom fått och har därigenom inte handlat bedrägligt.

Dom skall bestrida ersättningsanspråket. Som det verkar så försöker köparen fiffla till sig pengar. Går han vidare och lägger ett ärende till tingsrätten så bör man ta upp saken med en jurist.

Jag skulle också ifrågasätta om det verkligen kostar 40000 att reparera motorfästena. Byte av motorfästen kostar bara en bråkdel av det. Om en motor gått 12000 istället för 3000 mil är inte värt särskilt mycket pengar. Det är bara att gå till en bilhandlare och kolla. Körsträckan påverkar priset marginellt.

Jag har själv varit i köparens situation. I mitt fall var det dock så att säljaren uppgivit att mopeden gick dåligt på grund av att förgasaren var felinställd. I övrigt var den felfri. En närmare undersökning visade att stora delar av motorn var slut vilket inte stämde med säljarens uppgifter. Vi skrev en stämningsansökan och fick träffas vid en förhandling vid tingsrätten och komma överens om en lämplig nedsättning av köpeskillingen och sen var saken ur världen. Inga rättegångskostnader eller något sådant.

Att bestrida och kräva att få se bristerna styrkta är inget konstigt. Det finns så många som försöker blåsa folk så man är nästan dum om man inte gör det. Har man dock gjort fel är det inte så mycket annat att göra än att krypa til korset och ta sitt ansvar men det kommer i så fall att visa sig om man kommer till en förhandling och köparen kan visa upp något som styrker att förhållandena är som han uppger.

 

[Bingo]

Under förutsättning att den information som givits här i tråden är korrekt och komplett så finns ingen dokumentation som säger att motorn har gått avsevärt längre än uppgivet eller att den faktiskt varit amatörmässigt ditmonterat.

Att bestrida och kräva att få se bristerna styrkta är inget konstigt.

Det är väldigt mycket spekulationer i dina inlägg, många "om". Om köparens uppgifter inte stämmer så är det en helt annan situation. Då är det så klart inget att snacka om. Men att basera resonemanget på att han försöker lura till sig pengar från MM är bara spekulativt. "Det låter som om någon försöker blåsa er känns det som." finns det inget stöd för. Fattar inte riktigt hur du kom fram till den slutsatsen...

Det krävs inte att MM har "handlat bedrägligt". Det räcker ett av de tre kriterierna i det första inlägget uppfylls för att köparen skall ha ett case.

Att bestrida och att få bristerna styrkta är två väsenskilda ting, logiskt och tidsmässigt åtskilda. Man skall naturligtvis kolla att uppgifterna stämmer, men det tror jag inte att trådstartaren behöver bli informerad om. Inte heller tror jag att vi behöver tala om att MM skall bestida ersättningsanspråken om det visar sig att bilen i själva verket är felfri och att köparen har hittat på alla felen.

Som det verkar så försöker köparen fiffla till sig pengar.

Var utläser du att det är på det sättet

 

[Steffo_b]

Det är väldigt mycket spekulationer i dina inlägg, många "om". Om köparens uppgifter inte stämmer så är det en helt annan situation. Då är det så klart inget att snacka om. Men att basera resonemanget på att han försöker lura till sig pengar från MM är bara spekulativt. "Det låter som om någon försöker blåsa er känns det som." finns det inget stöd för. Fattar inte riktigt hur du kom fram till den slutsatsen...

Det krävs inte att MM har "handlat bedrägligt". Det räcker ett av de tre kriterierna i det första inlägget uppfylls för att köparen skall ha ett case.

Att bestrida och att få bristerna styrkta är två väsenskilda ting, logiskt och tidsmässigt åtskilda. Man skall naturligtvis kolla att uppgifterna stämmer, men det tror jag inte att trådstartaren behöver bli informerad om. Inte heller tror jag att vi behöver tala om att MM skall bestida ersättningsanspråken om det visar sig att bilen i själva verket är felfri och att köparen har hittat på alla felen.

Var utläser du att det är på det sättet

Visst är det så att det bara krävs att ett av vilkoren är uppfyllda för att det ska finnas ett Case. Dock har jag svårt att tro att om det går vidare till rättegång skulle utdömas att betala tillbaka en del av köpeskillingen om det inte är frågan om fel som säljaren rimligtvis borde känt till.
Som säljare har man ju skyldighet att informera om fel och brister som man känner till. Om det är frågan om fel som man faktiskt inte känt till har man ju svårt att informera om dom.

Om det kan styrkas att bilen var behäftad med allvarliga fel vid överlåtelsetillfället så är det klart att det kan bli frågan om ersättning eller nedsättning av köpeskillingen. Är det frågan om att köparen har lyckats köra sönder bilen efter köpet och sedan försöker lösa det på ett för honom ekonomiskt fördelaktigt sätt är läget ett helt annat.

Jag har fortfarande svårt att tro att reparation av motorfäste kostar 40000. För det är väl ingen Lamborghini-SUV. Jag kan byta motorfästen flera gånger om på en audi för dom pengarna och dom är inte kända för att vara billigast i världen i fråga om reparationer.

Just den grejen får mig att fundera om köparen verkligen är seriös i sitt ersättningsanspråk.
Att bestrida eller vad du nu vill kalla det är fortfarande inte konstigt. Är köparen seriös och det faktiskt är som han säger kommer han då att lämna in en ansökan till tingsrätten och man löser det vid en förhandling där utan att det kostar något extra. Är köparen oseriös kommer han troligtvis inte att försöka dra saken till tingsrätten.

Jag har sett och hört om för många fall där köpare av en vara bråkat i efterhand om sådant som dom faktiskt själva ställt till med för att jag automatiskt ska tro att alla är ärliga. I affärer utgår jag alltid ifrån att det finns en liten risk att man kan försöka blåsa mig och ser till så att jag inte utsätter mig för onödiga risker.
Jag skulle till exempel aldrig säga att motorn bara gått 3000 mil utan att vara säker.

Det som aktiverar mina varningsklockor i det här fallet är att köparen begär orimligt mycket pengar för något som omöjligt kan ha kostat så mycket att fixa och att det som jag förstår inte finns någon dokumentation som styrker att bristerna existerar och är så allvarliga som köparen verkar hävda.

Dock vill jag fortfarande lägga en brasklapp för att det trots allt är ett internetforum och informationen kan mycket väl vara bristfällig eller felaktig beroende på personlig bias.

 

[Bingo]

Massa text...

Ledsen att behöva säga det, men du svamlar bara.

"Tacksam för seriösa svar och så lite "gissningar" som möjligt."

 

[Steffo_b]

Ledsen att behöva säga det, men du svamlar bara.

"Tacksam för seriösa svar och så lite "gissningar" som möjligt."

Tyvärr är det ju så att eftersom informationen kanske inte är komplett och fullständig så är det så att det alltid kommer att vara ett visst mått av gissning om man lägger ut en fråga på ett sådant här forum. Men du kanske sitter inne med någon information som inte jag har.
Jag kan bara utgå ifrån den information som finns här, vad som står i köplagen och dom erfarenheter som jag och mina vänner har.

Utifrån det som står i det första inlägget skulle jag fortfarande inte betala ut 40000 utan vidare. Jag skulle ifrågasätta relevansen i ersättningsanspråket. Det är min enda poäng. Jag skulle å andra sidan aldrig försöka blåsa någon genom att kränga på någon en bil eller MC med fel som jag kände till utan att upplysa om bristerna och jag bedömer det som osannolikt att jag inte själv skulle upptäckt så allvarliga brister som köparen i det här fallet påstår.

I fråga om rättsbedömningar kommer alltid faktorn med uppsåt in och om inget uppsåt finns så är det i många fall så att man kommer undan med det. Om det dock är frågan om att det faktiskt är så allvarliga fel på bilen att säljaren rimligtvis borde känt till dom så blir det givetvis frågan om ersättning på ett eller annat sätt. Men det kommer i så fall att visa sig genom att köparen står på sig. Och den inledande förhandlingen i tingsrätten innebär inte att någon måste betala rättegångskostnader eftersom det inte är någon rättegång.

Vill man ha mer eller mindre kvalificerade gissningar vänder man sig till ett internetforum. Vill man veta säkert kontaktar man en jurist i det här fallet.
Det smidigaste är givetvis om köpare och säljare kan komma överens på egen hand utan inblandning av utomstående men det är inte alltid så enkelt att åstadkomma.

 

[Bingo]

Det som gäller är att det ska vara ett fel som är av sådan allvarlig karaktär att det troligtvis påverkat affären samt att säljaren känt till felet.

Är reparationen felaktig så kan ni lastas för det bara om det kan sannolikgöras att ni rimligen borde känt till det.

Just i det här fallet verkar det röra sig om dolda fel som säljaren inte kännt till och det kan svårligen anses att hon borde kännt till dom.

Dessutom är det inte rimligt att anta att säljaren borde haft kännedom om missförhållandena om bilen fungerat problemfritt under tiden som dom haft den samt att ingen serviceverkstad påpekat att något varit fel. Om felet var så allvarligt som det verkar enligt köparen så borde dom ha upptäckt det. Om inte ens en verkstad upptäckt det så är det inte rimligt att anta att säljaren borde upptäckt det.

Säljaren har enligt vad jag förstått bara vidarebefordrat information som dom fått och har därigenom inte handlat bedrägligt.

Dock har jag svårt att tro att om det går vidare till rättegång skulle utdömas att betala tillbaka en del av köpeskillingen om det inte är frågan om fel som säljaren rimligtvis borde känt till.
Som säljare har man ju skyldighet att informera om fel och brister som man känner till. Om det är frågan om fel som man faktiskt inte känt till har man ju svårt att informera om dom.

Om det dock är frågan om att det faktiskt är så allvarliga fel på bilen att säljaren rimligtvis borde känt till dom så blir det givetvis frågan om ersättning på ett eller annat sätt.

Hör på nu. Det kvittar om MM kände till felet eller ej för att köparen skall få rätt. Läs 19§ i första inlägget igen. Det är bara i det andra "fallet" det krävs att säljaren måste känt till felet. Inte i de andra. Det som står i det andra stycket gäller bara det andra stycket. Den gäller inte det första stycket och den gäller inte det tredje stycket.

 

[Steffo_b]

Hör på nu. Det kvittar om MM kände till felet eller ej för att köparen skall få rätt. Läs 19§ i första inlägget igen. Det är bara i det andra "fallet" det krävs att säljaren måste känt till felet. Inte i de andra. Det som står i det andra stycket gäller bara det andra stycket. Den gäller inte det första stycket och den gäller inte det tredje stycket.

Men herregud.

Jag är väl medveten om det du påpekar. Det är poängen bakom hela mitt resonemang. Är bilen behäftad med så allvarliga fel att det väsentligen påverkar dess värde är det också sannolikt så att det rimligen borde upptäckts av säljaren.

Första stycket lyder så här.

"19 § Även om varan har sålts i "befintligt skick" eller med ett liknande allmänt förbehåll skall den anses felaktig, om
1. varan inte överensstämmer med sådana uppgifter om dess egenskaper eller användning som säljaren har lämnat före köpet och som kan antas ha inverkat på köpet,

Min fråga är. Med utgångspunkt från vad som stått i den här tråden hittills. Finner du det styrkt att så är fallet. Så vitt jag har förstått så är det enda som föreligger att köparen hävdar muntligen att verkstaden muntligen sagt att motorn gått längre än angivet och att den var amatörmässigt monterad.

Jag skulle inte betala ut 40000 innan någon uppvisat något som styrker att det faktiskt var ett fel på bilen som den sannolikt varit behäftad med vid affären.

För att köparen skall få rätt krävs att det faktiskt var ett fel på bilen vid köpetillfället. Är jag tillräckligt tydlig då.

EDIT:

Huruvida beloppet på 40000 är rimligt eller inte är ju en annan fråga. Det låter som oerhört mycket pengar för reparation av motorfästen. Då är det nog billigare att byta motor än motorfästen.

 

[Bingo]

För att köparen skall få rätt krävs att det faktiskt var ett fel på bilen vid köpetillfället. Är jag tillräckligt tydlig då.

Nä, vaffan säger du!? Är du riktigt säker på det där

 

[Steffo_b]

Nä, vaffan säger du!? Är du riktigt säker på det där

Tja. Ganska säker.
Men jag gissar att det kanske inte framgick av mina tidigare inlägg.

Teoretiskt sett skulle det ju kunna vara så att köparen tagit ut sin för gatbruk avsedda SUV i skogen och själv kört sönder motorfästena. Det är bara det jag anser att säljaren skall vara säker på. Går det att påvisa eller sannolikgöra att felet varit där vid affären som ett dolt fel så kan det givetvis bli fråga om ersättning. Då får man förhandla om vad som är rimlig ersättning i sådant fall.

Vad gäller körsträckan på motorn så tror jag inte att det går att göra några större anspråk på ersättning eftersom den ju tydligen gått ungefär lika långt som resten av bilen. Såvida inte säljaren tagit ut ett väsentligt högre pris på grund av den nya motorn. Men det hävdar han ju att så inte är fallet här utan den har sålts till marknadsvärdet.