Jag skulle någonstans förstå att man är rädd för gangstrar, dealers och beväpnde tjuvar. Det bisarra i Sverige är att vi är inte rädda för att försvara vår egendom och våra nära och vi är rädda för Polisen. Vi är inte rädda att ta fighten mot avfall och ordna garbage disposal. Vi är rädda för våran egen Polis och våra egna lagar. Det är unikt att människor som ska beskyddas av lagarna är istället rädda för dessa och bakbinds av dessa. När jag för drygt 11 år sedan ertappade två avfall med att försöka ta loss fälgar från min bil (för 3 gången på 2 månader) försvann den ena men den andra skar upp sig rejält på en taggtråd jag drog i gräset i en lucka i stängslet. Jag stod där i kalsonger, barfota och med en rejäl vedklyvar yxa i händerna, hela scenen måste sett helt surrealistiskt ut i solupgången mitt i sommaren. Skitsäcken som låg nere framför mig... i säkert 15 sek övervägde jag på fullt allvar att hugga av ena foten på fanskapet. I shit you not, det var som en sjuk dröm. Bara för att djävlas tillbaka...och så att han mindes mig resten av sitt värdelösa, miserabla skitliv som INGEN behöver till NÅGOT alls. Det ENDA som hindrade mig var rädslan för represalier från vårt havererade rättsmaskineri som skulle klämma åt MIG och inte åt skitsäcken. Det är för fan bisarrt..Det är inte vi som ska vara rädda för domstol och fängelse. Det är kräken, men i vårt land där slapptaskar bestämt dagordningen är det tvärtom...Go figure.